beln (hvarmed menas den mindre rika medelklassen,
y den trasiga pöbelen, som hurrar för en .skilling,
den tål man någorlunda.) Den Essexska Squirearkien
(landtjunkare-arkien) såg saken ur en ganska riktig syn-
punkt: de till en så förvånande grad lättade transport-
medlen skola närma folkklasserna till hvarandra; att
fort, och beqvämt förflytta sig blir icke mera något ute-
slutande privilegium. 7
De arbetande klasserna skola äfven vinna en aldeles
ovanlig lättnad. De orter, der antingen jarbetsfolk fe-
lar eller är odugligt och öfvermodigt, kunna lätt! få
arbetande händer från andra orter, der ) förhållandet -!är
motsatt; och arbetafen, som nu. måste vandra eller seg-
a bort 8 å 14 dagar, för att söka: avbete, kan för-
flytta sig till: ort och ställe, . mot utbetalande: af en rin-
ga del af hvad han -på dessa dagar kan förtjena. : En
följd. häraf blifver, att inga lokala förhållanden mer
kunna, såsom nu ofta sker, hålla en hel trakts befolk-
ning i en sorts slafveri under några mägtiga patroner,
hvilka betala 5å lågt de behaga, då ingen täflar med
dem i efterfrågan efter arbetande händer. : Med ett ord,
arbete skall, såsom hvarje annan vara, lättare kunna
fås; och priset skall blifva .jemnadt.. Menniskan och
hennes dughghet skall blifva mera värd, eller rättare få
ut sitt. rätta värde.
Dessa gyllene drömmar, säger man oss, kunna äldrig
realiseras i Sverige... Icke snart, det medgifva! vi; men
ske måste det. -. Visserligen kan icke, åtminstone icke!
på sekler, Sverige så i alla riktningar genomskäras af
trälvägar, som England; men: vissa vigtiga linier fimnas,!
dr de redan både behöfvas och skulle : betala sig; En
sådan :vore; (ehuru det må svida! i Götha kanal interes-
set) mellan Örebro och -Christinehamn (eller annan
punkt vid Wenerns strand.) Det är oskäligt, att en
resa — för tyngre varor — från hufvudstaden till nord-
sjön .skall fordra sex. dagar,sdå afståndet; äfven på vå-
ra slingrande: landsvägar, icke -utgör störtöfver 40 mils
Sammanbunden med; ett system af. ångbåtsresor mellan
Stockuolm och, Örebro, Christinehamn öch Götheborg
(eller, framdeles ..Uddevalla;) :skulle denna anläggning
hafva stora resultater —— ehuru icke så stora, som en
från liniens båda ändpunkter föregående iträlväg, hvilken
icke så länge (stängdes af vintern: .— Men det störstå
och vigtigaste företaget, som redan vore gjort, om det
vore i England, är en dylik väg mellan hafvet och det
outtömliga jernmagazinet ,Gellivare — vi -säga med flit
icke malm- utan jern-magasinet, icke grufra utan ?
magasin. Att med lätthet nedflytta detta naturfenomen :
till hafvet skulle omskapa hela vår jernhandtering, skulle
göra mera, göra Sveriges vinstaf jernev i eh framtid
oberoende. af kolullgång, sedan vi nemligen lärt oss be-
gripa, att ett med förlust bearbetadt råämne ger min-
dre vinst än ett oarbetadt, som betalas väl af utländ-
ningen. Men härom lärer väl tills vidare icke löna
mödan ätt tala, så länge den fördomen — och för-
dom är det, om någonsin sådan funnits — ännu rå-
der, som hindrar sjelfva tackjernets utförsel.
Två inkast göras mot iden: först att vårt land är
1) Sedan detta var skrifvet, fingo vi i sista Tyska tid-
j ningarna se några utdrag ur Engelska Torybladet John
I Bull, som med en hisklig bitterhet . utfar emot jernvä-
; garna, detta mouvement om någonsin mouvement
I fans. De äro, säger den renlärige historikern, en
nyhet, som ger alla sociala förhållanden en onaturlig
stöt, förstör alla förbindelser mellan menniskor (och
vi, som i vår blindhet tyckte oss se aldeles motsat-
sen!!), omstörtar all merkantilisk ordning, tllintet-
gör hufvudstadens marknad (market -— hvad han
menar med detta är oss förborgadt), beröfvar provins-
cerna deras ressourser, sätter menniskors lif i fara
i och åstadkommer all möjlig förvirring och förtviflan.
; Dylika utfall väntade från vi menniskor, som hata så väl
kroppens, !somsjälens rörelse och äro nästan för be-
dröfliga, för att vara rätt löjliga Ännu hafva de
icke begynt här; men de komma nog, om . Littera-
tur-föreningen får lefva. Den, som ryser för små
barns uppfostran, skall väl fram och rysa för jern-
vägarna. Vi hafva gifvit dem en liten klaf i. våra
4 betraktelser öfver trälvägssystemets framtida -verknin-
gar. — En annan Engelsk tidning gycklar. med den
skuggrädde John Bulls farhågor och sammanställer
dem med en petition, som Macaos innevånare förli-
det år ingåfvo till Chinesiska regeringen, i anledning
af de: der boende europernas förslag att anlägga en
farbar väg. De berätta, huru barbarerne redan ;of-
ta oroat dem med sina nya förslager, men huru de,
pelitionärerne sjelfve, alltid troget satt sig emot dylika
I pröjekter, på det barbarerne ,.icke efter, behag må
kunna roa! sig med att fara hit och dit på breda vä-
gar. Refräugen i den Chinesiska petitionen är, att
dylika nyheter förolämpa de lefvande joch tillintet-
- md N - YA. NS ET NAN