ser att jäsningen på några ställen i de södra staterna af
Unionen ännu fortfar, i afseende på frågan om slafe-
mancipationen , och läsaren finner på ett annat ställe i
bladet några detaljer om de våldsamheter som blif-
vit begångna. Detta lemmar bekräftelse på hvad
som yttrades i gårdagsbladet, om den skillnad i se-
der som råder emellan de slafägande och icke slafigan-
de staterna, och att alla de slitningar man på de se-
nare tiderna hört omtalas, härrört från de förra, men
deremot omtalas med ogillande och afsky från de öf-
riga delarne af Unionen.
Det är anmärkningsvärdt, att likasom Amerikanerne
från England ärft de grundsatser af medborgerliga rät-
tigheter . hvilka lagt grunden till deras, i så många af-
seenden lyckliga ställning, så hafva deockså icke allenast
derifrån ärft slafveriets onda, utan de bekymmer och svå-
righeter som det måste förorsaka innan detta blir afskaffadt ,
hvilket utan tvifvel en gång måste ske, hafva ansenligt
blifvit ökade efter Enge!ska parlamentets beslut om slaf-
varnes emancipation i deras kolonier. Reaktionen här-
af är redan ganska kännbar, och det är den första bryt-
ningen som detta förorsakar, hvilken man sannolikt må-
ste tillskrifva de för rättskönslan upprörande scenerna
af en befolkning som i stället för lagarnas anlitande ut-
ifvar sjelfhämden. Väl anföra några Amerikanska tid-
ningar, att de missionärer som blifvit misshandlade af folk-
raseriet till en del haft sig sjelfva att tacka derför, eme-
dan de, hänförde af en blind exaltation, adresserat sig
till slafvarna sjelfva med uppmaningar att göra sig fria
från förtrycket, och oaktadt erhallna varningar, icke kun-
nat förmås att afhålla sig derifrån, men det minskar på
intet vis det rysliga af våldet. Det skall nu blifva in-
teresant att se, huruvida icke upphofsmännen till de
vanhedrande upploppen blifva straffade efter lagens
stränghet; först derefter blir man i tillfälle, att fälla ett
afgörande omdöme om det hela.
Den största svårigheten, som kommer att möta slaf-
varnas emancipation i de södra staterna, är likväl i
vår tanke icke så mycket det känbara inflytandet deraf
på det materiella intresset, som den fördom, hvilken
råder hos de hvita emot hvarje kulört, äfven om den-
ne är fri och sin egen herre: Denna olyckliga fördom
är så inrotad och nästan insupen med modersmjölken,
att t. ex., med få undantag, en hvit Amerikan hellre
fastar, än han äter vid samma bord med en kulört,
som följaktligen aldrig blir upptagen i någon bätre
umgänges-krets bland de hvita. Det är, i större skala,
samma fördom, som, med lika litet skäl, på många stäl-
len i Europa råder cmot Judarne, som nu senast
gifvit anledning till de skandalösa uppträdena i Hamburg
emot en mängd personer af denna troshekännelse, och
som är orsaken till den mängd karrikatyrer , anekdoter
m. m. om Judar, hvilka utkomma i Tyskland. I
Amerika förföljes ingen för sin tro; men att föraktas
för hudens färg, är visserligen icke bättre. Detta fö-
der naturhgtvis och underhåller en bitterhet å de ku-
lörtas sida, som svårligen kan utsläckas så länge de
hvita utöfva en sådan orättvisa, och som mer än nå-
gonting annat torde fördröja försoningen.
Läsaren finner emellertid, att alla dessa brister, ehu-
ru stora de än äro, bevisa alldeles ingenting mot de
Amerikanska institutionerna. De vederlägga på intet
sätt den sanningen att ett samhälles trefnad och väl-
stånd till en väsentlig del beror af de former, i hyll-
ka dess krafter röra sig; och att Amerika i detta afseende
lemnat oss en erfarenhet, som just derföre att dess
facta äro obestridliga, så mycket mer förbittra fienderna
till. den medborgerliga friheten.
Detta ämne är för öfrigt så vidsträckt och af så myc-
ken vigt att det skulle fordras volymer för att någor-
lunda fullständigt afhandla det. Men vi hafve just, i
afseende på den punkten som utgör den intressantaste
tvistefrågan, eller angående de vador, som kunna hota
unionens bestånd, funnit en högst förträffligt skrifven
artikel i sista qvartalshäftet af North Amerikan review,
som vi med det första skole meddela våra Läsare, eme-
dan den innehåller det bästa vi sett skrifvit i denna sak
och tillika kan lemna ett intressant prof på den liue-
rära och filosofiska undersökningens ståndpunkt i detta
land.