da, och icke utan Herr Fresidenten Foppu mellankomst,
att få uppsätta en våg i huset — en vådlig innovation,
som väckte mycken förskräckelse ! — Försäljningen gick
dock lyckligt, och fabrikanterna upphörde ej att flore-
ra, fastän den ena af rättvisans sinnebilder blef uppsatt
emellan dem och ullproducenterna.
De tvenne följande åren gick allt väl, och under en
endrägt emellan köpare och säljare, som väckte sann
glädje hos hvarje välänkande. Ullen steg i qvantitet
och qvalitet, och priserna voro äfven i stigande,
Fjolårets marknad gaf första anledningen till farhåga.
Producenten fordrade 1833 äs priser, men fabrikanten
bjöd så mycket mindre, som kursen sedan nämnde år
hade fallit. Härpå vägrade producenten att ingå, och
erinrade att ullen ändock såldes lägre än den Tyska
ull, som af ulihandlarne utbjöds. Sannolikt hade pro-
ducenten redan då nödgats finna sig i denna rabatt,
och sälja sin ull till underpris, om ej en till fabriks-
societeten icke hörande köpare hade uppträdt. Nu fick
handeln en ytterst liflig gång och ullen betalades af kö-
parne med 1833 års priser och derutöfver.
Man har tadiat denne köpare, och påstått att han
betalat öfverdrifna priser. Detta kan möjligen vara hän-
delsen med ett och annat parti; men han kopte dere-
mot en mängd andra partier mycket billigt, ehuru han,
äfven för dem betalade vida öfver hvad de andre kö-
parne bjödo. ) Härmed må vara huru som helst, så
märkte man dock att detta förhållande alstrade en spän-
ning emellan köpare och säljare. De förre hade yttrat
sig ej kunna betala fullt 1833 års priser — och sluta-
de dock med att betala mer än dessa; de hade icke o-
tydligt låtit förstå, att de just icke behöfde någon ull
— och på en gång visade sig behofvet vara betydligt;
de hade beredt sig på en reaktionsmarknad, och fått en
mouvementsmarknad. — Men reaktionen skulle icke ute-
blifva!
Detta årets marknad kom, och köparne hade på för-
hand yttrat, att de icke ämnade bevilja särdeles höga
priser. — Säljarne infunno sig med ganska nedstämda
förhoppningar. En tryckt tabell, innehållande priserna
på Berlins ullmarknad, uträknade i Svenskt mynt, sat-
tes — vi veta ej huru — i omlopp, och åtskilliga, ja
en stor mängd af köparne, förklarade att de skulle rät-
ta sina anbud: derefter, med tillökning af circa 14 sk.
per skålp., hvilket ungefär lärer utgöra tull- och trans-
portkostnaderna från Tyskland. På detta sätt skulle
dock den Svenska ullen, vi veta ej Awarföre, betalas
med så mycket lägre pris än den Tyska af samma qva-
litet, som ullhandlarens vinst kunde utgöra. Producen-
terna, villiga att uppoffra något för en rask afsättnings
och den kära fredens: skull, förklarade sig dock i all-
mänhet nöjda med den ensidiga och ofördelaktiga be-
räkningsgrund, och begärde för den fina ullen något
mindre än hvad förlidet år erhölls. Nu borde alltså
saken lätt fogasig. — Långt derifrån! första marknads-
dagen kom, och endast de grofva och medelfina ullpar-
tierna funno afsättning, dock ej enligt den uppgjorda
grunden, utan i allmänhet tll betydligt högre priser
eller, ungefärligen lika med dem som betalades för Tysk
vill af samma qvalitet, hos Norrköpings ullhandlare.
Ägarne till fin ull fingo deremot ej ens ett anbud:
Man förklarade sig vilja vänta till eftermiddagen. Ef-
termiddaden kom — och man ville vänta till morgon-
dagen.
Andra marknadsdagen grydde, det stora ullmagazi-
net var fullt af- säljare, men af köpare visade sig
blott en och annan, utan att uppgöra affärer, och det
allmänna uteblifvandet kunde icke mera tydas som
en tillfällighet. Ändteligen fram emot kl. 11 syntes
en större mängd köpare, hvilka i allmänhet med en be-
undransvärd kontenans missbjödo producenten. — Halft-
annat dygns väntan hade haft den lätt beräkneliga ef-
fekten, och en och afinan började sälja till underpris.
Nu var, som man säger, gärdet uppgifvit, harmsne
och utledsnade antogo producenterna snart sagdt hvar-
je anbud, och endast några få partier, hvilkas egare
föresatt sig alt i intet fall antaga misshud, upplades O-
försålda.
Sådant var förloppet med Norrköpings ullmarknad,
eu tilldragelse, som mer än allt annat var egnad att
nedslå den nyfödda ullkulturen. — Dess orsak var icke
alt söka i något konjunkturförhållande, ) ty den fi-
) Denne köpares sedermera iråkade obestånd härleder
sig så mycket mindre från ,dess ullhandel — en tyd-
ning som man så gerna velat gifva det — som en
del af hans inköpta partier redan blifvit sålda till
högre priser än han sjelf betalat, och utsigt lär vara
att, oaktadt den fallna konjunkturen, hela totalpartiet
kommer att realiseras till mer än inköpspriset.
) Häribland var t. ex. det utmärkta partiet ifrån Näs,
heillaöt me da sf eka AT 0 MR OYPRAS MR