ARRAVEN MM BAR BAM TAR PRESTBEFORDRINGAR. Tillrättavisning: T tidningen Dagligt Allehanda för den 11i denna månad, förmäles, hurusom med utnämningarne till Kolbäcks, Stora Tuna och IWenersborgs regala pastorater, de sökande, som haft församlingarnes enhälliga kat!lelse, blifvit förbigångna, och att deremot andra förordnats, hvilka ej haft en enda röst af församlingarne l. sjelfva, och hvilka måste anses, både i litterära och vetenskapliga förtjenster, ja jemväl i s. k. eklesiastika meriter, sina medsökande vida underlägsna; huru orätt konungens omgifaing handlade, om den bemödade sig, att på rättvisans bekostnad, vinna platser åt sina enskildta klienter, gamla kamrater, lärare Xc, samt öfvertalade regenten att afvika från rästsgrundsattser för konsiderationers skuld. . Aftonbladet har, i sammandrag, intagit den ifrågavarande artikeln från Dagligt Allehandas och låtit forleda sig att förse den med videtur af välgrundad. Men ehuru ett så godtroget och mindre grannlaga förhållande visserligen måste ogillas, så är adoptionen dock såvida ursäktlig, att Redaktionen af Aftonbladet svårligen bordt kunna tilltro sin medbroder, att för dess myndiga reflektioner och insinuationer hafva lagt till grund osanningar, till den grad oblyga, som här är händelsen. En vän af rättsgrundsatser hyser just derföre alldeles motsatt mening, angående de befordrades utnämning, troende att det ej är nog att dem åberopa, utan jemväl att dem följa, och anser sig derföre uppfordrad alt, medelst anförande af obestridliga facta, bemtade ur sjelfva ansökningshandlingarne, sätta allmänheten i tillfålle att erfara det sanna förhållandet. I Kohlbäck, endast, hade den, som af församlingen förordats, enhällig kallelse. I Stora Tuna och i FVenersborg voro rösterna delade äfven på andra. Att de som fingo pastoraten ej hade någon enda röst af församlingarne, kommer deraf att de ej varit föremå. för socknemännens val, utan sökt i föreskrifven ordning, omedelbart hos Kongl. Maj:t. Om de haft rättighet att söka förslaget, och att komma under omröstning, eller med andra ord: om de tillhört de stift, hvari de ledige pastoraterne voro belägne, så är det ganska ovisst, hvilken som fått de fleste rösterna. Att dessutom yrka det konungen skulle efter dem rätta sina utnämningar, är detsamma som att begära det äfven de regala pastoraterne blefve konsistoriela, och alt, utom tll patronela pastorat, inskränka presters befordringsrätt inom det stift de äro födda, under det att andre tjenstemän kunna obehindradt söka deras fortkomst öfver hela riket. Med förtjensterna eller rättsgrunderna till befordringarne förhåller det sig sålunda: a) Vid Kohlbäcks pastorat, af 2:dra klassen, der jemlikt författningarne lärdomsförtjenster och tjensteår skola mot hvarannan afvägas, hade den utnämnde : Tjensteår 30 och 10 månader, i Pastoral-examen approbatur och från trycket utgifvit 10 skrifter af religiöst innehåll, deribland 4 tidskrifter från 2 till 5 årgångar. Den af församlingen åstundade : Tjensteår 29 och 1 månad, i pastoral-examen, approbatur cum laude, men af trycket utgifvit blott en historisk beskrifning öfver domkyrkan i Westerås. 6) Vid Stora Tuna pastorat af 1:sta klassen, der sförfattningarne gifva foreträde åt lärdomsförtjenster, hade on 4 den utnämnde: öfver 50 tjensteår; blifvit Magister 1808 med 17 aprobatur af 8 professorer; Docens i Theologiska fakulleten 1809; E. o. Theologix Adjunkt 1812; fått Professors fullmakt 1818; Professors lönetur i Lund 1819; förslag till Philos. Theoret. Profession 1821, och af Akademi-Kansleren i und. skrifvelse till Kongl. Maj:t ansedd obestridligen vara den dertill mest förtjente; Philosophie Lektor i Linköping 1822; på förslag andra gången till Philosophie Professor 1829; Kyrkoherde i Skeda prebende 1833; Ordförande i Linköpings Domkapitel under 2:ne Riksda-. gar, eller ungefär trenne år. Presiderat 6 gånger i Philos. Fakulteten för afhandlingar i Österländska språk och filosofi, med utmärkta vitsord; och 1 gång för teologisk afhandling med laudatur. Utgaf 1812 en del af Hjobs bok på Hebraiska, för att tjena till läsebok. Företog 1813 en vetenskaplig resa till England på egen bekostnad, och vistades der i 5 år. Hemsände under tiden uppsatser om Indiska litteraturen, hvaraf en del tryckta. Var embetsman vid Sällskapet för utländningars bispringande, och en af Direktörerne i det stora Engelska Bibelsällskapet. Tjenstgörande såsom Legations-predikant i London 13 månader. Den af församlingen åstundade hade 20 tjenstår, blef Magister 1812, med 17 approbatur af 13 Professorer, Teologie Kandidat 1816; Teo1..:. Tirenciat 1818: Kvrkoherde i Stora Skedeyvi af