i
NYARE ARGUS OCH ENGELSKA MINISTEREN.
En analys af Nyare Argus fär den 21 Oktobtr.
NY J S
Genom framställningen i gårdagsbladet har Läsaren,
sett ett ytterligare prof på den frånvaro af blygsel och
ärlighet, hvarmed Nyare Argus går tillväga i sina argu-
mentationer, om hvilka en person, såsom vi en gång
förut nämnt, så träffande yttrade att de synas samman-
satta af de båda orden Argus, som betyder Argus,
och mentiri som betyder ljuga. Att inse Aela den
oförskämdhet hvarmed Argus förvrängt och rakt om-
vändt Cannings yttrande, hvarom fråga var 1 gårdegs-
bladet, och hvilket var i aldeles motsatt anda, der-
till fordras likväl, att originaltexten ätergifves, hvilket
vi dock lemna såsom en förödmjukelse, ät Argus sjelf
tills vidare. - Emedlertid. anse vi nyttigt att ytterligare
fortgå i att fästa uppmärksamheten på det rika förråd
af vrängningar och dikter, som finnas i samma nummer
af Argus för den 21 dennes uvch hvilket i detta fall
fullkomligt liknar de flesta andra. I slutet af samma
artikel, hvari citationen af Canning, äfvensom den in-
fama beskyllningen om orsaken till slafemancipationen
förekommer, heter det vidare:
Denna egoistiska politik; som, girig, feg och null,
utan känsla for Brittiska äran och Brittiska folkets
stora och nationella intressen, endast absorberad uti
VEngelska krämarintressenas bevakande och befordrande
med välbehag ser söndring, osäkerhet och oroligheter
uti gamla och nya verldens stater c.
Är det möjligt att sammanröra i en mening flera mot-
sägelser, toma ord och oförnuft? Det ar icke nog med
att ej synas vilja begripa, att då Engelska folket är en
handlande och industriel nation, så måste också dess
stora och nationella intressen bestå uti att vårda dess
handels och industris fördelar, hvilka utgöra villkoret
för dess makt och sjelfva dess existens, men för hvilka
likväl den Brittiska äran ej blifvit forbisedd, när
detta folk uppoffrat 20 millioner pund Sterling för en
så vegennyttig handling som slafyeriets afskaflande i
sina kolonier.
Var det icke just Argus, som för ett par år sedan,
i sitt försvar för Franska Regeringen, fäktade sig trött
för den satsen, at en stats politik ingalunda bör bestäm-
mas af prineiper, utan af intres sen? Hvadan för han
då ett språk, när fråga är om Frankrike, elt annat i
frågan om England? Då hette det: vårda freden, lugnet,
och medelklassens och industriens stora legitima inte-
ressen; nu: att politiken endast är abserderad i krä-
- mareinteressenas bevakande!! — Vidare, utom den yt-
terliga enfalden uti den föreställningen, att en industriel
och handlande stat skulle tro sig kunna beräkna större
afsättning på sina produkter i länder, hvarest inbördes
krig och oroligheter vore rådande, än uti fredliga stater,
en suppositiom, hvars orimlighet utan tvifvel äfven ett
pundhufvud kan begripa, så visar äfven detta prat en
total glömska af historiens lärdom. Man vet nemligen,
att den söndrande politik som Argus klandrar, var just
rådande under Sir W. Pitts styrelse, och att det var .
för Brittiska äran skull, som han genom sina minga
krig och subsidier uppbragte statsskulden till dess nu-
varande enorma belopp af 800 millioner P. St.; men
att det just var Canning som började följa ett mot-
satt system, och att det just är reformmi inisteren, som
vidhåller det.
Ännu ett uttryck i samma stycke, om Englands eget
folk: Hvem vet hvarthän dessa millioner olyckliga, som
Hlott äro ett annat slags maschiner uti det stora krä-
?mar- och fabriksmaschineriet, kunna föras utaf radika-
Jerna?? — —
Äfven detta bevisar okunnighet om tillståndet i Eng-
land. Af de talrika undersökningar som i sednare tider
blifvit utgifne af trycket angående arbetsklassens till-
stånd, befinnes det nemligen, icke allenast att den in-
dustriella, eller vid fabrikerna sysselsatta befolkningen
är i vida bättre vilkor än den jordbrukande, utan älven,
att fabriks- och manufaktur-arbetarnes belägenhet på de
anPANRALA PD Me dear rr Am ARd. Ål Ls ee L Re fer l
