vValldliUu UTILCLU Racet, 2UUL 2 VTI al ua Ivla HYLLA Ul uraktlåtenhet eller ogillande af dessa: motivers nyttjande stäldt? mot presterna. Men presterne hafva alle studerat Theologie och höra väl få räknas mera till Theologerne än till några anuire. Att alla Prester tro allt vara väl bestäldt då Katekesen blifvit inplöggad i minnet, är osant. De anse det ej nog förr än de fått inplugga den i förståndet, ja sedan i-allas lifstid folket däruti ofva. De fordra katechetisk kunskap, emedan katechesen är eit compendium afnödiga stycken, som höra till Christendomen, tillgänglig för alla och derföre anbefalld att läras. Ins. liknelse af Katechymeni med en hund som gör konster, är så plump, oanständig och orimlig, att den icke förtjenar något svar. , i Insänd. klandrar allmän brist på reflexion, på förmåga att göra slutsatser hos lättrogne, som låta sig ledas af förvillare, och gör här den slutsats att presterne äro orsak härtill. Ins. egen förmåga att göra slutsatser tyckes här behöfva underhjelpas. Icke hafva Presterne inbillat folket, att choleran: var en : förgiftning. Icke var en sådan galenskap hos några få tokar ett ämne att af Presterne afhandlas; i min ort hördes alldeles intet af denna dåraktiga tro. — Men logican — Det går ej så lätt att plugga (insändarens ordbok) logican i en yngling, som åtnjusit flere års undervisning, huru då i allmänhet? och hvarest? den enkla och naturliga logican känner hvarje menniska något; och denna enkla logica underlåter ingen prest att nyttja inför folket; ty han vet att han talar till menniskor, till förnuftige, icke till hundar — En fullståndigare undervisning i logican hör till den högre lärdomsskolan. Om ammor skrämma bårn med spöken, som äro lögnahistorier, kan gifttron i choleran hos några ledas snarast derifrån — eller tror Insändaren på spöken? ja — ty han sätter dem i samma rad med helfvete — Eller tror Insändaren lika litet att något helfveteförestår, som ammors spoken? då må han disputera med Christus, som försäkrar om. att ett helfvete förestår dem som illa göra. Men att göra ett verkligt experiment om dess tillvaro — Jag afråder Insändarer för allt hvad heligt och honom dyrt är derifrån, har han en gång väl kommit dit, lärer det vara högst svårt ja omöjligt att komma dädan. Om Insändaren ej tror ett helfvete är han ingen ärlig lärjunge af Christo. Ho-. nom måste man tro i allt; i annat fall tror man blott sig sjelf och icke Honem. i Insändaren talar om förnuftig religion. Hvad menar han dermed? en religion, som menniskoförnuftet uppfunnit och stiftat — men en sådan religion har varit mångfalldig, mer och mindre orimlig, i verlden och är det ännu. Förnuft, förnuftighet är menniskans enda karakteristica. Hedningarne med sitt förnuft hafva stiftat mångguderi. Atheisten har ock förnuft — menniskan födes med förnuft; utom det vore hon icke menniska, icke med förstånd; det måste förvärfvas. Eller menas en religion, som af förståndet i allt inses. En sådan rehgion är antingen fullständig eller falsk, icke adzeqvat till (ud: Hvem begriper Gud utan uppenbarelse? också med uppenbarelse, ho begriper honom i boiten? hvilken menniska har känt Herrans sinne, eller hvem har varit Hans rådgilvare. Kanske invändes: det jag ej förstår, det är ej för mig. Vet Insändaren hvaraf Solen består? har han af den intet gagn? Vet Insändaren, huru de aflidne skola åter uppstå? eller är ingån uppståndelse för Insändaren? säkert skole. vi få en tydligare upplysning framdeles -genom eget experiment i den vägen. Eller, menas en religion, af Gud gifven åt förnuftiga varelser; ja en sådan hafve vi fått, uti. den är det presterna böra undervisa alla. De: äro Religionslärare, hafva egentligen att göra med menniskor, som äro komne till mognare förstånd, som kunna något fatta och begripa, icke med barn, med dem, som kunna af obegripliga. premisser ibland göra begripliga och säkra slutsatser, eller känner Insändaren icke sådana Syllogismer? t. ex. denne bland flere: Gud var i Christo och försonade verlden med sig sjelf;jag hör ock till den verlden; derföre har Gud ock försonat mig i Christo med sig sjelf. Den första premissen begriper ingen menniska; dån måste antagas såsom ett axiom på go auktorite — och tros — tro så varder du och ditt hus saligt; tror du icke, så felar det med dig, och icke heller kan slutsatsen blifva rigtig och sann för dig — Den otrogne kan icke göra en sådan slutsats. Ätt Presten skall ock vara Skolmästare, och hinna med det, han som skall: befordra religionskunskap hos flera hundrade ja tusende i församlingen, det kunna endast de fordra som sätta största värdet på verldslig kunskap, litet eller intet på religionskunskap. Långt för detta har man insett dess omöjlighet, och derföre inrättat skolor och tillsatt sköllärare, Som är nyttigt ech angeläget. Och säkrast är, alt. när hvar och -en