på Rouge, och har man sett på? det kommer ingen Rouge
— nej, den gången var det Noir. Nå bagatell, han
har ju ännu qvar hela 30 Napoleoner! Tio häraf sätter
han på impair, och tio på Rouge. Bankieren låter ku-
lan rulla . . . . . hon dansar omkring längre än van-
ligt . . . . . den pinsammaste oro målar sig på spe-
larens bleka ansigte . . . . . ändtligen har kulan lu-
pit ut . . . . . Croupieren ropar: Pair et Noir: Spe-
laren blir hvit som ett lik och sätter sina sista 10 Na-
poleoner på Impair återigen, och återigen kommer Pair
ut. Den olyckliga mannen torkar kallsvetten af pan-
nan, beger sig in i läsrummet, låter servera sig ett glas
limonad för att svalka sig, och försvinner. Han eger
icke mer en sou att ge uppassaren, som i förmaket
räcker honom hans hatt och käpp.
Den sköna Phryne der borta är lyckligare. Hon sät-
ter de 5 femfrancsstycken, som hon nyss tiggt sig till,
på en Cinque; Cinquen kommer. ut; hon har vunnit
63 Napoleoner. Hon är klokare än den förre. Bonne
nuit, mon petit chat! hviskar hon till den galanta ka-
valjeren, som lemnat henne femfrancesstyckena, och lem-
nat rummet.
Hörde ni? — hvad var det? — ett skott! samteliga
spelarna bålla för ett ögonblick inne och lyssna. Hvad
står på; en ung man i handel har skjutit sig nere på
gården, sedan han på qvällenspelat bort de 4000 francs,
som han för sina patroners räkning nyss förut inkasse-
ra. Intet vidare? Croupiererna kunna knappt hålla sig
från att le, och gästerna fortsätta spelet i allsköns
tranquilite. .
Bland personerna i den andra salongen, der det spe-
las Trent-et-un, finner man äfven åtskilliga tosingar,
som inbilla sig att kunna beräkna spelets gång och för-
utse om Rouge eller Noir skall vinna. Dessa herrar
föra för flera år ordentliga protokoller öfver spelets o-
lika skiften, och ha för sig en liten bok, hvari de haf-
va annoteradt, hur många gånger det eller det utkom-
mit, för att derefter rätta sig. Det är just dessa väl-
beräknande theoretici, som tappa mest. I detta rum
ser man för öfrigt de öfvergifnaste och oförtrutnaste
spelarne.
Frascati erlägger årligen till staten en afgift af 8 mil-
koner. I öfverslag förtjenar banken årligen 11 till 12
millioner, så att den alltid i ren vinst eger 3 till 4
millioner på året. Att spränga banken är ren omöjlig-
het; det högsta hon kan förlora är 1200 francs, ty
större insats tillåtes icke.
RR RR AE EAA