de allvarsamt förehålla någon af oss hans förvrängnin-
gar af sanning och rätt, så bör du kalla dem surmul-
na. Om de stundom gissla oss med satir, så bör du
svärja, att deras blad endast äro ägnade åt skämtet
och löjet.
9:o0 Hvad vi en gång beslutit predika om dem, hö-
rå vi troget vidhålla, om ock tusende bevis skulle fram-
dragas på falskheten af vart första omdöme. Wi böra al-
drig låtsa oss hvarken höra eller se, utan vara ihärdi-
ge och conrseqvente; ty det, som dagligen upprepas,
skall dock slutligen nötas in hos en eiler annan.
10:de och sista punkten är den vigtigaste: Var aldrig
ärlig! svara aldrig rätt fam på en kinkig fraga, utan
gå omkring henne! Denna djupa ER lighet är var poli-
tiks hemi: gbet. Neka fräckt ätven det mest notoriska
factum, så snart dess erkännande kan vara oss och vära
patroner obehagligt; blifver du hardt ansatt, så krama
din arma hjärna för att få fram elt skämt, i stället för
ett direkt svar.
Skulle du anse dig nägon gång behöfva så kallad
sgrundligiket, så får du väl tag i någon beskedlig
Magister eller Student, som histar dig med en eller
annan lärd fras, om statens andeliga och materie!la in-
teressen, om subje ctivitet och objectivitet. om staten
såsom uppfostringsanstalt, om fiskaliskt misstroende, om
polaritet, om fadersvälde, om national-lynne och histo-
riska minnen Se. Ce. Sc. Af dylikt förstår väl
hvarken du eller dina läsare stort; men det gör ingen-
ting; de stora orden förbrylla med sin klang, och det
är allud godt att hafva något grundeligt au inblanda.
Det finnes visserligen narrar, som påstå, att lärdomen
består i fjus, och att det alltid ser misstänkt ut med
en tänkare, som insveper sig i mörker, då fråga är om
sådant vetande, som kan vara allom tillgängligt. Lika-
som en stor musikus, säga de, visserligen kan lika väl
göra konstiga grepp och löpningar, som någon charla-
tan, men just bevisar sitt mästerskap genom sina to-
ners enkelhet, klarhet och fatulighet, likaså förråder den
högsta verldsliga kunskapen sig just genom enkelhet
och klarhet i framställningen; hon har såsom solen ar-
betat sig genom lärospånens morgondimma och lyser
sedan värmande och mild för al!la. Men detta skräf-
vel skall du ej bry dig om — som sagdt är, skafla
dig en Magister. Han bör icke sky att slå omkring sig
med scurrilt ovett i metafysiska termer, ej heller blygas
att, oaktadt sin stora lärdom, tro barnsa or.
På sådant sätt skall du kunna få ihop en god tid-
ning. En liten omständighet återstår väl, nemligen
läsare. Men bry dig icke derom; på tidningens be-
skaffenhet skall bero, huruvida du behöfver dylika eller
icke. Blir den mycket god, kan du vara lugn i den
vägen, och jag har hopp att kunna skaffa dig försäkran
om några hundrade prenumeranter från ett visst håll.
Du behöfver icke derföre just lägga upp dessa exem-
plar; det vore bloit att öda papper förgafves.
Snart kommer jag hem och hoppas då få ytterligare
stärka Brors tro med några hälsningar och cfterdömen.
Med estime Sc.
Qvidam Qvidamsson.