0000 00 Weecns framställning uti sin reservation om .Statslånesystemer aldrig blifvit vederlagd, hvarken af Minerva eller någon annan, och att således hans framställuing af följderna var tillräcklig att gifva slag i saken, om det ej redan långt förut skett. Med latt hand vidrörer Minerva regleringen af Riksstatens återstående 6 hufvudtitlar jemte allmänna indragI ningsstaten. — Uti sitt omdöme om behovet att på åttonde hufvudtiteln öka anslaget för fångars skjuts och underhåll med af Kongl. Maj:t i nåder proponerade 62,380 Rdr, för att vidmakthålla korrektionsinrättningssystemet i dess nuvarande och blifvande skala, framskymtar å er Minervas af oss vid flere tillfällen beundrade näivetet i framställningssätt. Vi erkänna både detta och riktigheten af den tanka, Minerva så lyckligt uttryckt. Vi tillägga endast, att, efter den erfarenhet som är allmän, att redan för år 1832, eu brist uti anslaget för berörde ämdamål visade sig af icke mindre än något öfver 200,000 Rdr, det synes vara påtagligt, att äfven det tillökade anslaget, beviljadt utan minsta afprutj ning, är och måste alltid blifva otillräckligt. Om Minerva yelat utöfva rättvisa skulle hon hafva medgifvit, att de tillökade anslagen å nionde hufvudfrämjande, och å den tiende för Klerecioch Läroverken, väl förtjenat att blidare bedömas. Hon hade bordt titeln för åkerbrukets, handelns och näringarnes ber I erinra sig, att af dessa anslag kunna bildas nya tillgånar för de öfrige, att allt, hvad som göres för de föremål 9 och 10 hufvudtitlarne omfaua, om det rätt användes, onekligen leder till något verkligen peoduktivt. Det är andra länders och måste också en gång kunna blifva vårt lands erfarenhet. Det var likväl ej utan, att förra Riksdagens anslag till läroverkens uppförande å stat här och der mötte sina svårigheter, icke för sjelfva sakens skull, men derföre att detta ansiag, afsedt att blifva verksamt redan med år 1831, först korrt före Riksdagens början 1834, blifvit fördeladt och ännu under Riksdagen icke börjat att utbetalas. En annan betanklighet mötte också deruti, att, oaktadt läroverkens förbättring och utvidgning onekligen varit af de verkande vrsahernma till anslagets meddelande, det från flere håll klagades, att iust motsatsen deraf blifvit följden. Vi torde likväl på ett annat ställe återk omma till detta ämne, och öfvergifva det således nu. Det är svårt att bestrida rikugheten af den definition Minerva gör på allmänna indragningsstaten, då hon kallar den: Ständernes stora skräpkammare, dit allt sådant kastas hvarföre man icke har eller vill gifva någon plats annorstädes.? Då det likväl är en ganska dyr skträpkammare, emedan den kostar årligen omkring 300,009 Rdr att underhålla, vill det synas som ej obilligt vore, alt hvarje riksdag en noggrann inventering af det befintliga uti detta rum verkställdes och för ständerma framlades. Der finner man uppförda, som Minerva säger, sådana peasioner, som ständerna beviljat utom den vanliga ordniagen, personella tillökningar i löneanslag, 9. m. d. Det borde således väl vara. mödan värdt, att åtminstone hafva det speciella af denna stat, såsom trytkt, för ständerne tillgängeligt. — Behofvet deraf har vid flera riksdagar varit ifrågasatt, men framställning derom mött många svårigheter. Den uppgifna har varit kostnaden till en slik tryckning; men om man besinnar huru mycket annat, som under och efter riksdagen tryckes endast och allenast för möjligheten af en kontroll, torde för framtiden påståendet om tryckning af berörde stat böra åter upptagas, så vida ej ett blifvande Expeditionsutskott, i hvars skön det står, ej på egen hand skulle vilja besörja derom, likasom det vid sista riksdag skedde med riksstaten, som också tillförene ansågs böra förblifva Stats-utskottets och de förvaltande verkens enskilda tillhörighet. 1810 års indragningsstat blef också tryckt och gaf mycken ledning vid näst derefter följande riksdag. Det är ock ett för sig märkvärdigt dokument. — Det lärer om den förflutna tiden och varnar för den kommande. Det innefattar många qvarlefvor af Kon. Gustaf III:s theatraliska Hif. Den nuvarande staten uptager en Sesynnerlig registratur. Den upfriskades under riksdagen med några nya species, såsom lappfogdar, tjäruskurare m. fl. funktionärer utur vår tjenstemannaarmde som är i verkligbeten störän den dryga kalendern antyder. Sannolikt är, att Te o . . o om staten trycktes och således kom i håanderna på hvarje riksdagsman, mången som nu har sitt Nr på detta inventarium, utan att behöfva det, skulle; afträda derifrån. Till den s. k, skrapkammarens historia och behöfligheten af dess inventering hörer, att Stats-utskottet under riksdagen uti betänkandet N:o 81, 1 punkten, i fråga om ökadt anslag för Gottlands nationalbeväring, bland annat tillstyrkte, hvad äfven ständerne autogo, att ett å samma beväringsstat upptaget, till indragning stäldt arfvode, 66 Rdr 32 sk., som innehades af kapitenen. G. C. Silfversparre, borde till allmänna indragningsstaten öfverflyttas, oaktadt riksdagsfullmäktigen från Wisby, Hr Klingvall, till Borg.St:s protoköll den 27:de Maj s. åuplyste, att denna kapiten Silfversparre var a 0 Ma oo Li UA Klinavall uttrade on