anmärkningar mycket frisinnadt: Tryckfrihetens och
Minister-ansvarighetens fastställande vore nödvändigt,
innan revisionen af statutet företoges, på det folket
måtte vara försäkradt, att den skedde samvetsgrannt och
på ett tillfredsställande sätt. Att nämna denna revi-
sion i trontalet var öfverflödigt, då regeringen redan
en gång lofvat den, neml. i inledningen till kallelse-
brefvet för Cortes.
Med nationalbeväringen , äfven som med subseriptio-
nen till dess equipering, går det raskt, oaktadt allt,
hvad vissa Franska blad sagt.
Förslaget till adressen väntades mera liberalt sinnadt,
än man först trodde. Mendizabal ansågs blott afvakta
detta , för att äfven förklara sig i en liberalare anda. —
Man hade utspridt, att engelska kabinettet begyut visa
mera köld mot spanska regeringen. Detta vederlägges
officielt.
Från krigsteatern höres nästan ingen ting. Mina
lärer hafva satt sig i spetsen för mellan 2 och 3000
man och begynt agera mot Tremp, som oroades af
carlisterna. Man ansåg också dessas belägenhet i Ca-
talonien snart komma att blifva kinkig, emedan Chri-
stinos-truppar från Årragonien voro i antågande. Från
några andra håll förljudes äfven om motgångar för
earlisterna.
Frankrike. s
Tonen hos Pariserpressen fortfar att vara ganska krigisk
och rustningarna i Fransyska sjöhamnarne bedrifvas
med mycken krafi. Regeringen tyckes just vara ange-
lägen om att se dem framställda med all möjlig eclat,
och dess afsigt vinnes fullkomligt. Dekretet om amiral
Mackaus utnämnande till öfverbefälhafvare öfver landt-
och sjöstyrkan i Westindien har nu stått i Monitören,
äfvensom tvenne ordonnanser at od: 28 och 30 Nov.,
enom hvilka flere kaptener i flottan utnämnas till
befälhafvare på vissa namngifna linieskepp. Aila blad
äro falla med resonnementer öfver ställningen mellan
Frankrike och Förenta Staterne, och många af dem tro
på krig. Med mycken otålighet afvaktades i Paris
president Jacksons budskap till kongressen, som sam-
manträdt i Washington den 1 dennes, emedan detsam-
ma naturligtvis skulle sprida ljus öfver hans åsigter i
denna fråga, och derigenom gifva anledning att bedöm-
ma sinnesstämningen hos folket i Förenta Staterne med
afseende på ett krig. Både resande och bref derifrån
försäkra, att pluraliteten af nationen ej skulle hafva nå-
gonting emot att draga svärdet, och att både Jackson
och hans kabinett är ganska knrigiskt sinnadt. Vid slu-
tet af innevarande år disponerar Amerikanska kongres-
sen öfver icke mindre än 23 millioner dollars i reda
penningar, med hvilken summa inkomsterne öfverskjuta
utgifterne, och såväl bland folket som inom kongressen
tros icke så få personer finnas, som börjat ledsna vid
det långa fredslugnaet, och genom ett krig skulle finna
näring för diverse ärelystna planer. Den inre jäs-
ningen i Förenta Staterne, med afseende såväl
på bankfrågan, som slaf-emancipationen, skulle kun-
na gifva de styrande anledning, att i ett krig
söka aflopp för dessa oroliga elementer. Pre-
sident Jacksons tal kommer, som sagdt är, att sprida
ett ännu saknadt ljus öfver allt detta. Fransyska ka-
binettet hvars interesse det uppenbarligen är att i fred-
lig väg afgöra saken med Förenta Staterne, har sedan
Amerikanske chargg dVaffaires afresa från Paris och den
Fransyskes återkallande från Washington, befallt Hr
Bois le Comte, som nyss återkommit från en mission
till Mehemed Ali, at: begifva sig till Washington med
ett särskildt uppdrag till dervarande regering. Emed-
lertide felas ej politici, som gifva Fransyska krigsrust-
ningarne en helt annan rigtning än mot Amerika. De
bekanta artiklarne i Journal des Dåebats mot Kejsar
Nicolaus, i förening med regeringens förfarande i frå-
gan om de Polska flyktingarnes begäran att få fira års-
dagen af Polska revolutionen, gifva åt månger anledning
att tänka på en brytning med Ryssland. Det kan ej annat
än frappera, att Polackarne i år fått fira sin revolutions-
fest så utam alla hinder och all inblandning af polis
ech autoriteter, då deremot de tvenne föregående åren
de blifvit trakasserade och bevakade utan all ända vid
detta tilfälle. Det berättas till och med, att då general
Soltyk med en deputation af Polackar uppvaktade Thiers,
för att begära tillåtelse till firande af revolutionens min-
anesfest, hade ministern gifvit tillåtelse dertill i ordalag,
som icke markerade serdeles sorgfällighet för hvad Po-
lackarne vid festen kunde yttra rörande Kejsar Nicolaus.
Också hade festen varit ganska lysande, och bivistats af
mer än 600 personer, hvaribland många Fransyska no-
tabiliteter.. Åfven i St. Quentin och Rouen hade dagen
blifvit firad med mycken högtidligbet.
England.
