Fastän redan infördt i ett par blad, meddela vi äfven här följande utdrag af en i Norrlands tidningar, med anledning af Konungens tillämnade resa till Norrland, införd berättelse, kallad: Konungabesök i Norrland: Carl XI var tvenne gänger i Norrland. Första resan skedde om våren 1686; men sträckte sig då ej längre norrut, än till Medelpad och Jemtland... Derifrån togs atervägen genom Herjedalen till Österdalarne. Konungen färdades stundom på obanade vägar, merendels ridande. En liten lätt vagn, som han mellanåt begagnade; hade han svårt att öfverallt få med sig. Vägarne mellan Medelpad och Jemtland voro på den tiden så föga uppbrutne, att t. ex. allmogen i Stöde socken måste klöfja, eller föra sina varor på hästrygg, för att få dem ner till Sundswall. Den 13 Juni var Konungen Elfdalen, och for derifrån öfver skogen till Lima sochen och Westerdalarna, samt sedan in i Wermland. Flera traditioner efter denna resa fortlefva bland allmogen. I Marby socken i Jemtland visades ännu för femtio är sedan en kornlada, i hvilken : Konungen sofvit öfver natten. I en by, Nordhallen, en mil ofvanför Dufve skans, skall han hvilat på en mullbänk med sin sadel under hufvudet; och 3 mil vester om Undersåkers kyrka visades en stor sten, vid hvilken han igit sin middag. Hans resa sträckte sig nära intill Norrska gränsen. Sedan han farit förbi Areskutan, behan Dufve skans i Åre socken. I sin egenhändiga dagbok omtalar Konungen, att han i Mörsills sochen tog båt och for sjöledes till Jerpe skans, och så ill Undersåkers kyrka till middagen; samt rodde så förbi det namnkunniga berget till Dufve, hvarest -vi to, hästar och redo till Nordhalla, men efter jag intet floden kunde komma fjellen närmare, måste jag vända om?. Detta var den 7 Juni g. st. På uppregsan skedde hästombyte i Bleckåsen, en by högt upp i Alsens socken. ÅAtervägen från Dufve togs genom Mörsill åt Hallen, och vidare tll Qwikens och Bergs socknar. Denna färd har likväl mest skett på båt utföre Storsjön. På resan från Medelpad lärer honungen äfven farit på båt öfver Refsundssjön från Brucke till soldattorpet Pilgrimstad, 3 mil från Refsunds äsreka. I anledning af detta torps namn, yttrade Koavngen skämtande : det måste dock vara den minsta stad i Sverge. En gammal anteckning af en lärare vid mnasium i Hernös. öfver denna resa innehåller, att båten roddes af 12 stora och starka bönder, alla med länga och yfviga skägg, och dåvarande pastor i Refsund, arl Ålstadius, äfvenledes med långt ärevördigt skägg, satt i bakstammen och styrde båten. Der hade Konungen i sanning en respektabel omgifning. Sin vagn hade han skickat omkring sjön. Skjutsbönderna, som förmodligen Voro ifrån Borgsjö socken, der inga körvävar på den tiden funnos, hade alldrig sett en så konsug och underlig inrättning, som eh vagn, och, vid befallning att smörja den, foretogo de sig att stryka vas y o ittades äfven följande händelse. Enligt ett Norskt pånssmörjan utanpå hjulen, hvarät Konungen särdeles . roat sig. Under Konungens vistande i Jemiland be