beln (hvarmed menas den mindre rika medelklassen, y den trasiga pöbelen, som hurrar för en .skilling, den tål man någorlunda.) Den Essexska Squirearkien (landtjunkare-arkien) såg saken ur en ganska riktig synpunkt: de till en så förvånande grad lättade transportmedlen skola närma folkklasserna till hvarandra; att fort, och beqvämt förflytta sig blir icke mera något uteslutande privilegium. 7 De arbetande klasserna skola äfven vinna en aldeles ovanlig lättnad. De orter, der antingen jarbetsfolk felar eller är odugligt och öfvermodigt, kunna lätt! få arbetande händer från andra orter, der ) förhållandet -!är motsatt; och arbetafen, som nu. måste vandra eller sega bort 8 å 14 dagar, för att söka: avbete, kan förflytta sig till: ort och ställe, . mot utbetalande: af en ringa del af hvad han -på dessa dagar kan förtjena. : En följd. häraf blifver, att inga lokala förhållanden mer kunna, såsom nu ofta sker, hålla en hel trakts befolkning i en sorts slafveri under några mägtiga patroner, hvilka betala 5å lågt de behaga, då ingen täflar med dem i efterfrågan efter arbetande händer. : Med ett ord, arbete skall, såsom hvarje annan vara, lättare kunna fås; och priset skall blifva .jemnadt.. Menniskan och hennes dughghet skall blifva mera värd, eller rättare få ut sitt. rätta värde. Dessa gyllene drömmar, säger man oss, kunna äldrig realiseras i Sverige... Icke snart, det medgifva! vi; men ske måste det. -. Visserligen kan icke, åtminstone icke! på sekler, Sverige så i alla riktningar genomskäras af trälvägar, som England; men: vissa vigtiga linier fimnas,! dr de redan både behöfvas och skulle : betala sig; En sådan :vore; (ehuru det må svida! i Götha kanal interesset) mellan Örebro och -Christinehamn (eller annan punkt vid Wenerns strand.) Det är oskäligt, att en resa — för tyngre varor — från hufvudstaden till nordsjön .skall fordra sex. dagar,sdå afståndet; äfven på våra slingrande: landsvägar, icke -utgör störtöfver 40 mils Sammanbunden med; ett system af. ångbåtsresor mellan Stockuolm och, Örebro, Christinehamn öch Götheborg (eller, framdeles ..Uddevalla;) :skulle denna anläggning hafva stora resultater —— ehuru icke så stora, som en från liniens båda ändpunkter föregående iträlväg, hvilken icke så länge (stängdes af vintern: .— Men det störstå och vigtigaste företaget, som redan vore gjort, om det vore i England, är en dylik väg mellan hafvet och det outtömliga jernmagazinet ,Gellivare — vi -säga med flit icke malmutan jern-magasinet, icke grufra utan ? magasin. Att med lätthet nedflytta detta naturfenomen : till hafvet skulle omskapa hela vår jernhandtering, skulle göra mera, göra Sveriges vinstaf jernev i eh framtid oberoende. af kolullgång, sedan vi nemligen lärt oss begripa, att ett med förlust bearbetadt råämne ger mindre vinst än ett oarbetadt, som betalas väl af utländningen. Men härom lärer väl tills vidare icke löna mödan ätt tala, så länge den fördomen — och fördom är det, om någonsin sådan funnits — ännu råder, som hindrar sjelfva tackjernets utförsel. Två inkast göras mot iden: först att vårt land är 1) Sedan detta var skrifvet, fingo vi i sista Tyska tidj ningarna se några utdrag ur Engelska Torybladet John I Bull, som med en hisklig bitterhet . utfar emot jernvä; garna, detta mouvement om någonsin mouvement I fans. De äro, säger den renlärige historikern, en nyhet, som ger alla sociala förhållanden en onaturlig stöt, förstör alla förbindelser mellan menniskor (och vi, som i vår blindhet tyckte oss se aldeles motsatsen!!), omstörtar all merkantilisk ordning, tllintetgör hufvudstadens marknad (market -— hvad han menar med detta är oss förborgadt), beröfvar provinscerna deras ressourser, sätter menniskors lif i fara i och åstadkommer all möjlig förvirring och förtviflan. ; Dylika utfall väntade från vi menniskor, som hata så väl kroppens, !somsjälens rörelse och äro nästan för bedröfliga, för att vara rätt löjliga Ännu hafva de icke begynt här; men de komma nog, om . Litteratur-föreningen får lefva. Den, som ryser för små barns uppfostran, skall väl fram och rysa för jernvägarna. Vi hafva gifvit dem en liten klaf i. våra 4 betraktelser öfver trälvägssystemets framtida -verkningar. — En annan Engelsk tidning gycklar. med den skuggrädde John Bulls farhågor och sammanställer dem med en petition, som Macaos innevånare förlidet år ingåfvo till Chinesiska regeringen, i anledning af de: der boende europernas förslag att anlägga en farbar väg. De berätta, huru barbarerne redan ;ofta oroat dem med sina nya förslager, men huru de, pelitionärerne sjelfve, alltid troget satt sig emot dylika I pröjekter, på det barbarerne ,.icke efter, behag må kunna roa! sig med att fara hit och dit på breda vägar. Refräugen i den Chinesiska petitionen är, att dylika nyheter förolämpa de lefvande joch tillintetmd N YA. NS ET NAN