0000 00
Weecns framställning uti sin reservation om .Statslånesy-
stemer aldrig blifvit vederlagd, hvarken af Minerva el-
ler någon annan, och att således hans framställuing af
följderna var tillräcklig att gifva slag i saken, om det ej
redan långt förut skett.
Med latt hand vidrörer Minerva regleringen af Riks-
statens återstående 6 hufvudtitlar jemte allmänna indrag- I
ningsstaten. — Uti sitt omdöme om behovet att på åt-
tonde hufvudtiteln öka anslaget för fångars skjuts och
underhåll med af Kongl. Maj:t i nåder proponerade
62,380 Rdr, för att vidmakthålla korrektionsinrättnings-
systemet i dess nuvarande och blifvande skala, framskym-
tar å er Minervas af oss vid flere tillfällen beundrade
näivetet i framställningssätt. Vi erkänna både detta och
riktigheten af den tanka, Minerva så lyckligt uttryckt.
Vi tillägga endast, att, efter den erfarenhet som är all- -
män, att redan för år 1832, eu brist uti anslaget för
berörde ämdamål visade sig af icke mindre än något
öfver 200,000 Rdr, det synes vara påtagligt, att äf-
ven det tillökade anslaget, beviljadt utan minsta afprut- j
ning, är och måste alltid blifva otillräckligt.
Om Minerva yelat utöfva rättvisa skulle hon hafva
medgifvit, att de tillökade anslagen å nionde hufvud-
främjande, och å den tiende för Klereci- och Lärover-
ken, väl förtjenat att blidare bedömas. Hon hade bordt
titeln för åkerbrukets, handelns och näringarnes ber I
erinra sig, att af dessa anslag kunna bildas nya tillgån-
ar för de öfrige, att allt, hvad som göres för de fö-
remål 9 och 10 hufvudtitlarne omfaua, om det rätt
användes, onekligen leder till något verkligen peoduk-
tivt. Det är andra länders och måste också en gång
kunna blifva vårt lands erfarenhet. Det var likväl ej
utan, att förra Riksdagens anslag till läroverkens upp-
förande å stat här och der mötte sina svårigheter, icke
för sjelfva sakens skull, men derföre att detta ansiag,
afsedt att blifva verksamt redan med år 1831, först
korrt före Riksdagens början 1834, blifvit fördeladt och
ännu under Riksdagen icke börjat att utbetalas. En
annan betanklighet mötte också deruti, att, oaktadt lä-
roverkens förbättring och utvidgning onekligen varit af
de verkande vrsahernma till anslagets meddelande, det
från flere håll klagades, att iust motsatsen deraf blifvit
följden. Vi torde likväl på ett annat ställe återk omma
till detta ämne, och öfvergifva det således nu.
Det är svårt att bestrida rikugheten af den definition Mi-
nerva gör på allmänna indragningsstaten, då hon kallar den:
Ständernes stora skräpkammare, dit allt sådant kastas
hvarföre man icke har eller vill gifva någon plats annor-
städes.? Då det likväl är en ganska dyr skträpkamma-
re, emedan den kostar årligen omkring 300,009 Rdr
att underhålla, vill det synas som ej obilligt vore, alt
hvarje riksdag en noggrann inventering af det befintliga
uti detta rum verkställdes och för ständerma framla-
des. Der finner man uppförda, som Minerva säger, så-
dana peasioner, som ständerna beviljat utom den van-
liga ordniagen, personella tillökningar i löneanslag, 9.
m. d. Det borde således väl vara. mödan värdt, att
åtminstone hafva det speciella af denna stat, såsom
trytkt, för ständerne tillgängeligt. — Behofvet deraf har
vid flera riksdagar varit ifrågasatt, men framställning
derom mött många svårigheter. Den uppgifna har va-
rit kostnaden till en slik tryckning; men om man be-
sinnar huru mycket annat, som under och efter riks-
dagen tryckes endast och allenast för möjligheten af en
kontroll, torde för framtiden påståendet om tryckning
af berörde stat böra åter upptagas, så vida ej ett blif-
vande Expeditionsutskott, i hvars skön det står, ej på
egen hand skulle vilja besörja derom, likasom det vid
sista riksdag skedde med riksstaten, som också tillföre-
ne ansågs böra förblifva Stats-utskottets och de förval-
tande verkens enskilda tillhörighet. 1810 års indrag-
ningsstat blef också tryckt och gaf mycken ledning vid
näst derefter följande riksdag. Det är ock ett för sig
märkvärdigt dokument. — Det lärer om den förflutna
tiden och varnar för den kommande. Det innefattar
många qvarlefvor af Kon. Gustaf III:s theatraliska Hif.
Den nuvarande staten uptager en Sesynnerlig registratur.
Den upfriskades under riksdagen med några nya speci-
es, såsom lappfogdar, tjäruskurare m. fl. funktionärer
utur vår tjenstemannaarmde som är i verkligbeten stör-
än den dryga kalendern antyder. Sannolikt är, att
Te o . . o
om staten trycktes och således kom i håanderna på
hvarje riksdagsman, mången som nu har sitt Nr på
detta inventarium, utan att behöfva det, skulle; afträda
derifrån. Till den s. k, skrapkammarens historia och
behöfligheten af dess inventering hörer, att Stats-utskot-
tet under riksdagen uti betänkandet N:o 81, 1 punkten,
i fråga om ökadt anslag för Gottlands nationalbeväring,
bland annat tillstyrkte, hvad äfven ständerne autogo,
att ett å samma beväringsstat upptaget, till indragning
stäldt arfvode, 66 Rdr 32 sk., som innehades af kapi-
tenen. G. C. Silfversparre, borde till allmänna indrag-
ningsstaten öfverflyttas, oaktadt riksdagsfullmäktigen från
Wisby, Hr Klingvall, till Borg.St:s protoköll den 27:de
Maj s. å- uplyste, att denna kapiten Silfversparre var
a 0 Ma oo Li UA Klinavall uttrade on