DO oo OO MMS SAMMAN Mif vas Ttve
på ansenligt afstånd från hvarandra. Vid ett tillfälle,
då de Kejserliga och Kungliga garderne höllo på med
en simulaker, måste de Preussiska officerarne använda
alla sina krafter för att förekomma dess förvandlande till
en högst blodig strid. Det är fullkomligt sannt såsom vår
korrespondent sknrfver, att Ryska kommissariatet var
högst uselt inrättadt vid detta tillfälle. Ja hfsmedlen
voro så knappa, antingen genom dålig proviant eller
brist på fonder, att flere regementen verkligen gingo
öfver på Preussiskt territorium, för att fouragera , lik-
som om de varit i fiendeland. Deras härjningar hafva
efterlemnat varaktigt intryck. Dessutom har Preussi-
ska folket, liksom folket i allmänhet i Tyskland, an-
sett lägret i Kalisch såsom en hotelse mot sig, och så-
som ett slags proklamation emot fullbordan af de po-
litiska reformer, hvilka de hoppas och tåligt afbida.
Preussarne glömma ieke, att deras nuvarande monark
lofvade dem en konstitution; de tro att han genom
utbredande af uppfostran vidtagit de bästa medel, att
bereda sina undersåtare för ett förståndigt hand-
hafvande af denna konstitution, då den en gång blir
verklighet , och de hafva derföre frågat, hvartill alla des-
sa kostnader tjenat, som gjorts för att sammanbringa
denna stora militärmakt inom deras land? Skall väl
deras rättmätiga förväntan att få en konstitution, tillin-
tetgöras genom ett band Uralska Kossacker? Vi spå
att experimentet med Kalisch icke kommer att förnyas.
Konungen af Preussen har aktning för sina undersåtare,
och sympatiserar med deras känslor — hvilka alldeles
icke äro Ryska. När de nya uniformer voro i arbete,
dem Hans Maj:t och hans adjutanter skulle bära vid
revyerne , föreslogs att han icke blott borde hafva sitt
eget gardes uniform, utan äfven de Ryska gardernes,
för att visa uppmärksamhet emot Kejsaren. Häremot
gjorde han starka invänningar; men förmåddes slutli-
gen att gifva efter. Då han tog på sig den nya roc-
ken och såg sig i spegeln, säges det att han befallte
att man genast skulle skaffa rocken ur hans åsyn.
Hans sätt härvid tillkännagaf en rörelse som icke kun-
de missförstås. I afseende på ett krig, hvarom vår
korrespondent talar, så tro vi icke det ringaste att ett
sådant kommer i fråga. Om Ryssland icke kan föda
60,000 man i eller nära Polen, så skulle vi väl vilja
veta huru denna makt skulle kunna underhålla 100 el-
ler 200,000 man i medelpunkten eller södern af Euro-
pa? Kejsaren äger icke nervus rerum gerenda-
rum, och, hvad ännu värre är, han kan ic-
ke komma åt dem. Preussen är, för att nyttja
en persons uttryck, som är väl bevandrad i detta lands
pohtik, ända till envishet fredligt; det har intet eget
intresse att slåss för, och det skall alldrig skicka sina
trupper utom sitt territorium, för att bidraga till Ryss-
lands förstoring. Hvad Österrike angår, så visar den
totala frånvaron af dess truppar från Kalisch, dess be-
slut att afhålla sig från att gifva minsta uppmuntran åt
Sjelfherrskarens planer. Det var visserligen Nicolai af-
sigt, att få kongressen an utfärda en deklaration till
förmon för Don Carlos. För detta ändamal hade hans
ministrar redigerat fem punkter, hvilka skulle innehålla
monarkernes beslut att erkänna rebellen för Konung i
Spanien, så snart han lyckats få i sitt våld Vittoria el-
ler Madrid, och att der etablera sig. Agenter skulle
skickas till hans högqvarter, försedde med instruktioner
i enlighet härmed. Vapen och krigsförnödenheter skul-
le sändas honom, och skicklige officerare få tillstånd
gå i hans tjenst. Dessa punkter voro uppsatta 1 sam-
råd med Preussiske premierministern Ancillon; men de
vunno icke hans Konungslige herres bifall, och Kejsa-
ren af Österrike satte sig från början deremot. Vi tro
icke att prins Metternich gjort den deklaration, vår kor-
respondent tillskrifver honom. Det handelsförbund, på
hvilket vår korrespondent alluderar, förtjenar utan tvifvel
att vi följa det med den allrustörsta uppmärksamhet. Wi
känna ännu icke nog detaljerne deraf, för att kunna in-
lata oss i detta ämne. Emellertid kunna vi anmärka,
att de länder, som redan ingått i denna förening, sy-
nas vinna några fördelar genom förenklingen af de-
ras tarifler och indragniny af deras oräkneliga tul-
lar, som hittils lagt hinder i vägen för deras inver-
tes handel. Huruvida en sådan forening för invertes
ändamål möjligen kan komma att användas såsom me-
del för kämmande af Brittiska manufakturers import, är
en annan fråga. Ett är säkert, och det är, att intet
system af prohibitiva tullafgifter kan sättas i verket e-
mot oss, utan att hvar och en af de stater, som utgöra
förbundet, samtycker dertill; och deras ömsesidiga inte-
ressen med hänseende till England äro så ytterst elika
att de lagstiftande Kamrarne i de fleste af dessa länder
knappast kunna förutsättas vara i stånd uppoffra dessa
interessen för Preussens fördelar, äfven då de dölja sig
under formen af en blott Statsekonomisk reglering.
Do d
ar FUSK