SldUClkl. il vrYdl if cl HN IVA, 0 DA TE
penhjertig; hon fann snart en förförare. Hon blef mo-
der, men forföraren öfvergaf henne. Ett helt år, un-
der hvilket Eugenie blifvit vis och allvarsam, uppfödde
hon sitt barr genom sitt arbete: det dog och Eugenie,
erfaren och (flitig, arbetade hemma hos sig, förkastade
alla lättsinnighetens anbud ömt oegråtande sin kära, sak-
nade dotter. Efter att hela veckan hafva arbetat, be-
gaf hon sig hvarje söndag till grafven och tillbringade
der oftast hela dagen för att blomsterpryda den lilla
griften och vattna den med sina tårar.
En dag hade hon gjort sin vanhga pilgrimsfärd, men
veckan hade förbigått utan arbete och Eugenie hade icke
en gång förljenat så mycket, att hon kunnat köpa sig
en liten krona af immorteller för att bekläida det enkla
trädkorset. En ond tanka uppstod då hos henne ...
utan allt tvifvel ond: men hvem kan väl dock derföre
fördömma henne! Bredvid den torfsatta grafven står en
rik mausol, betäckt med otaliga blommor ech kronor
sedan gårdagen. HEugenie tar en krona och skyndar sig
att i största hast dermed pryda sitt barns grafkors.
Företaget har icke undgått en bevakande persons upp-
märksamhet. Eugenie blef häcktad och inställde sig, smäl-
tande i tårar, inför Domstelen, att svara för sitt tilltag.
Juryn befriade henne.
Hr Paul, vinhandlare, förenar inkomsten afsitt kon-
tor med förtjensten af en bal-anstalt, organiserad i bod-
kammaren. Man kan lätt tänka sig, att lofvad, vare
förfriskningarnes beqvämliga närhet, Hr Pauls bal, en
samlingsplats för stadens nympher, icke blifver synnerligt
allvarsam och att hvarken sederna der blifva de aldra
strängaste eller maniren de utvaldaste. — Imedlertid up-
stå klagomål dervöfver, och polis-komissarien i qvarteret
gjorde flera stränga förebråelser åt Hr Paul för hans
öfverscende med benkastningarne, poussetternas våld-
samhet, figurens oordning, och de balancerandes sling-
rande rörelser m. m. Hr Paul lofvade att vidmakthålla
god ordning; och han lät samma afton till och med
arrestera tvenne af sma kunder, som, medelst anständig-
hetens förgätande gjort sig till passande föremål för straff,
androm till varnagel.
Mrs Maison neuve och Carion instäldes derpå inför
olisdomstolen.
Presidenten, till Hr Paul: Förklara er ang. de öfver-
trädelser hvarföre de anklagade beskyllas.
Hr Paul: Minsan jag kan säga mer, än att de dan-
sade som på sjelfva fet-tisdagen.) En af dem började
alldeles försätta sig i vilda tillståndet .. . och sanningen
att säga, just när jag ville låta köra honom på porten.
I öfrigt har jag här med mig min violinspelare och
dansdirektör, hvilka kunna bäst intyga förhållandet.
Violisten: Ja! det är sannt, att de dansade, med förlof,
en Robert-Macaire.
Presidenten: Det är nödigt att Domstolenfår veta
sjelfva förbrytelserna; uppgif dem...
Violisten: Ha! ha! ha! Jag kan icke dansa, jag;
hi! hi!
Presidenten: Voro åtbörderna sådane, att de sårade
anständigheten?
Violisten: Hi! hi! anständighet!. ... jag är fyrtionio
år Hr President... vid min ålder och mitt kön är man
vand vid allt detta.
Dansmästaren: Mina herrar! Jag har den äran att
oändligen buga mig för Er! J kunnen måhända fråga
mig: har ni verkligen sett hvad dessa herrar anklagade
gjort? Ja, mina Herrar jag har sett det. Då torden J
kanske säga mig: berätta: det då; nå väll! se här för-
hållandet: Dessa Herrar hafva dansat på det mest oan-
ständiga sätt . ...
General- Advokaten: Hvad slags dans?
Dansmästaren: vandande sig mot det siste talande
Konungens Ombud: Min Herre är förmodligen Hr gene-
ral-procuratorn . . . Min Herre, jag har äran ödmjukli-
gen buga mig för Er. Se här saken: Vi hade först
hvad man kallar stön-dansning, en ädel classisk dans,
en sådan jag utlärer. Sedan dansade vi Cancan, en
vanslägtad, förderfvad dans; men en anständig dans,
som brukas i de bästa samqväm. Den skiljer sig från
skön-dansen genom balancgernas större brytning och
genom jettdernas större utkastning: det är en samman-
sättning af pas de bourree och pas de basque. Slut-
ligen dansade man den så kallade Chahut eller Robert
Macaire. I denna är icke mer fråga om dans; det är
en fullkomlig förstöring af alla erhållne dans-begrepp;
dess utmärkande karakter består i benens förvexlingar
och slingringar, fullkomlig förgätenhet af alla skön-dan-
sens reglor. Sålunda om man vill. göra ett en avant,
utsträcker man sig såhär — och —
Presidenten: Det är nog.
(CRättens vaktmästare hindra imedlertid dansmästaren
att fortsätta, då redan med höjda händer, böjda armar
och unnivftadt ben han lagar sig till. att förena exemplet