gareklasser spridd allmän bildning. -
Detta exempel är lårorikt, men mest för stater i sam-
ma poiitliska och financiella ställning som Preussen; hos
oss skulle det, i sin helhet begagnadt, leda fill öfverdrift
och förluster. Lyckligtvis kunna vi, om vi med allvar gripa
saken an, hinna samma mål genom medel som icke öf-
verstiga vara krafter, icke rubba våra industriella för-
hållanden — men som i sig sjelfva innebära möjlighe-
ten till de önskade resultaten och tillika vilkoret for
öfriga statskrafters utveckling; och dessa medel, hvar
skola de väl sökas, om ej i befordrandet af allmän
upplysmng, i befordrandet af sann militärisk bildning,
i förening med sann medborgerlig bildn ng?
Man har hittills ansett rekryt-skolan såsom den en-
da möjliga utväg till bildande af den kunskap och fär-
dighet som tilhör soldaten, och att denna bildning först
vid manlig ålder, ej före 20:de ålders året, kan taga
sin början. Men en fardighet som sent inhämtas, blir
icke rätt pålitlig, den glömmes lika hastigt som den
forvärfvas, och måste ständigt underhållas, för att stän-
digt kunna påräknas. Helt annat är förhållandet med
den firdighet som grvundlägges i barna-åren, utbildas
i ynglinga- -åren, och tillämpas i manna-åren. Den
blir såsom en omedveten tillhörighet införlifvad med
personen, blir en inrotad vana, hvars utöfning ej ko-
star möda och ansträngning, och som kan formeras och
utbildas huru långt som helst. Mäånne den konstfärdig-
het och handslöghet, som så fördelaktigt utmärker vårt
folk, särdeles i vissa orter, vunnits efter 20:de året?
och månne den skicklighet som träffas inom våra verk-
städer och fabriker, icke inöfvades från yngre åren?
Ingen lär tveka om svaret Men hvarföre icke följa
denna enkla, naturliga anvisning vid lärandet af hvad
som hör till soldatens färdighet? Äfven denna har sina
elementer , som böra och lätt kunna bibringas i de första
ungdomsåren: i denna ålder, då sinne och kropp äro upp-
fattliga af alla intryck, böjliga i alla former, och då hågen
för kroppsöfningar , synnerligen de militäriska, röjer
sig vgonskenligen i alla frivilliga företag, lekar, o. d.
Efter 20:de året har hågen ofta tagit en annan rigtning,
och kroppen, så framt den ej under tiden blifvit af
konsten utbildad, har genom vanor, arbeten m. m.
fått en viss styfhet, oledighet och motsträfvighet, som
icke utan mycken möda ofvervinnes. Intet tvifvel så-
ledes att ju militärbildningen, äfven den mekaniska,
bör och kan inhemtas samtidigt och jemnsidigt med
all annan kropps- och själsutveckhlng; att den ut-
gör en ofrånskiljlig del från den allmänna bildningen ;
och att den, till följd häraf bör ingå i summan af de
undervisningsämnen som tillhöra de allmänna lärover-
ken, i alla sina gradationer.
Ty hvad är allmän bildning annat än större eller
mindre kunskap i och om allt det allmänna och ele-
mentära af all vetenskap och konst? och hvad är väl
föremålet för allmänna Läroverk, om ej att bereda
och utveckla denna bildning till menniska och med-
borgare? - Naturligtvis bör, i de lägsta och mest
allmänna af dem, Folkskolorna, lärandet inskränkas
till det mest elementära, i de högre och minstalimänna åter,
såsom Lärdoms-skolorna ; utsträckas till det mindre och
minst elementära ; men i alla måste kroppens förmögen-
heter gemensamt med själens utvecklas. Att våra all-
männa läroverk, i sitt närvarande skick, icke i alla mot-
svarar denna sin bestimmelse ; att den bildning de lem-
na icke är allmän i detta ords vidsträcktare bemärkelse,
och således i full harmoni med samhällslifvets fordrin-
gar, är thy värv, en sanning, som ej af någon för-
domsf:i mer betviflas. Men i detta som i många an-
dra fall stå vi på gränsen till ett bättre sakernas skick.
Öfvergången kan ej dröja länge; och i tidens anda
ligger den kraft som skall påskynda denna öfvergång.
Folkskolorna svara uti intet afseende mot behof och
ändamål, hvarken i anseende till antal eller bekaffen-
het. Af barn som på landsbyggden erhålla skolunder-
visning, om den så kan kallas, går ej antalet öfver
40,000 I). Sjelfva Vexel-undervisningen , som innefat-
tar möjligheten och vilkoret för en genom folkskolor
utbredd allmän upplysning har icke hos oss rönt all
den framgång, hvartill dess välgörande inflytande på
folkbildningen densamma berättigar. Sverige har 300
Vexelundervisnings- skolor —— det lilla Danmark räknar
3000! Lyckligtvis får man dock ej dömma Svenska folkets
bildning efter beskaffenheten af dess, åt sitt öde sorglöst lem-
nade formela bildningsanstalter. Men månne icke krigs-
väsendet, som i alla tider spelat en så verksam roll
alla folkslagens bildningshistoria, äfven nu skulle kun-
na bli orsak och medel till en af tideus anda förbe-
redd, af behofvet påkallad reform inom vårt föraldrade un-
dervisningsväsende? Jag tror det åtminstone. Krige-
I I förhållande till folkmängden på landet är st åledes
-
11 1 fe . TT VM