långt ifrån, att en importen öfyerstigande export skulle
vara bevis på en ofördelaktig handel, betecknar den just
motsatsen; och oaktadt allt som blifvit sagt och skrifvit
deremot, är det dock ett axiom, att så vida importvär-
det ej öfverstiger exportvärdet kan ingen handel
med främmande länder bedrifvas. Om ej så vore,
det vill säga; wore värdet af exporterne alltid större
än värdet af importerne — skulle köpmännen för-
lora på hvarje transaktion med utlänningen och
handeln med honom snart upphöra.
Redan så långt tillbaka som år 1696 bestämdes be-
rväknings-grunden för värdet af alla till England im-
porterade och derifrån exporterade varor. Så väl pen-
ningevärdet som priserna på de flesta af detta och an-
dra länders produkter hafva sedermera undergatt en så
betydlig förändring, att en sadan officiel åtgärd är alde-
les onyttig för bestämmandet af ex- och importers ef-
fektiva värden. För att afhjelpa denna brist förelägges
parlamentet årliga sammandrag af exportvarornes verkli-
ga eller uppgifna värde, författadt efter köpmannens ex-
portinlagor. Inga sådane finnes likväl öfver importen,
och i anseende tll de svårigheter, som höga tullafgifter
förorsaka, är det måhända omöjligt att tillvägabringa
den med anspråk på tillförlitlighet. Man har äfven på-
stött, och som det tyckes, med någon sannolikhet, att
köpmän ej sällan brukat vid export öfverdrifva värdet
af de till drawback berättigade artiklar; men dylika un-
underslef skola troligen nu upphöra, i följe af det in-
förde kredit-upplags-systemet, och minskningen af draw-
backs. Då nu de flesta artiklar betala en half pro-
ceut af värdet i utgående tullafgift, skulle vi tro, att
detsamma uppges snarare under än öfver det
verkliga; och anse vi att det angifna värdet
nu kommer ganska nära sanningen, åtminstone tillräck-
ligt för alla praktiska: andamåäl. 4
Det angifna värdet af 1832 ärs export var endast
26,046,027, eller föga mer än hälften af det offi-
ciela värdet, och omkring L. 7,000,000 under im-
portens. Värdet af en exporterad artikel bestämmes då
den utföres, och innan detsamma ökats genom trans-
port-kostnaden till bestämmelseorten; hvaremot vär-
det af den importerade varan i stället beräknas sedan
den anländt till sin destination, och följakteligen med
tillägg af assurans, frakt, importvinst c. c.
Af Norra Amerikas tulluppgifter synes, att dess im-
port ständigt öfverstiger dess exportvärde, och, ehuru
våra praktiska Statsmän brukade anse öfvervigten af den
förra såsom ett säkert bevis på en fördelaktig handel,
ar det likväl visst säger Hr Pitkin, att Förenta
Niaternes verkeliga handelsvinst har alltid ökats i
samma mån som importen öfverstigit exporten.
Den stora öfvervigten af Amerikas import härrörer
uk en del derifrån, att Amerikanarne vanligen sjelfve
utföra sina egna öfverflödiga produkter, och följakteligen
erhålla från utlänningen ej allenast ett motsvarande
värde af exportvarorne, utan. äfven ersättning för trans-
portkostnaden till främmande marknader. Ar 18117
säger den nyssnämnde författaren såldes hvetemjöl i
Amerika för nio och en half Dollars pr tunna och
i Spanien för femton. En laddning af 5000 tunnor
värderades derföre vid exporten till 47,500 Dollars;
men som samma mjöl kunde säljas i Spanien för 75,000
iollars, var den Amcerikanske köpmannen i tillfälle att
iudraga på sin kommissionär i Spanien 27,500 Dollars
mer än mjölet kostade i Amerika, eller utöfver den
swwuma han kunnat draga om hvetemjölet blifvit utfordt
uti ett, en Spansk köpman tillhörigt fartyg. Dock;
vansaktionen slutade sig icke här; de 75,000 Dollors
användes ull uppköp at Spanska eller andre Europeiska
varor, passande för den Amerikanska marknaden, och
frakten, assuransen c. c. på retourlasten kom san-
solikt att föröka dess värde till 100,000 Dollars; så
stt, inalles, den Amerikanske köpmannen torde hafva
infört varor, värde 52.000 Dollars mera, än mjölet,
som han först utsände till Spanien. Det är lika omöj-
ligt att bestrida, att en sådan transaktion är fördelaktig,
som att neka att dess fördel består helt och hållet uti
de importerade varornes högre värde utöfver de
exporterade; och det är lika klart att Amerika skulle
haft den verkeliga handelsbalancen på sin sida, om
ock sådane transaktioner ofta förnvats till hvad vidd
som hälst.
för öfrigt, när en balance tillkommer ett land från
eit annat, är det blot i sällsynta fall, som den godt-
göres medelst remisser af hårdt mynt från debitors till
keeditors-landet. Om, t. ex., Holland har att fordra
2 summa af Engelska köpmän, öfverstigande hvad
