en omhvälfning af throner och altaren, precist som vi
sett det ske i våra dagar, då man icke en gång vågat
tillåta en revolution 1 prest-kragarna. Det heter:
Protokollet vid denna Riksdag utgör 5 blad folio,
upptagande i synnerhet tvistige äktenskapsmål, som till
Presteståndets afgörande blifvit hänvisade. Vid slutet
af protokollet läses : Sidst hade hz Ehrevördigheet Er-
chiebiskopen een härlig förmaning ad totum Clerum
om prästeseeder och god gammal prästedrächt, efter
som i Ordinantia Ecclesiastica och Orebroos aftaal prä-
sterskapet emellan Anno 1617 förmäles. I synnerheet
är förargeligit med dheras stora hofmansmössor, och att
dhe så skapa sina kläder, att man snart intz kan kän-
na nogon präst ifrån een fougde, eller borgare. En
part kläda och sina hustrur och barn öfver sitt stånd,
som våller oss monga utlagor och meer sådant, och dhe
sielfa sättia sig i största fattigdom. Ville nogor bruka
dhe Upslagzmössorna, motte det skee på vägarna, men
icke i städerna eller församblingarne, uthan een lyten
prästemössa under hatten, sedan och een underkiortill
under kappan, och att dhe läggia bort dhe store spiäl-
len på ryggen och huad meera dheras egit samveet
dem påminner förargeligit vara hoos nogon präst.
Nedanstående händelse, som innehåller uppränningen
till en roman, visar, att, äfven: hos våra -förfäder, hjer-
tat, eller om man så vill passionen, uttagit sin rätt, i
trots af opinionens stränghet och sedernas alfvar:
Dhen 24 Martij föredrogz i Consistorio Comitiali
itt käremåhl emoot Dn Samuelem Josephi i Lemmingåå
i Österbotten, det han på oordentligit vijs på en her-
regårdh här utan för Staden hadhe sammanvigdt Johan
Meier invånare här i Stockholm med Jacob Skinnares
dotter Dordij, till hvilket ächtenskap fadren Jacob sä-
ger sigh alldrijgh haffva samtyckt. Härtill Dn Samuel
klagligen tillkännagaff, huru han var aff någre Politicis,
eliest hans godhe vänner för detta, lijsteligen öffver-
talt, först att han ville fölia them till sitt brölop, som
strax uth för Stadhen hållas skule, det han och tänck-
te sig lätteligen göra kunna, och då han det loffvadhe,
begynte dee föredraga huru offvanbe:te brudgumme
Meier skulle haffva Dårdij någre år ambierat och troo-
loffvat; men fadren Jacob, såsom een hårdh man, ha-
dhe för detta där till inthet velat samtyckia, hadhe för-
söckt tvinga henne till ächtenskap medh een annan,
det dock inthet .hadhe succederat. Nu hadhe fadren
omsijdor eendels samtyckt, men medh vilkor, han vil-
le inthet göra bröiop, eller vara öffver theres copula-
tion, och för dhen skul moste Meier sökia denne com-
moditet. Berättade och huru deras Ordinarius Pastor
var dhen Tyske Församblingennes Kyrkioherde, dän
dee icke kunde anmoda att reesauth på bygden till
samma copulation. Begiärte för dhen skuldh han Dn.
Samuel ville gratificera brudhefolken, the skulle finnas
honom tacksamme. Och tå han sigh vägradhe sådant
uthi een fremmande försambling giöra vilia eller kun-
na, hälst där alla Conjugii fatalia icke voro serveradhe,
och fadrens, såsom rätte gifftomannens plenarius con-
sensus icke tillkommen var; Tå haffva the begynt sa-
ken besmyckia, föregiffvandes huru thet inthet hadhe
på sigh, the ville stå honom skadan frij, och svara till
allt efftertal, han ville man theras begäran effterkom-
ma. När Dominus Samuel inthet kunde undvijka the-
ras trägenhet, tänkte han detta ärende hindra, och sän-
de så budh till fadren Jacob, och lätt säja honom at
det han icke ville samtyckia, att hans dotter Dordij
skulle vijas medh Johan Meier, då skule han förhålla
henne hemma i huset, ty följande affton effteråt var
Meier sinnat medh henne vijas på Ahrsta Herregårdh,
Mente så, bliffva dottren hemma hållen, så bliffr och
jagh theras begäran frij, och är så förreest medh them
till Ahrsta. Omsider när nu brudhen Dordij var tijt
kommen, kunde han Dn. Samuel icke annat besluta,
ähn att fadren Jacob hadhe fulkomligen samtyckt till .
denne handel, mädan han effter varningen hadhe låtit :
henne uthkomma och altså them copulerade.
?Dn. Samuel tilltaltes åter hvij han emoot ordinan-
tiam och sin vocation hadhe uthi ens annors församb-
lingh sigh ingererat, utan tillståndh prestetjänst giort,
I synnerhet dem vigdt tillsammans, för hvilka inthet
var, som vederborde, lyst i Kyrkian, och thet föröffvat
uthi itt privat hus, utan gifftomanne samtyckio, Såle-
des confirmerat all den galenskap och oordningh som
contrahentes hade sitt ächtenskap begynt medh och
detta giort för en summa penningar.
Dn. Samuel beklagar sigh medh gråtande tårar, att
han aff theras illistighet är bedragen, bekänner sig haff-
va högeligen feelat, bedher ödmjukeligen om nåde och
förlåtelse. : Pänningarne säger han inthet nämpdes för,
uthan nu sädan det var skedt, och han medh them
protesterade, att the honom hadhe bedragit, sände the
i Hans herberge 12 R:dr. Så emädan Dn. Samuel
TT hal öänner sich haffun ävnunt amat FÅ antaa MICGL