hvilka nödvändigt tillhöra den Amerikanska medborga-
ren. Vi hafva ingenting att anmärka angående den
bestämda tid, som fordras för emigrantens naturalise-
ring; fem år äro under gynnande omständigheter må-
hända fullt tillräckliga. Men hvad vi beklaga, år att
inga medel blifvit begagnade för att göra denna mel-
lantid till hvad den är ämnad att vara, en beredelse-
period, utan att emigranten, efter att ha tillbragt des-
sa år utan sysselsättning, undervisning, uppmuntran,
omsider beklädes med medborgarskapets vigtiga ansva-
righet, innan ännu något verkligt steg blifvit taget till
försäkrandet af hans grundsatser, eller befästandet af hans
tillgifvenbet och böjelser. Vår statsinrättning är häri
bristfällig. Den obildade emigranten, som icke ser
längt framför sig, borde betraktas såsom en pupill, för
hvars uppfostran till en klok och dygdig medborgare
vi hafva fem år för oss, Om vi i betydligare mån
underlåta att se till hans behof, fylla hans brister, och
upplysa honom, må vi vänta oss, att en gång sjelfva
få tömma vår kalk i rågadt mått, och att samma sa-
ga på sidstone kommer att sjungas om utgången af vår
samhällsinrättning, som blifvit skrifven om Roms:
Den söndrade staten bildade icke mera ett stort helt,
och då man icke var medborgare deri mer än genom
ett slags fiktion, hade man ej mera samma fosterlands-
kärlek, och de Romerska tänkesätten voro sim kos.