bedraga den efier Julirevolutionen nedsatta kommissio-
nen, och att itre månaders tid komma åt ett understöd
af 25 fr. i månaden, således inalles 73 fr. Men då
sanningen kom i dagen, blef han utstruken ur kommi-
sionens listor, och stämd inför korrektionella polisen.
För att icke falla denna i händerne, då hon lät slå ef-
ter honem, flyttade han från fabriken Croulebarbe. Det
synes hafva legat honom särdeles om hjertat, att icke
förlora i de personers omdöme, som så litligt intresserat
sis för honom. DE upptäckter polisen gjort i afseende
på hans förfarande, förbittrade honom, och hans sista
ord till Hr Caunes, då denne rådde honom att inställa
sig som fånge inför domstolen, emedan hans förbrytelse
ju i alla fall ej var så betydande, voro: Aldrig skall
man lyckas att gripa mig lefvande.? Med vild blick
visade han dervid en piska med blykulor på ändan, hvil-
ken han bar gömd på bröstet.
Man har gjort sig mycken möda för att utforska, om
Fieschi varit begagnad af polisen och, tramför allt, om
han varit skickad till Italien för att spionera på Herti-
sinnan af Berry. Vi hafva all anledning tro, att Fie-
schi blifvit använd af Hr Baude, till hvilken han
till och med hade den fräckheten att yttra: Hr prefekt,
1 revolutionstider gifs det personer, dem man i tysthet
mråste göra sig af med, och for hvilka man icke är skyl-
dig någon annan räkenskap än Gud; befall öfver mig,
jag står till eder tjenst. — Men att Fieschi äfven skulle
hafva stått i Hr Gisquets sold, synes, efter de förut up-
gifne omständigheter, knappt möjligt. Härmed må nu
vara huru som helst, så mycket är säkert, att han icke
var i Italien för att speja på Hertiginnan af Berry; ty
sedan slutet af 1830 var han sysselsatt vid de arbeten,
som stodo under Hr Caunes ledning. Denne embets-
man, och flere andra personer, sågo Fieschi nästan dag-
ligen ända till början af innevarande år, och dessutom
står hans namnteckning i brädden af alla månadsräknin-
garne, så att om han verkligen varit 1 Italien, detta
ainåste hafva varit efter Januari månad 1835. Fieschi är
en af dessa Itahenska Bravos, som äro lika stolta öfver
att begå ett mord och skryta deraf, som en rättskaffens
menniska öfver en ädel handling. Det försäkras att
sedan han påstått sig icke igenkänna Hr Lavocat, skall
han, slutligen med ett slags hjertlighet hafva sagt ull ho-
nom: Hr Lavocat, lofva mig blott en sak.? — Och
hvad är väl det? — Att vara närvarande då jag be-
träder schavotten. Då skallni få se med hvad blick
Fieschi betraktar dödsinstrumentet; då får ni se om mina
knän vackla, och då skall ni säga: härpå igenkänner
jag. Fieschi! Han är ett slags modern Herostrat. . Men
hnoru skall man åter, på andra sidan, förena denna o-
förskräckta köld, med detta låga begär efter viuning,
som-synes förtära honom? Har han handlat af egen drift?
eller beherskades han af en främmande vilja, som elda-
de honom till det gräsliga brottet? Hvilken politisk or-
sak, om han annars hade en sådan, väpnade hans arm?
Dessa åro frågor, dem hvar och en uppkastar; det är
detta, som ministrarne måste veta, och som de ocksiv
verkligen veta, men icke säga. Några legitimistiska blad
hafva haft den nedrigheten att föresp egla, det ogernin-
ven härflutit från folksuvet ränitetens princip, och mini-
strarne skulle måhända gerna hafva sett att undersök-
nngen bragt i dagen några upptäckter i denna anda. De
göra allt hvad de kunna, för att skona och skydda det
Carlistiska partiet. Men hvarföre begagnade Hr Baude
Fieschi, för att bespeja republikanerne? Hvar före gick den-
re karl, på Hr Lavocats uppfordran, emot republikanerne
och barrikaderne på gatan St. Mery? Har han fått guld, och
mycket guld, hvem har väl gifvit honom det, och hvem är
det som har mycket guld? Ar det det Carlistiska eller re-
publikanska partiet? Det senare kämpar, såsom erfarenhe-
ten visat, midt på ljusa dagen på öppen gata; republika-
ucrne låta sticka ihjäl sig, skjuta ned sig med karte-
scher; de äro fattige, och tala snarare för mycket ut
sin mening, än de äro i stand att handla i hemlighet.
En republikansk sammansvärjning skulle hafva blifvit
upptäckt tusen gånger; de sammansyurne skulle, i ögon-
blicket af explosionen, hafva visat sig med vapen i
hand. Men har man väl sett en enda? Nej; allt leder till
den tron, att ingen:republikan hade någon del i det
skändliga brottet. Skola vi altså gifva Carlisternes skulden?
xi vilja beldre i mördaren blow se en isolerad menniska,
en outgrundelig natur. Det är omöjligt, att icke något af
undersökningen skulle blifva kunnigt, och då Fieschi
kommer att oflenligen sta inför sina domare, afslöjas må-
hända de ännu dolda hemligheterne.
Tidningarne med dagens utlänska poster medföra un-
Gerättelser från Madrid af d. 19, från Paris och London
af d. 28 Aug. samt från Hamburg af d. 1 dennes.
Berättelserne med förra posten om händelserne i Madrid
I
visa sig nu hafva var it ganska mycket vanstälda. En revolu-
4 tt r - Vv a i
ms . UU n:c2mnoomnmomnooa-ommkme——mm——