hka ölfvade och anlörde. -— Vi Ia harvid ytterhgare pa-
niinna att skärgårdsflottans operationsfält är vara vid-
sträckta och invecklade skärgårdar, hvilkas skaplynne,
eller hvilkas trånga sund, myckna klippor, grund och
uodervattens hinder, i förening med ombytliga vindar
och swömdrag, kunna anses af mera kuperad natur för
fartyg än någon bergstrakt till lands för en armt, eme-
dan man i sk: frgården för ögonen icke kan se vattnets
djup och alla hinder under vattenytan, eller huru myc-
ket af vattenytan, som kan begagnas och icke begagnas,
utan fullkomlig lokalkännedom, goda lotsar och speci-
alkartor, hvilket allt fienden icke lika lätt kan ega hos
oss; hvarföre en skärgardsflottas krigssätt nära liknar
jägares och lätta truppers 2 starkt kuperade trakter, der
linieskepp göra lika liten nytta som tungt kavallari och
ridande artilleri uti. höga berg och skogstrakter. —
Hör kan äfven en mindre skärgårdsflotta, som agerar
försvarsvis, ofta mäta sig med en större genom skick-
ligt väljande af starka positioner och pass, genom land-
batterier, jägare på holmar och stränder, försänkningar,
bomar och kedjor öfver smala sund, bakhåll, grund-
pricksflyttningar och flera andra stratagemer. Der-
emot är en linieflottas operationsfält det djupa och
vida eller öppna hafvet, som öfverallt kan befaras ochi en
böck öfverskådas tillika med linieflottans storlek och ställ-
aing, hvarföre enlinieflottas stridssätt emot en annan linie-
Höotta vanligen sker endast i -rangerade linier, eller skepp
emot skepp; och derföre kan en linieflotta emot en an-
nan linieflotta, alldrig eller högst sällan föröka sin
styrka genom någon hjelp af den för bägge flottorne
lika och rymliga lokalen. Af samma skäl kan icke. hel-
er en linieflotta segra öfver en annan linieflotta, då de
båda äro bemannade med lika öfvadt befäl och manskap,
utan att i skepp och kanoner vara starkare än sin mot-
ståndare.
Nu har Ryssland redan, som sagt, endast i Östersjön
några och 30 linieskepp, öfver 20 fregatter, jemte en
betydlig skärgårdsflotta; samt dessutom i Svarta hafvet
omkring 20 linieskepp, utom en mängd fregatter och
kanonslupar, hvaraf årligen stora eskadrar af 15 a 20
skepp äro ute på öfning — då vi knappt hafva räd
att utrusta och öfva ett linieskepp hvart 12:te år. År
de: då tänkbart att 6 a 8 Svenska linieskepp, eller till
och med 10, om vi skulle få så många kompletta, kun-
22. tträtta något emot vår, östra grannes redan: fyra
gänger starkare och mera öfvade, hvilken dessutom be-
står af flere tredäckare eller större skepp, med mycket
dere kanoner än våra skepp.
Vi hafva således goda och öfverflödiga skäl att på-
siå, det våra linieskepp äro för Sverige numera icke :
allenast onyttiga och en förspild kostnad, utan äfven
atl detta kostsamma vapen är rent af skadligt och hin-
serligt för vårt försvar i allmänhet; ty om än vi, med
fortfarande uppoffring af nära hela 4:de hufvudtiteln
endast till linieflottan, skulle kunna komplettera den,
med förråder och inventarier, ända till 10 linieskepp,
så kunna, af ofvan anförde skäl, våra få öppnare kusttrak-
ter likväl blifva lika mycket exponerade som om vi hade
iugen linieflotta, och hvad som värre är, äfven vår na-
turtiga förmur, våra vidsträckta och invecklade skärgår-
dar; emedan linieskeppens stora kostnad gör det omöj-
ligt för oss, att på samma gång kunna bygga, under-
hålla och som sig bör tillräckligt . öfva en fu!lkomlig
skärgårdsflotta.
ifelt annat blefve förhållandet om vi, jemte en väl
organiserad och öfvad armee för de få öppnare kust-
tralterne och landet i allmänhet, inskränkte eller för-
ändrade vårt sjöförsvar, endast till några väl seg-
lande fregatter och en fullkomlig skärgårdsflotta,
som årligen mera ändamålsenligt öfvades. Då skulle
4A:de hufvud-titeln eller Riksens Ständers anslag
Jör sjöförsvaret blifva tillräckligt, och vi kunna hop-
pas att, åtminstone i våra vidsträckta skärgårdar
och å de vigtigaste anfallstrakterne, med säkerhöt
försvara oss emot Byska skärgår dsflottan och äfven
hlifva farliga för RByska Linieflottan, i händelse en
det af den hade den oförsigtigheten att på något ställe
våga sig in emellan våra klippor och grund; hvilket sed-
nare, vi tro oss kunna hoppas det, hafvens beher-
skarinna, England, lärer finna sig intresserad af att
hindra. i
tt talande bevis för vår mening var äfven vår skär-
sidsflottas kampanj och många bataljer emot den Ry-
ska år 1808, då vår Stockholmska eskader började fält-
tåget med blott. 22 gamla kanonslupar och 8 olämpli-
ga galerer, hvilka långsamt och först emot hösten blefvo
ör stärkte till 50 kanonslupar, men likväl ofta drabbade
tillsamman med den många gångor starkare fienden,
hvars skärgardsflotta, (ehuru de om vintren erhöllo så
mycket af våra kano nslupar och kanonjollar genom
Sveaborgs öfverlemnande) aldrig kunde tränga våra få