en omhvälfning af throner och altaren, precist som vi sett det ske i våra dagar, då man icke en gång vågat tillåta en revolution 1 prest-kragarna. Det heter: Protokollet vid denna Riksdag utgör 5 blad folio, upptagande i synnerhet tvistige äktenskapsmål, som till Presteståndets afgörande blifvit hänvisade. Vid slutet af protokollet läses : Sidst hade hz Ehrevördigheet Erchiebiskopen een härlig förmaning ad totum Clerum om prästeseeder och god gammal prästedrächt, efter som i Ordinantia Ecclesiastica och Orebroos aftaal prästerskapet emellan Anno 1617 förmäles. I synnerheet är förargeligit med dheras stora hofmansmössor, och att dhe så skapa sina kläder, att man snart intz kan känna nogon präst ifrån een fougde, eller borgare. En part kläda och sina hustrur och barn öfver sitt stånd, som våller oss monga utlagor och meer sådant, och dhe sielfa sättia sig i största fattigdom. Ville nogor bruka dhe Upslagzmössorna, motte det skee på vägarna, men icke i städerna eller församblingarne, uthan een lyten prästemössa under hatten, sedan och een underkiortill under kappan, och att dhe läggia bort dhe store spiällen på ryggen och huad meera dheras egit samveet dem påminner förargeligit vara hoos nogon präst. Nedanstående händelse, som innehåller uppränningen till en roman, visar, att, äfven: hos våra -förfäder, hjertat, eller om man så vill passionen, uttagit sin rätt, i trots af opinionens stränghet och sedernas alfvar: Dhen 24 Martij föredrogz i Consistorio Comitiali itt käremåhl emoot Dn Samuelem Josephi i Lemmingåå i Österbotten, det han på oordentligit vijs på en herregårdh här utan för Staden hadhe sammanvigdt Johan Meier invånare här i Stockholm med Jacob Skinnares dotter Dordij, till hvilket ächtenskap fadren Jacob säger sigh alldrijgh haffva samtyckt. Härtill Dn Samuel klagligen tillkännagaff, huru han var aff någre Politicis, eliest hans godhe vänner för detta, lijsteligen öffvertalt, först att han ville fölia them till sitt brölop, som strax uth för Stadhen hållas skule, det han och tänckte sig lätteligen göra kunna, och då han det loffvadhe, begynte dee föredraga huru offvanbe:te brudgumme Meier skulle haffva Dårdij någre år ambierat och trooloffvat; men fadren Jacob, såsom een hårdh man, hadhe för detta där till inthet velat samtyckia, hadhe försöckt tvinga henne till ächtenskap medh een annan, det dock inthet .hadhe succederat. Nu hadhe fadren omsijdor eendels samtyckt, men medh vilkor, han ville inthet göra bröiop, eller vara öffver theres copulation, och för dhen skul moste Meier sökia denne commoditet. Berättade och huru deras Ordinarius Pastor var dhen Tyske Församblingennes Kyrkioherde, dän dee icke kunde anmoda att reesauth på bygden till samma copulation. Begiärte för dhen skuldh han Dn. Samuel ville gratificera brudhefolken, the skulle finnas honom tacksamme. Och tå han sigh vägradhe sådant uthi een fremmande försambling giöra vilia eller kunna, hälst där alla Conjugii fatalia icke voro serveradhe, och fadrens, såsom rätte gifftomannens plenarius consensus icke tillkommen var; Tå haffva the begynt saken besmyckia, föregiffvandes huru thet inthet hadhe på sigh, the ville stå honom skadan frij, och svara till allt efftertal, han ville man theras begäran effterkomma. När Dominus Samuel inthet kunde undvijka theras trägenhet, tänkte han detta ärende hindra, och sände så budh till fadren Jacob, och lätt säja honom at det han icke ville samtyckia, att hans dotter Dordij skulle vijas medh Johan Meier, då skule han förhålla henne hemma i huset, ty följande affton effteråt var Meier sinnat medh henne vijas på Ahrsta Herregårdh, Mente så, bliffva dottren hemma hållen, så bliffr och jagh theras begäran frij, och är så förreest medh them till Ahrsta. Omsider när nu brudhen Dordij var tijt kommen, kunde han Dn. Samuel icke annat besluta, ähn att fadren Jacob hadhe fulkomligen samtyckt till . denne handel, mädan han effter varningen hadhe låtit : henne uthkomma och altså them copulerade. ?Dn. Samuel tilltaltes åter hvij han emoot ordinantiam och sin vocation hadhe uthi ens annors församblingh sigh ingererat, utan tillståndh prestetjänst giort, I synnerhet dem vigdt tillsammans, för hvilka inthet var, som vederborde, lyst i Kyrkian, och thet föröffvat uthi itt privat hus, utan gifftomanne samtyckio, Således confirmerat all den galenskap och oordningh som contrahentes hade sitt ächtenskap begynt medh och detta giort för en summa penningar. Dn. Samuel beklagar sigh medh gråtande tårar, att han aff theras illistighet är bedragen, bekänner sig haffva högeligen feelat, bedher ödmjukeligen om nåde och förlåtelse. : Pänningarne säger han inthet nämpdes för, uthan nu sädan det var skedt, och han medh them protesterade, att the honom hadhe bedragit, sände the i Hans herberge 12 R:dr. Så emädan Dn. Samuel TT hal öänner sich haffun ävnunt amat FÅ antaa MICGL