O käl! o ärter! o potates!? Vidare grubblade hon på, att någon Mr Macfarlane. nödvändigt skall finnas i Edinburg, oaktadt namnet, säger hon, bestämdt förklaras vara en uppfinning af Aftonbladet; och finnes bara någon Macfarlane, så har det tänker hon, ingen nöd med det öfriga. Både ömhligt och löjligt var härvid att se huru hon i sin bediofvelse lopp åstad och tryckte en ny notis, som någon skalk hade visat henne på uv HV iener nolizenblatt och hvilken lyder som följer: Mekanikern Hr. Macferlane i Edinburgh har den 17 i näst! månad gjort, med en af honom uppfunnen machin, i flera vittnens närvaro, försök, som öfverträffat allt hvad man kunnat förvänta, Denna mekanism motsvarar en kabriolet med sin häst, och tillryggaligger två Engelska mil på 45 minuter. Locomotivet erfordrar ganska liten kraft på jemn väg, något mer uppföre och alldeles ingen utföre höjder; och dess sammeansättning är så enkel, att hela machineriet kan göras för 40 Frances. — Det är dödsdomen öfver hyrvagnar, omnibus, 0. sv. Läsaren finner af denna notis, 1:0 att den machin som deri omtalas, skulle hafva tillryggalagt 2 Eng. mil, d. v. s. omkring 1 3 svensk fjerdingsväg på 45 minuter, eller knappt så fort som man vanligen går, och 2:0 synes det tydligt af beskrifningen, att den åkande sjelf hufvudsakligen skulle lemna rörelsekrafien genom sitt arbete, fastän icke mycket erfordrades. Allt detta har Minerva icke mägtat urskilja, hvilket dock må ursägtas i hennes nuvarande klena tillstånd. Meön det värsta var att ödet ville, det denna Wiener-notis är precist densamma, hvarmed det Fransyska bladet blifvit mnarradt, och som omtalas i den uppsats uti The Sun, hvarifrån vil forst hemtade anledningen till .det puts som .nu haft en så sorglig verkan på Minerva. Det bör nemligen väl märkas, att vi aldrig påstått att namnet Macfarlane blifvit uppdiktadt af Aftonbladet. Detta påstående är ett nytt foster af Minervas. oredighet; men väl hafva vi sagti allmänhet att den snillrike mekanikern med detta namn, äfvensom de öfrige personerne i berättelsen, voro uppdiktade; hura många Maafarlaner, lika som andra namn som börjas på Mac, eljest må finnas i Skottland. . För att öfvertyga läsaren att detta har sin riktighet, och huru ohjelpligt den stackars Minerva för andra gången. förplumpat sig, införa vi här ordagrannt den åberop-de artikeln ur The Sun, hvilken vi förra gången hade meddelat endast i sammandrag, emedan den då endast utgjorde en bisak: Travelling Machine.—A hoax has been played off by some wag upon one or more of the Paris papers. The Feuille PAnnonces, of öh September, informs its readers 1ihat a Mr Macfarlane, a mechanician of Edinburgh, has invented a machine which will supersede the usval modes of travelling by coach or on horseback—that it carries one man, moves wilh a very slight force, 1s of an extremely simple construction, and costs only thirty shillings. It was tried, it seems, for 1ihe first time on tbe 27ih August, in presence ofra vast number of savans; and it left the Great Tavern at one, and reached Chaping CounWwy, two leagues distant, in an hour and three quarters aux grand applandissements of persons who had followed it on horseback and in carriages. Orders have actually come from Paris for several of the machines, which unluckily have no existence !-—Scolsman. På det den sjuka icke må falla in -i några ytterligare grubblerier angående ngtigheten af citationen, är det Engelska bladet, hyerur den är hemtad, till veckans slut stt tillgå till jemnförande i Delcenska bokhandeln, der tidsingen Minerva utdelas. Vi hafva sålunda, äfven med fara att synas alltför utförliga, ansett Oss af ren barmhertghetspligt förbundne att fullkomligt undanrödja Minbervas mekaniska willfarelser, för att icke lemna något oförsokt till hennes sinnesfäörbättring Hoppet härom är väl icke stort, emedan mean vet, att vurmerier i mekaniken, i synnerhet på perpetuum mobile, eller machin som rörer sig af egen kraft, hvilket i det närmaste skulle vara händelsen med den lilla Macfarlaneska resmachinen, äro nästan bland de envisaste af alla fixa ideer att borlarbeta. i synnerhet hos personer som funnits saknabegrepp om de första elementerna och reglorna af den mekaniska vetenskapen. I i Emedlertid har man trott sig ej böra öfvergifva försöket, emedan en skymt af redighet hos patienten tycktes visa sig sisilidne Måndag, om än blott ett ögonblick. ; Den fixa 1dten angående möjligheten af en vagn som går al 51g sjelf, forrfor väl äfven nämnde dag; men med ruvelse erkände likväl patienten straxt efteråt, att det utgjort, lindrigast sagdt, en oaktsamhet, det vill ms bamse An o BAR Fm oo PILAR LR