Vid Konungens afresa upprepade en af dem, å de öf-
riges vägnar, böner för bevarandet af Hans Majestats
dyrbara dagar.
Vid pass kl. 4 ce. m. passerade Hans Maj.t Riks-
gränsen. Under en den vackraste äreport, upprest vid
gränseskillnaden , med inskription:
Folkets kjärlighed Din belöning !
helsades Hans Maj:t af Norra Trondhiems Amts civila
Autoriteter, General-Adjutanten för Norrska armcen,
General Spörck , åtskillige officerare af Generalstaben,
Officerare vid Trendhbjems. Infanteribrigad och af Sufts-
Amtmannen Riis. )
Amtmannen, Grefve Trampe, höll ett tal.
Härifrån blef Hans Maj:t af 20 besutne bönder till
häst eskorterad till Suul, der nattqvarter togs. Stora
eldar på de kringliggande höjderna och en ofantlig
mängd bloss upplyste hela byn. De samlade folkmas-
sorna uttryckte sin glädje genom danser och national-
sånger, hvilka fortsattes till långt in på natten.
Söndagen den 30, kl. 10 f. m., bevistade Hans Maj:t
Gudstjensten, som förrättades af den 82 år gamla Pro-
sten Brandt, hvarefter Hans Maj:t fortsalte resan på den
väl anlagda väg, som, ifrån Jemtlandsgränsen, går ige-
nom de Norrska Fjellen. Denna väg, i sitt slag en af
de märkvärdigaste och bäst utförda, går nära fyra mil
öfver brådstörtande branter, strömmar, höjder och da-
lar. Besegrande alla hindren af en hka vild, som stor
natur, öppnar den en säker och ömsesidig nyttig kom-
munikation emellan de båda Rikena.
Vid halfva vägen syntes till vänster Konungens krön-
ta namnschiffer, inristadt vid foten af en ofantlig klippa,
och på denna spets en stor, huggen sten, höljd med
ett täckelse. Vid Hans Maj:ts ankomst till detta ställe
anhöllo Vägmästaren Krog-och Kapiten Tönner, hvilka
haft högsta inseendet öfver detta märkvärdiga företag,
om Hans Maj:ts Nådiga tillstånd att uppkalla den nya
vägen med Hans Maj:ts höga namn, hvartill de äfven
erhöllo Nådigt bifall. Det nya namnet blef af dem
högtidligen förkunnadt under alla närvarandes glädjerop.
Nu föll det täckelse, som höljde stenen, och i gyllene
bekstäfver lästes der: Kong Carl Johans Klev.? Hans
Maj:t berömde i de mest smickrande ordalag det nit,
som Vägmästaren Krog och Kapiten Tönner nedlagt vid
ledningen och fullbordandet af detta vackra företag.
Innan Hans Maj:t vidare fortsatte resan till Levan-
ger, der Hans Maj:t tänkte tillbringa natten, tog Hans
Maj:t en omväg af vid pass en half mil, för att bese
slagfälte: vid Sticklarstad och det ställe, der S:t Olof
den 29 Juli är 1031 stupade för sina upproriska un-
dersåtares svärd. Då Hans Maj:t uppsteg på den kul-
le, å hvilken ett monument förvarar minnet af denne
olycklige Konung, helsades Hans Maj:t af enhälliga
hurrarop från de skaror, som omgåfvo honom. Unga
hvitklädda flickor strödde blommor för hans fötter.
Hans Maj:t intog dejeuner hos Prosten Brandt,
Kyrkoherde i Sticklestads Församling, och anlände
mot aftonen till Levanger. Hans Maj:t emottogs der af
en deputation från Skogns socken, i hvars namn. Pro-
sten Arentz höll ett tal.
En vacker och rikt eklärerad äreport var anbragdt
vid infarten till Köpingen, hvilkens samtliga byg ggnader
voro illuminerade. Hans Maj:t intog sitt naltqvarter
hos Länsman Lynom.
Den 31 Augusti afreste Konungen till Trondhicm.
Vid gränsen af Södra Trondhiems Amt emottogs Hans
Maj:t af StiftsAmtmannen Riis, jemte militära och ci-
vila autoriteter.
Vid vägen var en smakfullt dekorerad äreport upp-
rest. Kl. I om aftonen ankom Hans Maj:t till Trond-
hiem, under eskort af 80 besutna bönder. Dylika e-
skorter hade aflöst hvarandra under hela vägen i stör-
re och mäindre antal, allt efter Socknarnas ohka folk-
rikhet. Borgerskapets Militär-Korps, Garnisonen och
Brandkorpsen hade, under befäl af Brigad- Chefen, Ge-
neral Hegerman, blifvit uppställde i hay ifrån tullpor-
ten ända till Stifisgården. På det stora torget, som
utmärkte sig genom cen äreport i särdeles god smak,
dekorerad med lampor af olika färgor, emottogs Hans
Maj:t af Stifts-Amtmannen, Biskopen med Clereciet
och Borgmästaren med Magistraten. Hans Maj:t Dbe-
gaf Sig derifrån till fots till Stiftsgården, hvarest rum
vOrO iordningställda för Hans Maj:t. Mångfalldiga upp-
repade hurrar op, förstärkte af kanonernas dunder, upp-
fyllde luften, under det att Hans Maj:t framgick genom
de samlade folkmassorna. Alla byggnader i Staden,
så vaål som de närmast belägna landställen voro illumi-
nerade. Deiuna entusiasm, så yttrar sig Statstidningen,
detta hjertliga emottagande, som ifrån Stockholm än-
da till Trondheim mtiet ögonblick kunnat misskän-
nas, låter svårligen beskrifva sig; man måste hafva
varit villne härtill, for att derom göra sig ett fullkom-
liet keorepp. Den visar, att mellan de: två förensde