sprit, säkert inse, att Carlskrona sommartiden, för anfall
ifrån landsidan förmonligast bör kunna försvaras med
kanonslupar och kanonjollar, jemte kanske ett eller an-
nat Martello-torn och ländtarmcen.
Att bygga fästningar för att göra Carlskrona stad bombfri
och ointaglig vintertiden då skärgården är tillfrusen,
kan af den förvillade erinraren vara lätt sagdt, men
icke så lätt gjordt, och skulle säkert kosta vida
mer än hela den nuvarånde: lilla obetydliga och för -:
låndets verkliga försvar skadliga, penningesugande li-
nieskepps flottan är värd. Att öfvertygas : derom, be-
höfver man knappt. mer än kasta ögonen på kartan öfver
skärgården omkring Carlskrona stad, samt derjemte besinna
hvad det vill säga att bygga spridda fästningar på så mån-
ga holmar och en så vid omkrets, så att fienden nattetid,
hvitklädd som snön pi isen icke kunde nalkas nämde
bolmar och klippor samt anlägga mörsare och ka-
nonbatterier i bergskrefverna på dem, såsom det tillgick
1808 omkring den 30 a 40 millioner dyra fästningen
Sveaborg.
Hvad dön disputerade 3 mil långa distancen ifrån fa-
sta landet beträffar, så kan hvilken som vill öfvertyga
sig derom på kartan med en passare, om han behagar
taga å cirkel öppning, och ställa ena passarpunkten
midt i Carlskrona på kartan, och föra den andra rundt-
omkring, så skall det söart synas att man med 3 mils
eirkel öppning icke räcker fasta landet, men väl en
mängd holmar och skär. Nämde afstånd och belägenhet
hindrar dock ingalunda: att Carlskrona stad och -flotta
de vintrar då skärgården är tillfrusen, kan intagas och
lätteligen beskjutas samt bombarderas ifrån kringliggan-
de holmar och klippor, liksom händelsen var med Sve-
aborg, hvilken ovanligt starka. fästning har nära lika
belägenhet med fasta landet och skärgården som Carls-
krona. os
Hvem kommer icke ihog att Svenska armen från A-
land och äfven Ryssarne, år 1808 gingo på isen öfver
ålands haf till Grisselhamn, och Ryssarna vid Umeå
på isen öfver Bottniska hafvet från Wasa samt Carl den
X med hela Svenska armen från Tyskland på isen öf-
ver Bältena till Seland, som ligger så mycket sydligare.
— Då måtte det äfven vara tänkbart att någon gång
på isen nalkas Carlskrona uti den deromkring — tillslut-
na skärgården, isynnerhet af Nordiska trupper som äro
härdade och vande vid is och vinterkampagner.
Erinrarens resonnement angående anfall på Karlskrona
sommartiden ifrån sjösidan, röjer ännu större kort-
synthet samt hristande kännedom om skär rgardsfartygs eller
grundg gående kanonslupars och bevärade roddfartygs ope-
rationsplaner och anfallssätt, eller också uppsåt att för-
villa. Han låtsar anse det undransvärdt och sagolikt att
dylika roddfartyg kunna komma till Karlskrona öfver
Ostersjön, men motsäger. sig sjelf straxt derpå, då han
erinrar att våra förfäder (Wikingarne) med sina små
roddfartyg hemsökte Paris och Italiens öppna . stränder,
samt satte Konungar på Englands Thron. Redan det-
ta bevisar tillräckligt för hvad vi anfört, nemligen, att
Karlskrona somrnartiden lättast intages med kanonslu-
g par och platta armerade båtar (med landstigningstrupper
om bord ifrån en i öppna sjön mycket öfverlägsen li-
nieflotta) som kunna ro. och flyta in genom de många
sunden på sidan om fästningarne Kungsholmen och
Drottningskär, vid stora inloppet. — Dessutom får man
- draga den linieskepp skära erinraren till minnes; det i sed-
. nare tider svenska kanonslupar mångfaldiga gånger (till
och med sent om hösten) gått ifrån Göteborg genom
Kattegatt och sundet förbi Skånska kusten och Karls-
kröna till Stockholm eller tvärtom, ifrån Pommern till
Finland, ifrån Stockholms skärgård utomskärs till Ra-
tan o. s. V., samt Ryska kanonslupar ifran St. Peters-
burg och Reval genom öppna sjön eller utanför den ka-
la Estländska och Kurländska kusten till Danzig, 0. s.
v. När nu härtill kommer, att tvärs öfver Östersjön till
Carlskrona är mycket kortare väg och att östra gran-
nens alltför öfverlägsna linieflötta, med dess ångfartyg g,
kan i all maklighet föra med sig nödigt antal kanon-
slupar och .grundgåaende roddfar tyg, jemte landstignings-
trupper, så blir det alldeles icke Undransvärdt och sa-
golikt, utan tvärtom lätt och begripligt att Carlskrona
sommartiden ifran sjösidan lättast intages med kanon-
slupar och platta batar, eller grundgående fartyg som
kunna ro och flyta genom de många mindre sunden
på begge sidor om fästningarne Kungsholmen och Drott-
ningskär, hvilka fästningar då, såsom förr nämnt är, tje-
Ma nästan till ingenting, eller blott att göra våra få och
numera onyttige linieskepp ännu dyrare.
Det lämpligaste sättet alt sommartiden försäkra våra
få och fattiga lir nieskepp i Carlskrona emot ett dylikt
anfall med grundgående fartyg, äfvensom för anfall ifrån
landsidan, blir derföre med ett tillväckligt motsvarande
antal skärgårdsfartyg, jemte en del af armeden och land-
Stionines kanone r. iemte det att huncackannan cjolfvre