hka ölfvade och anlörde. -— Vi Ia harvid ytterhgare paniinna att skärgårdsflottans operationsfält är vara vidsträckta och invecklade skärgårdar, hvilkas skaplynne, eller hvilkas trånga sund, myckna klippor, grund och uodervattens hinder, i förening med ombytliga vindar och swömdrag, kunna anses af mera kuperad natur för fartyg än någon bergstrakt till lands för en armt, emedan man i sk: frgården för ögonen icke kan se vattnets djup och alla hinder under vattenytan, eller huru mycket af vattenytan, som kan begagnas och icke begagnas, utan fullkomlig lokalkännedom, goda lotsar och specialkartor, hvilket allt fienden icke lika lätt kan ega hos oss; hvarföre en skärgardsflottas krigssätt nära liknar jägares och lätta truppers 2 starkt kuperade trakter, der linieskepp göra lika liten nytta som tungt kavallari och ridande artilleri uti. höga berg och skogstrakter. — Hör kan äfven en mindre skärgårdsflotta, som agerar försvarsvis, ofta mäta sig med en större genom skickligt väljande af starka positioner och pass, genom landbatterier, jägare på holmar och stränder, försänkningar, bomar och kedjor öfver smala sund, bakhåll, grundpricksflyttningar och flera andra stratagemer. Deremot är en linieflottas operationsfält det djupa och vida eller öppna hafvet, som öfverallt kan befaras ochi en böck öfverskådas tillika med linieflottans storlek och ställaing, hvarföre enlinieflottas stridssätt emot en annan linieHöotta vanligen sker endast i -rangerade linier, eller skepp emot skepp; och derföre kan en linieflotta emot en annan linieflotta, alldrig eller högst sällan föröka sin styrka genom någon hjelp af den för bägge flottorne lika och rymliga lokalen. Af samma skäl kan icke. heler en linieflotta segra öfver en annan linieflotta, då de båda äro bemannade med lika öfvadt befäl och manskap, utan att i skepp och kanoner vara starkare än sin motståndare. Nu har Ryssland redan, som sagt, endast i Östersjön några och 30 linieskepp, öfver 20 fregatter, jemte en betydlig skärgårdsflotta; samt dessutom i Svarta hafvet omkring 20 linieskepp, utom en mängd fregatter och kanonslupar, hvaraf årligen stora eskadrar af 15 a 20 skepp äro ute på öfning — då vi knappt hafva räd att utrusta och öfva ett linieskepp hvart 12:te år. År de: då tänkbart att 6 a 8 Svenska linieskepp, eller till och med 10, om vi skulle få så många kompletta, kun22. tträtta något emot vår, östra grannes redan: fyra gänger starkare och mera öfvade, hvilken dessutom består af flere tredäckare eller större skepp, med mycket dere kanoner än våra skepp. Vi hafva således goda och öfverflödiga skäl att påsiå, det våra linieskepp äro för Sverige numera icke : allenast onyttiga och en förspild kostnad, utan äfven atl detta kostsamma vapen är rent af skadligt och hinserligt för vårt försvar i allmänhet; ty om än vi, med fortfarande uppoffring af nära hela 4:de hufvudtiteln endast till linieflottan, skulle kunna komplettera den, med förråder och inventarier, ända till 10 linieskepp, så kunna, af ofvan anförde skäl, våra få öppnare kusttrakter likväl blifva lika mycket exponerade som om vi hade iugen linieflotta, och hvad som värre är, äfven vår naturtiga förmur, våra vidsträckta och invecklade skärgårdar; emedan linieskeppens stora kostnad gör det omöjligt för oss, att på samma gång kunna bygga, underhålla och som sig bör tillräckligt . öfva en fu!lkomlig skärgårdsflotta. ifelt annat blefve förhållandet om vi, jemte en väl organiserad och öfvad armee för de få öppnare kusttralterne och landet i allmänhet, inskränkte eller förändrade vårt sjöförsvar, endast till några väl seglande fregatter och en fullkomlig skärgårdsflotta, som årligen mera ändamålsenligt öfvades. Då skulle 4A:de hufvud-titeln eller Riksens Ständers anslag Jör sjöförsvaret blifva tillräckligt, och vi kunna hoppas att, åtminstone i våra vidsträckta skärgårdar och å de vigtigaste anfallstrakterne, med säkerhöt försvara oss emot Byska skärgår dsflottan och äfven hlifva farliga för RByska Linieflottan, i händelse en det af den hade den oförsigtigheten att på något ställe våga sig in emellan våra klippor och grund; hvilket sednare, vi tro oss kunna hoppas det, hafvens beherskarinna, England, lärer finna sig intresserad af att hindra. i tt talande bevis för vår mening var äfven vår skärsidsflottas kampanj och många bataljer emot den Ryska år 1808, då vår Stockholmska eskader började fälttåget med blott. 22 gamla kanonslupar och 8 olämpliga galerer, hvilka långsamt och först emot hösten blefvo ör stärkte till 50 kanonslupar, men likväl ofta drabbade tillsamman med den många gångor starkare fienden, hvars skärgardsflotta, (ehuru de om vintren erhöllo så mycket af våra kano nslupar och kanonjollar genom Sveaborgs öfverlemnande) aldrig kunde tränga våra få