hon, på Axels uppmaning, uppoffrat verldens omdöme, rangens och rikedomens glans för uppriktig ånger och sann bättring; men hon gjörde det icke, och författaren tror sig i temligen bjerta färger hafva målat beskaffenheten af det straff; som en förhärdad synd äfven här i tiden ådragit henne. Att Amalia små-coquetterar med Frökenspråket, det är ganska sannt, ty annars vore hon ej, hvad hon är, nemligen en vanlig flicka med temligen goda böjelser och ovanligt goda föresatser, men för resten visst icke nagot underdjur, (7) utan cen varelse, som till det yure fullkomligt liknar individer af den klass, i hvilken författaren lefver, och uwutur hvilken han skall och bör taga sina porträlter, om de skola hafva nagot anspråk på natur och sanning, och icke bära stämpeln af försök alt tala om hvad man hvarken sett, vet, känner eller fattar. Skomakaren måste stadna vid sin läst, och icke tro sig om au då och då taga skräddaresaxen eller sadelmakaretången, ty da blir hans arbete rent af fusk; det är nog utaf, att hans skor ibland icke passa, äro för små eller för stora c. Ce. fastän arhetet annars är någorlunda godt. Att på Amalias tunga fanns många ganger bittrare gift än på Fröken Anastasias, är ett tillmäle, som knappt låter besvara sig. Amalia bär afsky för lasten, både när den kläder sig som en maskerad procentare, en gammal elak fröken, som vill lysa med nagra elin— diga lånade lärdoms-skatfjädrar, en otrogen gaärdsfogde och pöbelsinnet, uppblåst af orättfängen rikedom. Hon afskyr allt detta, och derföre, flera ganger uppmanad dertill, beskrifver hon i de färger, hvari hon sjelf dem ser, familjerne A. och B. för sina vinner. Detta är icke ett utfall på la Canaille? i den mening Rec. tager saken. Fröken Anastasia deremot anfaller alltid det renaste och bästa, icke af öfvertygelse, utan af afund; hon söker att stifta ofred och med halfra ord kasta hela skuggor öfver dygd och oskuld. Hon ljuger kallt och beräknadt, vare det nog sagdt om henne! Rättvise läsare! Hvars gift är nu svartast? Döm! och låt opinionen uttala din dom! Det, som ändock aldra tydligast bevisar, att Rec. endast känner Kusinerna af en otillförlitlig tradition, är dess bedömande af Majoren. Är det en man, som icke är engagerad vid gardet eller vid hofvet, som älskar sitt fäådernesland mera än dess regering, som ömmar för Polackarnas öde, på bekostnad af sin egen ställning i det allmänna, som bemödar sig att känna sitt lands statistik och ckonomi, och gerna talar i dessa ämnen?) Är han väl en enda atoim af allt detta? Säg käre läsare, som läst! finns det ett enda ord, som antyder en enda af alla dessa vackra egeuskaper? Att han hvarken är vid hof ell garde, det medgifves; men det är icke hans förtjenst, utan slumpens, ty hade en Kammarherre-nyckel legat på hans väg så rakt för fötterna som nu Gubben X. och hans, af egna missräkningar, motgångar och föröpmjukelser destillerade galla, så hade vår goda Major säkert icke hetat Hr Major, och ho kan veta, om han häller ut med det till död-dagar? : (Slut följer.) let; hon hade, äfven om hon ägt den dygd, som förf. menar, kunnat plåga sin man (och mången annan) och göra honom olycklig. Men för dylikt behöfs ingen ånger, bot och bättring! ?! Afven med dylikt kan man utan dessa plocka blomster i en annan verld? !?! Men denna tränga åsigt al pligter och menniskovärde är intet nytt. En qvinna kan vara orättvis och hämndgirig, kan spinna ränkor mot menniskors välfärd och mörda deras goda namn och rykte, kan, med ett ord, sakna hvarje känsla för rätt och själslyftning, och ändock vara dygdig! 21! Dessa begrepp, eller rättare detta missbruk af ord, hafva gjort mera ondt i verlden, än man vid första påseende tror. f.) Hade hon varit ett underdjur, eller hade boken varit en tafla af sådana, då hade: vi sannerligen icke kostat så mycket bläck på boken eller råd på författarinnan. Men nu bar hon, såsom förf. riktigt anmärker; natur och sanning; och derföre erkänna vi förf:s ovanliga talent i hennes tecknande. Små-coquettering med Fröken-språket hafva vi äcke märkt. Har Aftontidningen gjort de ifrågavarande anmärkningarna mot Amalia (hvilket Vi ej minnas), så har den haft :orält. ) Bec. i Aftontidningen uppfattning af vär arma Majon!!! (Förf:s not). RADERAT KALEIDOSKOR. ommsirsiesmtesseeen ARTAS NETIKETT