ket; ett annat som förutsatte ett ömsesidigt tyst och uttryckligt fördrag emellan Konung och folk: ett tredje som försvarade förändringen af thronföljden såsom laglig, jemte andra af dylik beskaffenhet; så förklarade nämnde lårda skrå alla och hvart och ett af dessa påstaenden ej blott falska och upproriska, utan ock för skändliga och ogudaktiga, och att de böcker, som sanehöllo dem, voro egnade att förleda tll uppror, furstemord, ja till sjelfva Guds förnekelse. Så långt gå dessa krassa yttranden af menniskor, som ej blygas tiilvita sina motståndare de förhatligaste saker! Vidare yttrar Författaren om den tid då Jatob TI kommit till Regeringen: Dagligen bragtes adresser utaf det mest slafviska inachåll inför Thronen. Universitetet i Oxford förklarade i sin: att den Religion, hon bekände, förbunde heone till den ovilkorligaste lydnad för sin Monark, utan förbehåll och inskränkningar. Adressen slöts med eu slags bön, att alla undersatare måtte vara så goda, rättskunnige män som Universitetets, och villige att erkänna Kronans prerogativer i hela deras vidd. Mot slutet tillägger författaren: Jag vet i sanning icke, om Historien på ett cftertryckligare sätt kan visa oss, att man ej bör förtvilla om Republiken, än när den underrättar oss, att kort efter dessa rysliga dagar, som bragte Min af den största standaktighet till förtviflan, ej fullt fem är efter Sidneys och Russells död, iriketens mest lysande tidpunkt inträffade, som våra häfder haft att uppvisa.