länd ull Paris, måste Napoleon hålla sitt löfte. Tid-
ningarne angrepos icke; ingen censur infördes; men i
Napoleons sinne qvarblef ett naturligt misstroende. Fou-
ch bemägtigade sig patrioterne; hans första handling
var, att ställa boktryckerierna och bokhandeln under sin
ministere. Hertigen af Otranto kände denna stora magt.
Han kallade den 3 April de särskildta tidningarnes
redaktörer till sin byrå, utvecklade för dem Regeringens
grundsatser, och begärde deras medverkan till orenin-
gens och konstitutionens upprätthållande. Den additio-
nella akten på Majfältet innehöll en särskild artikel rö-
rande tryckfriheten och alskaffandet af all censur. Jour-
nalerne förblefvo likväl i ett fortfarande beroende af
polisen, och voro endast en skygg organ af den all-
männa meningen.
Waterloo bortsopade Napoleon. De allierade armer-
na blefvo ännu en gång herrar öfver Paris. Tidningar-
na stodo nägra dagar under Blächers militäriska censur,
men sedan polisen öfvertagits af Hr Decazes, tillsattes en
censurkommission. Blef Regeringen derigenom starkare?
Under hvilken tid utbröto väl våldsammare komplotter emot
restaurationen? - Tryckpressen förföljdes då med all magt;
man indiog en tidning endast genom en ministeriel
skrifvelse; det existerar till och med en liten biljet från
Hr Villemain, divisionschef för tryckerierna, innehål-
lande en befallning till Quozidienne att icke mer ut-
komma. Dessa förföljelser hade samma resultat, som
alla dylika; de väckte ett stort intresse för pressen,
och gjorde nödvändigheten mårkbar, att gilva henne
garantien af en regelbunden lagstiftning. De tven-
ne epoker, som man ständigt måste jemnföra, om
man vill bedömma den nuvarande Deputeradekam-
marens anda och det reaktionsbegär, som lifvar benne,
är först den introuvabla kammarens af 18135 session, och
sedan rörelsen inom det rojalistiska partiet efter Herti-
gens af B3erry mord. Sessionen af 1813 erbjuder
företrädesvis en märkvärdig omständighet. Herr Guizot
var Hr Barbe-Marbois? Generalsekreierare, och förfat-
tade nästan alla tal och motiveringar, som utgingo från
den dåvarande Justitie-Ministeren. Utom censuren de-
buterade sessionen 1815 med trenne lagar; den ena
bestraffade upproriska rop, den andra upphäfde den per-
sonliga friheten, den tredje skapade prevotal-domstolar.
Detta var ett fullständigt system, en samling afinskrän-
kande åtgärder, helt och hållet i samma smak som de af
Hrr Broglie och Persil förelagda lagförslagen. Reaktio-
nerna följa alluid samma rigtning. Men efter 1817
tröttnade man vid dessa dittills rådande begrepp om
pressen. Den introuvabla kammarens meningar
brännmärktes som uttryck af en blodig reaktion; alla
bättre sinnen återkommo på tankan om tryckfriheten,
såsom ett oundgängligt vilkor för det representativa
systemet. Hr Pasquier förelade år 1818 ett lagförslag
till bestämmande af stadgarne derföre. De deri yttra-
de åsigterna voro icke särdeles avancerade; man med-
gaf ännu ingen Jury, ännu ingen tidningarnes sjelfstän-
dighet; man ordnade endast formen för procedurer och
straffbestämmelserna. För öfrigt voro icke straflen sär-
deles stränga, tv böternas maximum var ej högre än
5000 francs och fängelsetiden icke mer år 2:ne år.
Det verkliga framsteget af yttranderättens utöfning
låg i lagförslaget af Maj 1819, under Gouvion St.
Cyrs minister. Denna Hr Deserres lag var, såsom
man måste tillstå om man vill vara rättvis, aftalad e-
mellan Hr Royer Collard och Hr Guizot, hvilken sistnämn-
de år 1815, såsom Hr Marbois Generalsekreterare, gynnat
reaktionen, men som år 1519 med värma bekämpade den
ultrarojalistiska rörelsen. Denna tryckfrihetslag innehöll
få inskränkningar. - Herr Deserre satte sig till och
med emot att infora Guds namn i lagen. Med ett
ord, lagen antog tryckfriheten som en stor rättighet,
hvilken tillhörde den naturliga och politiska samhälls-
ordningen. — Denna lag förblef gällande ända till Her-
tigens af Berry mord. Juryn ägde ännu i vissa fall
att upptaga tryckfrihetsbrott, men fällandet blef säll-
syntare och äfven så anklagelserna. En eller två dom-
mar afkunnades, om jag ej misstager mig, emot Rencm-