ännu andra förbättringar som vi behoöfva: Såvida vi
icke lägga tygel på Öfverhuset, få vi ingen enda af
dem -— (hör, hör), — ty Lorderne; kantänka, äro
folkstribuner ) eller åtminstone tribuner för så mån-
ga af folket, som de kunna köpa för 2 L. per man.
(Skratt). De upprätthålla med största omsorg hvarje
verktyg för korruption, och innan de blifvit motade
och underkastade kontrol!, kan aldrig korruption ute-
stängas från Brittiska val. — (Hör). Hvilken mängd
ondt gjorde de ej under sista Parlamentssessionen! Hu-
ru många nyttiga åtgärder hafva de icke lagt hinder i
vägen för! Bland annat föreslogs i Underhuset en bill
att taga valrätten från Stafford. Der voro 521 valmän,
som röstade i majoriteten för en af de parlamentsleda-
möter, som skickades ifrån den borgen. Veten J väl
huru många af dessa valmän som voro mutade? 520.
— (Högljudt skratt). Det var blott en som befanns ren,
och — vare -det sagdt till hans heder — det var en
prest af den biskopliga kyrkan. (Hör, hör.) Men
bland de 320 lekmän, som voterade, fanns ingen enda
käft, som ej var mutad. (Förnyadt skratt.) Hvad
gjorde väl Lorderne? Jo, de togo en ganska religiös
åsigt af saken, och emedan de funnit en rättfärdig man
i Stafford, gåfvo de förlåtelse åt de 520 orättfärdige —
(Skratt) — och, med en högst exemplarisk gudsfruk-
tan, lemnade dem på nytt att mutas af hvem som ha-
de lust. (Högt skratt och bifallsrop.) Talaren ingick
nu i några detaljer af de föreslagna billerne rörande
tionden i Irland och biskopliga kyrkans inkomster der
i landet; hvarefter han fortfor: Somliga säga att kå-
tholikerne i Irland icke blifva protestanter, emedan de
äro okunniga, fulla af mörker, och utan uppfostran
och undervisning. Välan då, gif dem undervisning.
(Hör, hör.) Om de sitta i mörker och okunnighet, så
är rätta sättet ait afhjelpa detta, att bland dem sprida
uppfostrans ljus. (Bifallsrop.) Men hvad gjorde väl
Lorderne? Jo, de vägrade alla medel till religiös och
moralisk uppfostran. Sådant dugde icke för Lorderne.
(Skratt.) Deras Herrligheter ville icke hafva någon-
ting att skaffa med uppfostran. (Förnyadt skratt.)
Hvarföre? Jo, emedan om uppfostran blir allmän, så är
det förbi med Toryi men. (Hör.) Ja, då år det verk-
ligen förbi; och för min del tror jag ej att det kom-
mer att finnas Toryism mycket längre, och jag vill sä-
eder hvarföre — den är särdeles vanhederlig. —
(Bifallsrop.) Hvad menas väl med Toryism? Jo, att
om man kar en far eller bror, eller farbror eller ku-
sin, eller någon anhörig på närmare eller fjärmare
hållt, eller någon vän eller bekant, så måste man skaffa
honom en beställning, der han kan göda sig på na-
tionens bekostnad. — (Hör.) Det är sannt, det fin-
nes somliga Tories, som äro dåraktiga nog att åtnöja sig
med en bugning eller handtryckning afen förnäm man;
men dessa äro de enfaldiga, dumma Tories. Den ge-
nomdrifne Toryn är en helt annan karl. Han älskar
korruptionssystemet och orättrådigt inflytande, emedan
det räntar något i pungen. Men detta följe måste snart
försvinna, ty den dag är icke långt borta, då en man
skall lika mycket blygas för att kallas Tory, som att
kallas skälm. — (Bifallsrop.) Betydelsen af dessa
båda ord är fullkomligt lika; och som det senare är en-
stafvigt och således det kortaste, så vill jag, både för
beqvämlighetens och tydhghetenS skull, föreslå eder, att
hädanefter kalla alla Tones för skälmar. - (Högljudt
skratt och bifallsrop.) Men jag kommer ifrån äm-
net; jag återvänder till Irländska kyrkobillen. Lorder-
ne gjorde invänningar mot förslaget om uppfostran,
och förkastade följaktligen de klausuler, som skulle för-
skaffa folket religiös och moralisk undervisning. Ofverhuset
samtyckte likväl, på Irländska presterskapets vägnar, att
åtnöja sig med 72 L. 15 sh af hvarje hundrade L.,
fastän vi, som föreslogo billen, i förra sessionen bödo
dem 77 procent. Men nu få presterne ingenting. Hvar-
före? jo, emedan folket beslutit att icke betala tionde.
Nu finnes intet beslut, vid hvilket en man står så fast,
som ,vid det att icke betala? (Skratt.) Folket i Irland
har beslutit att icke betala tionde, och bafva redan gif-
vit öfvertygande bevis på detta deras beslut. De haf-
va blifvit stämda för eklesiastik-domstolarne — icke ett
runstycke ficks. De drogos inför Skattkammar-rätten
— icke ett runstycke. Man processade med dem inför
Common law-domstolarne — icke ett runstycke. Po-
lisen skickades ut — det hjelpte ej. Nu kom kavalle-
ri, infanteri och artilleri, — fåfäng och onyttig kostnad;
folket ville icke betala — icke en vitten; och för att
nu göra tvisten fullkomligt orthodox, sköto de ned så
många Paddies, de förmådde. Der lågo de — nio i
en slagtad hop — vid Rathcormac; men de wille ändå
icke betala. (Bifallsrop.) (Slut e. a. g:)
) Så kallade endera af de fynatiske Tories IVinchel-