sällan på ett temmeligen oförbehållsamt språk i de En-
gelska liberala bladen, hvilka vanligen benämna honom :
Kronprinsen af Hanower, eller ock, helt rätt och
slitt: Hanoiweranen, — så litet anses han i känslor
och tänkesätt sympathisera med FEngelsmän. Mor-
ning Chronicle innehöll nyligen, vid prinsens återkomst
till England från fasta landat, nedanstående reflexioner:
Vi läsa om hans konsultationer med jurister, hvilkas
offentliga lif gjort dem förhatliga för landet, och dock
hysa vi medlidande med dessa män, för den ära dem
vederfares genom ett sådant besök. Vi höra talas om
fester, dem han förbereder för vintern, och man nämner
namnen på de utvalde, som till dem skola inbjudas.
Läs dessa namn, och upptåick bland dem, om möjligt,
en enda individs, som ej förvärfvat sig.en hög rang
blend dem, som äro fördömda till odödligt ryckte, och
hysa vi likväl icke alla den välvilliga önskan, att se till
och med dessa personer förlossade från den smälek, det
bedröfliga tvång, som väntar dem? Hvarföre mota öf-
veralit dystra blickar denne prins af blodet, efter en så
lång frånvaro? Måhända, emedan han föredrager despo-
tismens klimat för frihexens, under de tider af året, då
ban icke kan göra oss någon skada? Måhända, emedan
han, i det ögonblick hans funktioner såsom lagstiftare
börja, återvänder på vindens vingar, emedan han anser
hvarje dag såsem firlorad, då han ej kan smyga om-
kring vår statsförfattning, för att lura ut det ögonblick,
då han kan angripa den på dess svagaste ställe? Måhän- !
da, emedan han vågatleka med armeens trohet för hög-
förrädiska ändamål? Nej, nej! visserligen är allt detia
elementer till hat, som jäsa och sjuda om hvarandra i
hexketteln; men det verkliga skummet under denna af-
grundsånga, det vidrigaste af allt är hans person; den
är en stank i nationens näsa. Om ej en annan hän-
delse, den hvarje trogen undersåte af vår nådiga monark
måste begråta, nödvändigt måste föregå det ögonblick,
D)
då denne Hannoweran utplånas ur registret öfver vår :
befolkning, så önskade vi att stunden för denna skils-
messa redan vore inne! ) Hvilken känsla af glädje skall :
ej genombäfva hvarje fiber af detta land, då det kän-
ner sig befriadt från stegen af hans fot! — då denna
— själ — — för alltid är bannlyst från våra kuster! — då
denna stämma, som aldrig höjt sig utan till strid mot
friheten, för oss förstummats, liksom i grafven!
Italien.
hyktet om det lån, som Neapolitanska hofvet amna-
de skaffa Don Carlos, var icke så taget ur luften, som
man en tid trodde i anledning deraf, att det icke af-
hördes på Europas börser. Lånet hade visst gått för
sig, om icke de Italienske kontrahenterne blifvit skräm-
de af Mendizabals kolossala planer. Nu har dock sa-
ken åter kommit å bane, sedan man tyckt sig
se, att Mendizabals planer gå upp i rök, och att
Carloss affärer stå bättre än någonsin. Man har hopp,
att icke blott Italienska bof, utan äfven en stor makt
bortem Alperna, skola deltaga i affären. Summan är
till en början bestämd till 4 millioner Gulden Conv.
mynt. Man smickrar sig att finna sympati äfven hos
flera nordiska (?) hof. Den stränga konseqvens, des-
sa hof allud visat, torde äfven föranleda Carloss erkän-
nande som Konung i Spanien.
Prinsens af Capua flykt med den sköna TIrländskan,
har mycket förgrymmat hans broder, Konungen af Nea- .
pel. Man hoppas dock, att den sköna icke skall lyc-
kas att beveka Prinsen till ägtenskap: och i det lofhga
ändamålet att hindra deita, har man bhegynt forska om
hennes föregående lefnad.
EEE
) Läsaren torde erinra sig, att efter puvarande Konun-
gens död Storbritanniska och Hanowerska .kronorne
komma att skiljas från hvarandra, emedan den qvin-
liga tbronföoljden icka gäller i Hanower. Hertigen af
Cumberland blir då Konung i sistnämnde land.
nn mt TR a