1 synnerhet i denna stund, da man begynner tämligen
allmänt varseblifva, att något stort flag är i vårt kor-
rektionssystem, och att det nästan ingenting uträttar för
sitt ändamäl. Hvad förf. härom siger, förtjenar stor
uppmärksam! ret, men uttömmer visserligen icke ämnet.
Svart miste väl både nation och styrelse företaga sig
att allvariigt öfverväga den vigtiga frugan.
Våra fanatiske monarkister borde, för att lära sig är-
lighet, gå i skola hos Hr af Forsell, som visst icke är
republikan, men ändock erkänner de förtjenster, som
han verkeligen upptäcker hos de Nordamerikanske repu-
blikanerna, hvilka det blifvit ett mode att smäda och ned-
sätta I alla afseenden. Hvarje factum, som kan landa
dem till heder, förtiges eller rent af nekas af Hrr Haus-
wolf och Conasorter. Men Hr af F. erkänrer otvunget
de förtjensier , han ser hos den stora republikens invå-
nare. För dem, säger han t. ex. (pag. 177), som
önska att i detta ämne (jernvägsanläggning) instruera
sig, får jag hänvisa tll en af Baltimore och Ohio Rail-
way Company på trycket utgifven ganska fullständig
berättelse, på 1900 sidor octavo, innehållande alla
möjliga upplysningar, som jemförd med Liverpool och
Manchester Railways Directörers magra redogörelse ,
2
sina företag och förbättringar, utan önska att hela
verlden må bli delaktig deraf. Huru många misslyc-
kade försök och huru stora kostnader sparas icke ge-
nom detta Amerikanernes. öppna. och ädla förfarings-
sätt! — Vi tillägga: huru mycken anledning till
blygsel skulle icke Amerikanernes smädare spara sig,
om de på ett så rättvist sätt ville erkänna fövtjensterna .
hos ett folk, som de, af politisk fanatism, vilja från-
taga hvarje eleverad och oegennyttig känsla! Men det
är icke, att begära, att de skulle tillåta sig en sådan
ärlighet, : synnerhet om det måste ske på det gamla,
monarkiska, af adel och en etablerad kyrka uppfyllda
Englands bekostnad. i
En reflexion kunna vi icke förbigå, som Förf. gör i
anledning af den förlust, som ett par byggmästare gjor-
de på entreprenaden af en publik byggnads uppföran-
de. Sedan han berättat, alt kostuaden öfversteg för-
slaget, säger han: Denna förlust fingo de binda vid
sin fot och icke såsom hos oss, der missräkningar i
kostnadsiörslagen, i synnerhet vid en del publika bygg-
nadsföoretag, alltid hvälfvas på regeringen , som nödgas
anskafla det bristande för arbetets fullbordande, det
måtte ske på hvad sätt som häldst. Om dessa miss-
räkningar härleda sig från okunnighet eller med före-
sats att bedraga och inleda styrelsen i företag, som
Sedermera för nationens heders skull icke kunna öt-
Yvergifvas, så är motivet lika klandervärdt och kommer
troligen att förnyas, ända till dess att en elle? annan
af dessa Herrar blifva behörigen tillrättavisade. - Hos
en nation med ringa kapitalstyrka är det af stor
vigt, alt icke ett allmänt misstroende emot Bygg-
Pmästarnes duglighet inrotar sig; ty snart sagdt vid hvar-
je auläggeing för den hos oss gryende industrien är
alltid första vilkoret att erhålla et pålitligt kostnads-.
förslag.
Man kan se denna sak äfven på en annan sida.
Byggnadskonsten hos oss tyckes stå på en helt egen
punkt. Arligen uppföras t. ex. här i Stockholunr lador
i stället för hus; icke ens det aflägsnaste tecken till
konst röjer sig i många nybyggnader. Denna brist på
konstsinne är ett underligt fenomen. Man behöfver
imedlertid icke gå langre än till Götheborg eller Hel-
singtors, för att se verklig byggnadskonst; och hvem
som vill må förklara, huru det kommer ull, att Stock-
holmarne framför alla skola sakna nästan al smak i
byggnadsföretag. Mycket kan väl komma deraf, att da
någon har lust och råd ) att bygga ett wackert hus,
råkar han ofhast ut för nagon, som bortkastar at ho-
nom glupska summor på et fullkomligt smaklöst hyb-
bie, i stället att, med mindre kostnad, uppföra åt ho-
nom ett hus i enkel och äödel sul. Da härtill kommer,
att kostuadsförslagen ofia belinnas falska, och att ling
tid utöfver den beråknade ej sallan åtgär, kan — ntan
knappast undra, om den, som behöfver bygga, häldre
sår förbi artister och uppför en lada eler ct
vud. Hvad publika senader vidkommer,
det hafva blifvit en princip, att kronan måste betala
dyrt och flera ganger förslag
förekomma väl stundom
den oiägenhelen, att arbetet blifver derefier.
Vira grannar Norrmännen hafva, genom sitt förfa-
rande med slousbyggnaden 1 Chrstiania, oilvit ett
exempel, som, om der jöljdas äfven här, trol -
le till slut kurera den ivrotade förslagssjukan.
set hull
Luc
it SYneS
summan atga. Enotre pre nader
letta ouda, men halva ofta
en skul-
Till slut kunna vi ieke afhalla oss ifrån att anmärk:
H ta sö . obe LR
huru obehaglust det att en Sadan förfallare. san, I,
visar, att Amerikanerne icke göra någon hemlighet af