komligheten och opaltugheten 1 kalkulerna olver de 105
oss brukliga linieskepp, samt att våra skepp, såsom vi
här förut antydt, kosta Riket mycket mera, än hvad
man hittills i allmänhet trott och uppgifvit, eller mera
än vi hafve råd till, wan att förfela vårt verkliga och
näturliga försvar, landtarmen och Skärgårdsftottan.
Slutligen rekommendera vi till genomläsning en helt
nyligen utgifven bok benämd: Anmärkningar vid en
nyligen utkommen skrift, kallad: jemförelse emel-
Jlan sjöförsvar som seglar och sjöförsvar som
ror, äfvensom sista hälften af Grefve v. Platens bok
om Sverges sjöförsvar, jemte N:o 39, 73, 94, 95, 96,
107 och 108 af Journalen, N:o 60, 69, 70, 72, 103
ech 104 af Stockholms Posten, samt Bihanget till Dag-
ligt Allehanda för den 16 April år 1829. Af hvilka
alla skrifter och artiklar säkert lärer fnnas, att skär-
gårdsvapnet, nu som förr, är och blir Sverges hufvud-
sakligaste och mest passande sjöförsvar, samt förtjenar
större årligt penninge-anslag än hittils.
: Då den östra grannen utan tvifvel alltid blifver för
Sverge den farligaste, i händelse af krig, så är det ock
med honom som vi böra jemföra våra tillgångar samt
våra linieskepps förmåga och kostnad. — Erinraren
uppger sjelf att 25 Ryska linieskepp kosta 20 millioner
Rdr bko, således nära en million för hvarje skepp.
Nå väl! hvem vet icke att Ryssland har godt om Ek-
virke, isynnerheti dess Polska provinser, (efter vi sjelf-
ve köpa ek till våra linieskepp ifrån det hållet), Lärk-
iräd och annan skog i öfverflöd, likså med hampan
(efter vi och många andra sjönationer köpa hampa till
våra flottor ifrån Ryssland) hvem vet icke att Ryssland
har öfverflöd äfven på jern, samt att arbetslönerna i
Ryssland äro nära hälften billigare än i Sverige. Följer
icke äfven deraf att i Ryssland böra kunna byggas linie-
skepp för bättre pris än i Sverige, men ändock kosta
de Ryska skeppen nära en million.? Det synes väl
då föga rimligt att våra Svenska linieskepp kunna kosta
mindre. — Men erinraren är så intagen i sitt vapen att
för honom och hans linie-flotta måste allt annat stå efter,
blott; han får bygga linie-skepp, utan afseende på lan-
dets nytta och förmåga.
Dessutom om erinraren skulle kunna bygga linieskepp
i Carlskrona för så godt pris som han inbillar sig sjelf
oci vill föreställa Svenska nationen, huru kommer det
sig då, att alltsedan Franska subsidie-flottan under Gu-
staf III:s tid, våra linieskepp beständigt gått baklänges,
ehuru med efterhand ökade penninge-anslag; ty 1790:
om våren kunde vi räkna 30 skepp i linien men sam-
a år om hösten endast 14 linieskepp (deremot sam-
ma år slutade skärgårds-flottan kriget med 56 eröf-
rade fartyg och 2000 eröfrade kanoner, och hemkom så-
ledes mycket talrikare, än den gick ut):
1808: 10 i tjenstbart och 3 ur tjenstbart stånd;
184: 9J—- — —4— — —
186: 8—- — —35— — —
1806: 7— — —4— —
184: 6— — —3IJ— — — och
2. under byggnad.
-Föröfrigt torde sistnämnde få skepp icke så hastigt
blifva komplette med alla inventarier och tillbehör, samt
flere hinna ruttna och komma ur tjenstbart stånd, in-
nan de två nyligen påbörjade blifva färdiga. — Bevisar
icke allt detta orimligheten för oss att åtrå ett vapen, som
medtager nästan hela 4:de hufvud-titelns anslag, och som
vi ändock med yttersta ansträngning icke mägtat under-
hålla, än mindre bringa till någon nytta och betyden-
det? Ligger det i Englands intresse att beskydda Sve-
riges sjelfständighet, och England för sådant ändamål
vill bindra eller förstöra Ryska Linieflottan, så behöf-
ver England icke hjelp af några få dåliga Sv. Linie-
skepp, men vi behöfva i alla fall en fullkomlig skär-
gårdsflotta, för att det ej må gå såsom vid början af
1700 talet m. m. då Ryska skärgårdsflottän härjade
Finska och Svenska skärgärdarne, för det Sverige då
bade ingen skärgårdsflotta, utan endast en stor linie-
flotta af nära 40 skepp. hvaraf dock efter hand ej min-
dre än 3 del eller 12 omkommo på grund eller annars
10808 och förolyckades, tll föga fromma för landet,
och det, utan att sistnämde Linieskepp försökte att
genomlöpa trånga skärgårdar, enligt erinrarens förslag.
rinraren kan dock vara öfvertygad, att vi skulle äl-
ska Linieskeppen lika mycket som han, om Sverige
hade Rysslands eller Englands tillgångar, och att vi då
skulle vara de första att tillstyrka en täflan med dessa
makter äfven ute på öppna hafvet eller med linieskepp;
(Dock alltid med bibehållande af en fullkomlig skär-
gårdsflotta, hvilken, som sagt, Sveriges lokal aldrig
kan vara förutan:) Ty hvilken sjöofficer skulle icke,
i atseende till den större heqvämligheten och stoltheten
hellre vika tionstoöra nå dvkka siönalats: men vi höra der-
