komligheten och opaltugheten 1 kalkulerna olver de 105 oss brukliga linieskepp, samt att våra skepp, såsom vi här förut antydt, kosta Riket mycket mera, än hvad man hittills i allmänhet trott och uppgifvit, eller mera än vi hafve råd till, wan att förfela vårt verkliga och näturliga försvar, landtarmen och Skärgårdsftottan. Slutligen rekommendera vi till genomläsning en helt nyligen utgifven bok benämd: Anmärkningar vid en nyligen utkommen skrift, kallad: jemförelse emelJlan sjöförsvar som seglar och sjöförsvar som ror, äfvensom sista hälften af Grefve v. Platens bok om Sverges sjöförsvar, jemte N:o 39, 73, 94, 95, 96, 107 och 108 af Journalen, N:o 60, 69, 70, 72, 103 ech 104 af Stockholms Posten, samt Bihanget till Dagligt Allehanda för den 16 April år 1829. Af hvilka alla skrifter och artiklar säkert lärer fnnas, att skärgårdsvapnet, nu som förr, är och blir Sverges hufvudsakligaste och mest passande sjöförsvar, samt förtjenar större årligt penninge-anslag än hittils. : Då den östra grannen utan tvifvel alltid blifver för Sverge den farligaste, i händelse af krig, så är det ock med honom som vi böra jemföra våra tillgångar samt våra linieskepps förmåga och kostnad. — Erinraren uppger sjelf att 25 Ryska linieskepp kosta 20 millioner Rdr bko, således nära en million för hvarje skepp. Nå väl! hvem vet icke att Ryssland har godt om Ekvirke, isynnerheti dess Polska provinser, (efter vi sjelfve köpa ek till våra linieskepp ifrån det hållet), Lärkiräd och annan skog i öfverflöd, likså med hampan (efter vi och många andra sjönationer köpa hampa till våra flottor ifrån Ryssland) hvem vet icke att Ryssland har öfverflöd äfven på jern, samt att arbetslönerna i Ryssland äro nära hälften billigare än i Sverige. Följer icke äfven deraf att i Ryssland böra kunna byggas linieskepp för bättre pris än i Sverige, men ändock kosta de Ryska skeppen nära en million.? Det synes väl då föga rimligt att våra Svenska linieskepp kunna kosta mindre. — Men erinraren är så intagen i sitt vapen att för honom och hans linie-flotta måste allt annat stå efter, blott; han får bygga linie-skepp, utan afseende på landets nytta och förmåga. Dessutom om erinraren skulle kunna bygga linieskepp i Carlskrona för så godt pris som han inbillar sig sjelf oci vill föreställa Svenska nationen, huru kommer det sig då, att alltsedan Franska subsidie-flottan under Gustaf III:s tid, våra linieskepp beständigt gått baklänges, ehuru med efterhand ökade penninge-anslag; ty 1790: om våren kunde vi räkna 30 skepp i linien men sama år om hösten endast 14 linieskepp (deremot samma år slutade skärgårds-flottan kriget med 56 eröfrade fartyg och 2000 eröfrade kanoner, och hemkom således mycket talrikare, än den gick ut): 1808: 10 i tjenstbart och 3 ur tjenstbart stånd; 184: 9J—— —4— — — 186: 8—— —35— — — 1806: 7— — —4— — 184: 6— — —3IJ— — — och 2. under byggnad. -Föröfrigt torde sistnämnde få skepp icke så hastigt blifva komplette med alla inventarier och tillbehör, samt flere hinna ruttna och komma ur tjenstbart stånd, innan de två nyligen påbörjade blifva färdiga. — Bevisar icke allt detta orimligheten för oss att åtrå ett vapen, som medtager nästan hela 4:de hufvud-titelns anslag, och som vi ändock med yttersta ansträngning icke mägtat underhålla, än mindre bringa till någon nytta och betydendet? Ligger det i Englands intresse att beskydda Sveriges sjelfständighet, och England för sådant ändamål vill bindra eller förstöra Ryska Linieflottan, så behöfver England icke hjelp af några få dåliga Sv. Linieskepp, men vi behöfva i alla fall en fullkomlig skärgårdsflotta, för att det ej må gå såsom vid början af 1700 talet m. m. då Ryska skärgårdsflottän härjade Finska och Svenska skärgärdarne, för det Sverige då bade ingen skärgårdsflotta, utan endast en stor linieflotta af nära 40 skepp. hvaraf dock efter hand ej mindre än 3 del eller 12 omkommo på grund eller annars 10808 och förolyckades, tll föga fromma för landet, och det, utan att sistnämde Linieskepp försökte att genomlöpa trånga skärgårdar, enligt erinrarens förslag. rinraren kan dock vara öfvertygad, att vi skulle älska Linieskeppen lika mycket som han, om Sverige hade Rysslands eller Englands tillgångar, och att vi då skulle vara de första att tillstyrka en täflan med dessa makter äfven ute på öppna hafvet eller med linieskepp; (Dock alltid med bibehållande af en fullkomlig skärgårdsflotta, hvilken, som sagt, Sveriges lokal aldrig kan vara förutan:) Ty hvilken sjöofficer skulle icke, i atseende till den större heqvämligheten och stoltheten hellre vika tionstoöra nå dvkka siönalats: men vi höra der