vanda. Hvad i Guds namn skall den stackars gumman nu mera taga fram ur sitt husoch reseapothek, för jatt .uppfriska eller ersätta de dufvade droguerna? Vi vilja gifva henne ett råd. Hon har troligen hört talas om en erfarenhet, som gvurmander påstå sig hafva gjort, nemligen att den otäcka smaken af ett skämdt ostron icke kan tagas ur munnen med något annat än ett friskt ostron. Må hon då leta i sina kjortelsäckar efter landsortstidningar, hvaraf de flesta äro loyala, och landshöfdingerapporter, som alla äro det, m. :m. dylikt. för att se, om icke hon kunde hitta en eller annan :loyal middag för en hemkommen rättrogen riksdagsman, en af Wingård, en Agardh, en Engeström, en Bååth, en Strindlund, en Jan Bengtsson m. fl. eller någon annan, med ett ord, friskt ostron. Förgäfves må gumman ropa: jag vill ej hafva några ostron, hvarken skämda eller friska; man tror henne likväl icke; man tror det vara pruderi. Ack, om hon ändock finge ett friskt ostron, hvad hon skulle slicka sig om munnen, kan då ingen barmhertig menniska skaffa ett sådant, för att rädda lifvet på det arma menniskobelätet? Hvad gören J, alle trogne undersåtare i landsorterna, att J icke kunnen ställa till bara: ett enda Jitet kalas och skaffa ett enda godt ostron? Det ouphörligt tillgjorda grinet under den verkliga sorgen och hungersnöden hota sannerligen vår stackars gumma med 8 gallfeber och döden. Det värsta är att preskriptionen redan är nära tilländalupen. Faran är för dörren. At den, som kan hitta ostrouct, utlofvas en hederlig belöning, bestående af kompletta handlingar såväl af Svenska Minerva, som de numera upphörda tidningarna Objudna Gästen, Polyfem, Lifvet och döden, alla Jan Janssons skrifter, och på köpet trehundrade exemplar af Flugsmällan.