beror det ena af det andra, ty öppnas Brunnsviken, sa uttorkas Hagaparkens kärrtrakter och sjöns vatten befrias från det stillstind, som bragt pest öfver fisken det ena året, och öfver hästar och boskap det andra. Omkring trehundrade tunnland jord förbytas med det samma från mossar till åker och äng. Frågan om Brunnsvikens sänkning har ofta varit HU bane förut, samtalsvis; men i år är den på fullt allvar framställd hos vederbörande auktoriteter, genom ägarne till den af Brunnsviken vattendränkta mark, hvilken icke blott sträcker sig omkring denna sjö, utan äfven uppåt Råsta sjön och dennes granskap, samt ännu längre i vester och norr om Järfva. Att alldeles återförvandla Brunnsviken från sjö till hafsvik, låg likväl icke uti petitionärernas mening; deras begäran inskränkte sig till en vattensänkning af blott halfannan aln, och man har efter äldre afvägningar allmänt föreställt sig att sjöns vattenyta ligger tre och en half aln öfver hafvets. Men vid den officiella afvägning, som ansökningen föranledt, är nu utrönt att den vanliga niveauskillnaden emellan hafvet och sjön föga eller intet öfv erskjuter de tre fot, som ansökningen sätter i fråga; hvaraf åter följer, att den begärda sänkningen måste bringa sjöns yta i jemnhöjd med hafvets, och alltså göra Brunnsviken till en verklig vik, som den var i forntiden. Denna upptäckt talar emellertid ytterligare till förmån för planen; ty med ringa kostnad bör utloppet kunna vidgas så, att man får öppen båtled emellan hafvet och Br unnsviken, hvarigenom naturligtvis alla lägenheter i vikens grannskap måste vinna i beqvämlighet och värde på flera sätt. Ansökningen är grundad på den för dylika händelser utfärdade författning. Sänkningen skulle således ske på deras kostnad, hvilkas ägor derigenom befriades från öfversvämning; och den mötes så mycket mindre af de i samma författning omtalade hinder från vattenverk, hvilka derigenom kunde bringas ur gång, eller farleder hvilka derigenom kunde uppgrundas, som dylika vattenverk här icke förekomma, och icke heller några farleder; men väl en ny farled derigenom skulle kunna tilldanas. Hinder af vattenverk eller farleder äro emedlertid de enda, som förfaitningen känner; ehuru äfven detta blott under vissa sällsyntare vilkor. Men Hagaparkens kanaler: hur går det med dem? Komma ej de helt och hållet på det torra? En och annan måhända; men de flestes botten ligger djupare än hafsytan, och de öfriges kan lätt uppmuddras till samma djup. Sker detta, så kan man äfven påräkna att lustparkens kanaler allt framgent hållas rena, blott genom den oupphörliga höjning och sänkning, som Brunnsviken blir underkastad af uppsjö och utsjö, och att de sålunda ändtligen en gång förvandlas från pestångande sumpar, som de nu äro, till trefliga bassiner, vid hvilkas stränder man kan dröja med välbehag, utan behof af snus och utan älventyr för frossor och Augustifebrar. Det lärer likväl icke vara utan, att ju förslaget röjt något motstånd, efter uppgift, härrörande från farhågan för dessa kanalers förvandlande till värre kärr än de äro nu. Sant år dessutom, att ingenting kunnat göra uppsigten öfver deras såkallade underhill och renhållning mera beqväm, än den när som helst tillgängliga nödhjelpen alt, några dagar före de Kongl. Personernas för modade utflyttning på Haga, lata medelst luckan vid Alkistan dämma upp sjöns vatten så pass högt, att det med sitt tjocka täckelse af andmat kunde i någon mån beslöja de rika samlingar af ruskor, qvistar, sophög ar och allahanda slags vegetabiliska och animaliska afskräden, hvilka ruttna i lustparkens kanaler och för närvarande icke blott der förbjuda all slags kanalfart i ökstock (att ej tala om båt) utan göra sjelfva försöket dertill omöjligt genom de förfärliga dunster, som ögonblickligen uppstiga när vattnet endast vidrörs med en åra eller en hbåtshake. Men om ock ett så beskaffadt renhållningspalliatif kan tyckas begqvämt vid första påseendet, så torde man vid närmare granskning finna ännu beqvämare att alldeles icke behöfva tänka på hvarken dämning eller rensning, utan helt obekymrad lata hafvets utoch inströmning draga försorg om kanalerna. Litet bryderi kan väl ej undvikas i första början vid deras uppmuddring; ty denna gången måste orenligheterna verkligen skaffas bort, och ej endast undanskylas; men också är besväret förbi med denna enda gang; sedan sker rensningen af sig sjelf. Det är alltså sannolikt att motståndet mot dessa förhättringar, vigliga i så många särskilda hänseenden och hela hufvudstaden, snart torde upphöra. Kanhända har det till och med redan försvunnit, i följd af det nya skäl, som tillkommit genom den nu omkring Brunnsviken härjande mjekbrandspesten. — Det skall nemligen af vederbörande vara uppgifvet att de hästar och boskapskreatur, som primitift angripits, erhållit smittan, dels genom drickning af Brunnsvikens vatten, FE RJ . -D 1 PP T 21.