Hå tro åtminstone många bland hufvudstadens bildade
invånare, som med anspråk på den dramatiska konstens
framsteg och lyfining, likväl erkänna de svångheter,
hvilka med den sammas utöfning äro förenade, och
som heldre välja att uppmuntra och stödja än att med
spefullt hånlöje vilja nedsäuta värdet af en konstinrätt-
ning, hvilken i mer än eu halft sekel åt nrusikens och
scenens vänner skänkt manga verkligt njutningsfulla
aftnar.
Det var en tid, och mången minnes den med sak-
nad, då den som ärnade göra några reklamationer mot
en uppsats i någon tidning, först läste uppsatsen in-
nan han skref derom, och således icke blouställde sig
för beskyllningen att antingen med herådt mod säga up-
sätliga osanningar, hvilka dertill hade den olyckan att i
ögonblicket kunna vederläggas, eller ock att icke ens hafva
inhämtat hvarom frågan är. Till ettdera af dessa fel har
likväl författaren till ofvaustående artikel gjort sig skyl-
dig, då han förebrår oss, att vi sagt oss halva haft en
njutningslull afton af Fru Svanbergs spel i Strozzi och
Martino, men deremot hafva sammanställt Mamsell
Högqvists spel i Sömngångerskan gift — hvilket här
kallas hennes debut, churu hon visat sig på Kongl.
Theatern i 7 eller 8 är — med aptilssuparne. Nu
är likväl förhållandet helt enkelt det, att hvarken Fru
Swanberg eller M:)l Högqvist varit nämnda eller ens
asyftade i de artiklar hvaremot förf. drager i härnad; alt
om Djurgards-Theaterns representation säges, sedan man
tält om Hr och Fru Torslow samt Fru Eriksson: flera
af de öfrige rollerna gåfvos rätt bjelpligt, men i arti-
keln om Sömngångerskan gift, vidröres icke alls spe-
let eller fälles något slags omdöme till upphöjande
eller förklenande af hvarken M:ll Högqvist eller någon
annan. Skulle vi hafva fällt ett sådant om någondera
af de namngifua personerna, så skulle vi hafva ägt nog
mycken takt och rättskänsla, att icke sammanställa den,
som nedgår från sin bana, med den, som nyss upp-
trädt derpa; vi skulle crinrat oss, att Fru Swanberg i
ner än 30 år halt så rätumkuga anspråk på loford, at
hon nu bör äga nagra på undseende, då hon, utsläpad
af ett oupphörligt arbete, hvaraf hon merendels fått
draga tyngsta bördan, mist öfvergilfva sin egentliga genre
för alt antaga en annan, som icke är enlig med hennes
lynne; och om Mill Högqvist skulle vi ba sagt, att hon
med berömvärdt bemödaude under de senare tvenne ä-
ren förkofrat sig mer än man kunnat vänta; att hennes
spel röjer lif, köusla och värma, men att en svag organ,
kanske afsen en svag kroppsbyggnad, stänger henne
från utsigten, att någonsin blifva en egentligen stor skå-
despelerska; att detia likväl icke är hennes feliwan na-
turens, och att deremot hvad som är hennes eget, hen-
nes flit, hennes bemödande och talang
No
och göra henne alltid sedd med nöje; att hvad särskildt
förtjena aktning,
vidgar hennes spel i Sömngångerskan otf!, så ör hen-
Ö
ues somnambutistiska scen derstådes en klen och illa
motiverad bärmning ar den egentli: ga Sömnsån
all artisten säledes
icke kan göra annat, är härma
sig sjelf, och alt M: gsqvist, ebwu mycken förtjenst
hon röjer i denna rel, likval icke kan göra Fru Iriko-
son förgäten. Vi tro icke att deua omdöme hör af
Mil IH. avses som en ned ättning af henrves värde.
Skulle likväl så hända, så skylle hon derföre sin en-
thustastiske vän höärofvanföre, som aftvingat oss det.
Pen lilla artiga Iinsinuationen om bristen på städadt
skrifsätt I värn båda artiklar vilja viaf kvis
samhet endast gälda med det medpilvande, at Thea-
te författarens ski erligen är städadt, men till
ad all Gel icke är nägonting annat. Atticke vil-
a en Pecencent, all finna nöje af et stycke, vi
bi
I
Pjurvarde na Lördase tea do
fegt cen ena 2Orda gen, Wlan med Oi
:
på
älven berömma ett anvuat, gilviv på kong
å Oo
ande Fredac, är i sabBning av sträcka for-
1
t
f
att nödvändig
Theatern fö a
g
-
j SM
uingar på kritiken: dscente ech förbindelser längre
anm Vanligt Om 1, Susom del pastas rÖjut alvorhet
mot den Kongl. Phealern, så måste förk., kanhända med
nägot större skal misstänkas för, att hysa aldeles mot-
kl
satta könsler för densamma. Nu är förhållandet det,
alt, 1 cc omdömen vi föll ober Bjuv: gards-theaterns re-
pel ioir denna sommar, ha vi sett OR
mer eller mind ce
ie vi derfor
ar
i obyl. l1eciei
VISSEPUI Jen Lu ulcol
Vang, men likväl en-
Cin ct
rad
1