I MedicalGazette finnes följande beskrifntng på upp-
täckten af en kur för lungsot:
Ett ungt fruntimmer, som hade lungsot i hög grad
och icke funnit sig bättre af använda läkemedel, for ut
på landet om sommaren, för att i ensamhet afvakta
stunden till sin förestående upplösning. I detta tillstånd
brukade hon stå upp så bittida om morgnarna, som
hennes sjukdom tillät henne, för att betrakta den vack-
ra naturen ifrån kammarfönstret, och fick se en till hu-
set hörande hund, hvilken knappast egde kött qvar på
benen, dagligen komma i trädgården, för att afslicka
daggen på en säng med Camomillblommor. Efter nå-
gra få dagar såg hon, att djuret förändrades i utseende
och snart tycktes mycket förbättradt. Detta gjorde ett
särdeles intryck på fruntimret, som beslöt att försöka
den möjliga verkningen af samma medel på henne sjelf.
Hon förskaffade sig således dagg af Camomiilsängen,
drack något litet deraf hvarje morgon och erhöll efter
en korrt tids bruk matlust åter; lifskraften tilltog och
hon blef snart alldeles frisk.