en annans, egde denne ratt att göra sa tillbaka. Han
trodde Spanska nationen compelent, att sjelf ordna sin
regeringsform. Kejsaren af Ryssland hade väl icke tagit
saken med sådan ifver, men hade slutit sig till Ferdi-
nands åsigt och alla tre hade sluthgen kommit överens
om, att det vore bäst lemna Spanien till sitt öde.
Töplitz d. 3 Oct.
Les reumons, som de kallas, dessa tidiga bal-säll-
skaper, som börja kl. 9 och slutas kl. 11 eft. m. i
slottsträdgårdens paviljong, ådagalägga på ett träffande
sätt, enkelheten i seder och bruk hos de högsta perso-
nerne i Tyskland. Väl äro herrarna då klädda i uni-
former och med sina ordnar, m. m. och en odekore-
rad eller civilt klädd person är här så sällsynt, att han
tages för en hög herre; men fruntimmernas klädsel är
högst enkel, och de tyska prinsessorna visa sig då all-
deles icke dyrbart utstyrda. Den sublima konsten, att
fjettra en hel rad beundrare medelst de böljande hår-
lockarnas svall. eller de konstiga vecken på en halsrvem-
sa, m. m. öfvas icke af dem. Österrikiska Kejsarinnan
är ett godt mönster för en modest toilette; hon synes
rådfråga sim stolthet såsom qvinna och sin värdighet
som Drottning, då hon tillhåller alla sina hofdamer att
häri följa hennes exempel; men den Ryska Kejsarinnan
ofverträder något de stränga reglor som våra Engelskor
antaga. Hennes hofdamer, följande som vanligt det
höga exemplet, deployera för vår åsyn bara halsar och
skuldror, hvilka skulle vara mycket älskvärda, om ga-
zet ändå gaf inbillningen något att önska. Jag har
tyckt mig finna att Österrikiska Kejsarinnan helst klar
sitt hufvud med en Grekisk turban, under det att den
Ryska uppfäster håret med ri a brillanter. Furstinnan
af Iiegnitz låter blott en enkel blomma pryda sitt vac-
kra hår, som ligger benadt på den sköna pannan, och
de yngre prinsessorna äro helt enkelt balklädda utan
kostbåra prydnader.
Den allmänna entr som jag först berättade skulle
meddelas alla främlingar, blef sedan något inskränkt; och
spektaklet har i dessa sednare dagar blifvit det enda
ställe der mängden af resande kunnat få tillfälle beskåda
de höga personerna.
Vid dessa baler börjar vanligen Ryska Kejsarinnan
dansen, med en Mazurka (Rysk dans), då någon af
hennes bröder dansa med henne. Sedan dansas valser,
galloppader -och quadriller. Af alla synes dock val-
sen våra den, som lifligast dansas. Jag såg här ett
bruk som, i London och Paris skulle stöta ögat, men
här allmänt iagttogs. Då dansen slutas, förer kavalje-
ren ej damen ifrån platsen, utan hon öfvergifves genast
för att ensam vandra hvart hon behagar. — — Jag vid-
blifver mitt yttrande, att skönheten här år mera sällsynt
är hos oss, och äfven den ungdom jag här sett, kan
icke förliknas med vår unga, Engelska adel. Hvad som
i öfrigt gör dessa baler behagliga, är den frånvaro af all
ceremoni som här är rådande; ty i detta fall eger mer
stelhet rum vid en Engelsk småstadsbal än här ibland
prinsar och prinsessor. Endast då Kejsarinnorna afresa
bruka kavaljererne uppställa sig i en dubbel haye och
buga sig vid deras förbigående; och jag har bemärkt,
att Österrikiska Kejsaren härvid iakttager den aktningen
mot sällskapet, att han alltid påskyndar utgåendet så myc-
ket som möjligt. Jag har hört honom säga till sin Gemål
kom, kom, lät oss ej uppehålla våra vänner! — Han brukar
alltid, attinnan han lemnar rummet vända sig om inåt
salongepv och bedja hela sällskapet farväl.
Då Kejsarinnan af Ryssland afreser, brukar Storfursten
Michael, att gå fram till henne och kyssa hennes hand.
Man kan knappast föreställa sig den yttre agtning, som
denna : furste visar sin Bror, Kejsar Nikolaus. Han
bugar sig hvarje gång brodern talar till honom; men
deremot synes han icke iagttaga så mycken respekt för
sin brorsdotter. Jag hörde honom säga till henne:
Kom Olga, kom hit, jag vill plåga dig. Detär så ro-
ligt, att bafva en brorsdotter, som man kan få plåga,
så mycket man vill; och i sanning såg han ut som han
vore van, att plåga folk. Konungen af Preussen visar sig
ej på dessa baler; men hans söner deltaga så mycket
lifligare deri. De valsa och galloppera, med den all-
dra trägnaste uthållighet.
: Vid dessa reunions har det varit mitt högsta nöje
att närmare betragta de diplomatiska personerne. Ibland
dem anser jag Metternich för Physiognonistens rikaste
studium. Hans hufvud är välbildadt, ehuru dess profil
icke ar uttrycksfull, pannan måhända något lägre än
den borde vara, men något liknande vår afledne GCan-
nings; ögonen aro gråa och sällan mycket lifliga — nä-
san snarare för lång, men väl formad — och munnen
mycket uttrycksfull och något indragen, som merendels
är fallet hos allvarsamma och fundersamma män. Hans