Konung Wiinelm genom sitt forbehall, att de Nassau-
ska agnaterne och Tyska förbundsdagen skulle lemna
sitt bifall till hvad som stipulerades rörande Luxemburg,
blott hade för afsigt att innesluta dem i en cirkel,
hvarvid det alltid stod honom öppet att, när han så
fann för godt, kunna vända upp och ned på
hvad som redan var afgjordt. Konferensen skildes åt,
och Holland skulle söka att skaffa de ifrågavarande
medgifvanderne rörande Luxemburg. Man låtsade som
underhandlade man härom, men arbetade i sjelfva ver-
ket deremot. Nu frågar jag, om det väl passar sig
för den af de båda parterne, som förpligtat sig att gilf-
va vid handen medlen till underhandlingarnes återför-
nyande, att säga tull Kamrarne, att man väntar på till-
fälle dertill? Hyad de bördor beträffar, som genom den-
na sakernes ställning komma att trycka Holland, så
fortfara de att vara ungefär desamma, som förut.
Lyckligtvis gör tillväxten i inkomsterna från de ultra-
marinska besittoingarne, att Holland kan anlita denna
bjelpkälla för de behof, som de skattdragande annars
måst anlitas att fylla; men så är här dock alltid fråga
om användande af statsinkomsterne till krigskostnader, då
de kunde i annan väg begagnas till långt mera nytta för lan-
det. I Belgien hafva tveriom — fyllnadscentimerne
försvunnit ifrån budgeten. Oaktadt de utvertes förhål-
landerne ännu icke äro reglerade, företagas allmänna
5 7 Sd
arbeten af stor nytta; man träffar anstalter, som till
och med gamla stater ännu icke kunna vidtaga. Hade
jag ej rätt då jag sade eder, att Belgien helt lugnt
kunde afvakta tiden, och att det vann allt vid det sta-
tus quo, som konventionen af den 21 Maj stadgade?
De skattdragandes i Holland missnöje besvarar denna
fråga tillräckligt. — Konung Leopold fortfar att befin-
na sig i Paris; men hans frånvaro kommer icke att
räcka länge. Liksom alltid, då kongresser varit till-
sammans, visar sig i den diplomatiska verlden försök
att bilägga de för hand varande politiska tvistigheter.
Så talar man nu om konferenser, som skulle vara äm-
nade att hållas i Paris rörande Belgiska och Spanska
frågorne. De Nordiska makterne synas icke vara myc-
ket hågade för, att underhandlingarne rörande Belgien
åter skulle öppnas i London. Emellertid är utrikes-
ministern Lord Palmerston en af de män, som
äro allramest hemmastadde i detaljerne af Holländskt-Bel-
giska frågan. Holland skyggar tillbaka for denna kän-
nedom om sjelfva facta och denna opartiskhet, hvilka
lägga så många hinder i vägen för dess vanliga taktik.
Derföre har det hos de Nordiska makterna föreslagit
Paris. De senare hade, såsom jag redan nämnt för
eder, genom kabinettet 1 Berlin föreslagit att under-
handlingarne skulle åter öppnas i sistnämnde hufvud-
stad. Om man begagnat Leopolds närvaro i Paris, för
att häröfver inhemta hans tanka, så har han utan tvifvel
svarat, att Belgien icke skulle taga någon del i nya
underhandlingar, förrän Holland erhållit agnaternes och
Förbundsförsamlingens bifall tll afträdandet af Lux-
emburg. Men jag tror att Konung Leopold, som så
noga känner sitt rikes interessen och hvad hans ställ-
ning fordrar , sysselsätter sig med :handelsange-
lägenheter, och: med sin svärfader förberedt ut-
vecklingen af de lagstiftande åtgärder, som för
detta ändamål komma att föreläggas kamrarne. —
Krigsministern har denna morgon afrest till Paris. Hans
resa har sannolikt afseende på de Fransyska officera-
res återkallande, hvilka sedan 1831 varit i Belgisk
tjenst. Man sökte i de senaste tiderna att väcka tve-
drägt mellan dem och armcden. Någon åtgärd måste
tagas i afseende på dessa förhållanden. Hr Thiers tog,
under sitt vistande här, mycket noga notis af allt,
som rörde denna fråga.
SONEN TORRE STINSEN TTT ET IEA