d
1 Nå QQ Sd saa . .
ska backstugusittarens, som vy isserligen icke har
drag hos menniskan, att ju bjelplösare dess belägen- l
het blir, desto mer förlorar hon mod och kraft att
hjelpa sig derur, likasom den skeppsbrutne, hvilken
har så många skål att spara sut koappa förråd, tvärtom
icke sällan frossar dermed, i sin förtviflan mindre be-
tänkt på morgondagens behof, än på glömskan af dagens
elande. Ju mera salunda det verkliga välståndet afta-
ger, destomer söker man härma dess sken, destomer har
man försänkt sig i en yppighet, som kan kallas yrande,
emedau den bordt aflägsnas af en förståndig sparsamhet
och dess 1um fyllas af alla möjliga inskränkningar.
Men det är sålunda icke lyxen, som alstrat samhällets
olägenheter, utan dessa, som alstrat lyxen. För att
öfverflöd hos våra medbröder Norrmännen, än hos oss,
oaktadt de hafva en friare handel och låga tullafgifter
i jemförelse med de Svenska. Troligen skall ingen här-
på kunna gifva annat än ett nekande svar. Men orsaken
är att Normännen lyckligtvis äro fria från så många an-
dra af de här ofvan nämnde lytena. Det vore önskligt att
detta besinnades af dem, som docera angående lyxen.
Går man nu skalan längre ner, och betrak-
iar de lägre klasserna, så fråga vi: öfver hvilka
oseder klaga vi hos dem? Ar det deras lyx? Man
klagar — mindre deröfver, än öfver fylleri-lasten.
Det torde då medges, att denna på vist sätt är lyxens
raka motsats ; aut den ömkliga varelse, som druckit
sig till fullkomlig medvetslöshet, som tumlar om,
knappt skyld i sina slarfyor, och djuriskt vältar sig i
smutsen, icke är begifven på någon lyx , att det tvärt-
om vare önskligt om han hade någon smak derföre,
ty han skulle då uppoffra mindre på bränvinet, för att
kunna bereda sig några bättre njutningar. Man lärer
äfven medge, att den fraktion af de ringare stånden,
som sysselsätter polisen och brottmålsdomstolarne, som
fyller fängelserna och bekläder schavotuerna, icke är
den, som är fallen för lyx, eller som någonsin varit
det. De utgöra denna samhällets drägg, som tyvärr
finnes öfverallt, men i större eller mindre grad, men
som måste tilltaga under sådana förhållanden som dem
vi efvanföre nämnt, och på hvilken de högre ståndens
moraliska lyten uppevbara sig i heia deras ohöljda
styggelse. De stå under sjelfva djurets värdighet, e-
medan de smittats med de högres forderf utan alt äga
hvarken dessas tillgångar att ofverskyla det, eller des-
sas skicklighetskänsla, som erinrar om att det behöfver
öfverskylas. - Man skall ock i allmänhet finna bland
arbetande handtverkare, att de, som vilja hålla sig
snyggast klädda och vara litet på modet isin kläd-
sel, ofta äro de flitigaste i sitt arbete, hvaremot den
smutsige och illa klädde arbetaren vanligen är lat, o-
ordentlig och fallen för fylleri.
Man klagar öfver en tilltagande yppighet hos allmo-
gen. Vi skola icke afgöra till hvad grad denna kla-
gan är grundad ; men om så vore, så återstår det att
efterforska hvari denna lyx egentligen yttrar sig. Är
det 3; ett förfinadt lefnadssätt, i en bättre och smak-
fullare klädsel, i en prydligare anordning af rum och
husgeråds-saker? eller är det i ett större frosseri med
starka drycker, i ett ökadt begär efter ombyte och
dyrhet på gommens retelser? Om detta sistnämnda
skulle belinnas vara fallet, så fråga vi: hvarifrån har
då allmogen hämtat detta begär? Härleder det sig ic-
den slags lyx, som för dem kan vara passande.
Huru väl vore det om alimogen hade denna smak för en
förståndig lyx, om hon ägde detta sinne for det sköna
som yttrar sig så angenämt både för ägaren och äskå-
daren i ett tjenligare val af boningsställe, i husens battre
både byggnadssätt och inredning, i aflägsnandet derifrån
af dessa föremål, som lika stöta synens och luktens or-
ganer, i plantering och odling af trån, blommor och
trädgårds-växter; i en snyggare och mera pittoresk drägt,
i bättre möbler m. m. och om hon sålunda tänkte på
MÅ e
att förskaffa sig dessa saker, mera än på att anskaffa ma-
terialier ät bräuvinspannan, om hon hade nov först
. . M d .
Dilening och vore B0g Inet Hyckt af samhälls-förhållan-
ernas tyngd, att Sapa änka derpå; och hvilken all-
mog2 är väl på både sedernas och förståndets vägnar
hättre, än den Norrländska, som bor i två vånings hus
hvars hyllor blänka af rikt husgeråd, och hvars qvin-
nor ofta äro ganska grannt klädda, eller den West
ands-
söth-
aning om
någon lyx ?
agon lyx.
. oe in 3 s -
Om man ville ga langre in i detta ämne, skulle det
lätt kunna visas att sjeliva denna brist på smaken för ett
bättre lefnadssätt, som är ett utmärkande drag hos en
stor del af vår allmoge. till stor del är orsaken till den
fullkomliga brist på omtanka för morgondagen, som
3 Oo sv
ännu upplysa detta med .eu exempel, så fråga vi, om
någon förmärkt mera fallenhet för slöseri, flärd
ke från de s. k. bildades exempel? och uppkommer
det icke just af bristande smak och behof af