nytta, väl kan tillåta sig ett gyckel med Statens embe-
ten, men icke, att man gör för honom någonting annat,
icke att man uppfyller de pekuniära förbindelser, dem
enskild man af heder och ära aldrig sätter i fråga att
hönofera, utan att man: låter honom för Regeringens
skull uppoffra allt hvad han kan förlora, och då han
ej mer har något att uppoffra. släpper man honom
handlöst, till ett.rof för bekymret, olyckan och skym-
fen. Priset för en tjenst, gjord åt Regeringen, är sålunda
förlust af embete, tillgångar, personiig frihet, tadel och
förebråelser af. motparterna, brutna löften, samt ändte-
ligen smädelse och förföljelse af dem man tjenat! Hvil-
ken man af någon duglighet, någon talang, något mo-
raliskt värde, skall väl hadanefter våga för ro sig åt
personer, hvilka behandla sina vänner sämre, än någon
ånnan kan behandla sina fiender? och hvad slags per-
soner återstår det då, på hvilkas tjenst och biträde de
kunna räkna? Naturligtvis endast sådane, som sjelfva
hafva ingenting att förlora, och af hvilka följaktligen
den, som anlitar dem, har ingenting att vinna.
Dessa betraktelser utgöra en oundviklig slutföljd af
Herr Crusenstolpes uppgifter. Men, ännu en gång, de
måste vara origtiga eller ensidiga.
PRRINSSIERERKEREESSERESSESSRSKCACERSRESSRRR a a Ra RR RR