sprit, säkert inse, att Carlskrona sommartiden, för anfall ifrån landsidan förmonligast bör kunna försvaras med kanonslupar och kanonjollar, jemte kanske ett eller annat Martello-torn och ländtarmcen. Att bygga fästningar för att göra Carlskrona stad bombfri och ointaglig vintertiden då skärgården är tillfrusen, kan af den förvillade erinraren vara lätt sagdt, men icke så lätt gjordt, och skulle säkert kosta vida mer än hela den nuvarånde: lilla obetydliga och för -: låndets verkliga försvar skadliga, penningesugande linieskepps flottan är värd. Att öfvertygas : derom, behöfver man knappt. mer än kasta ögonen på kartan öfver skärgården omkring Carlskrona stad, samt derjemte besinna hvad det vill säga att bygga spridda fästningar på så många holmar och en så vid omkrets, så att fienden nattetid, hvitklädd som snön pi isen icke kunde nalkas nämde bolmar och klippor samt anlägga mörsare och kanonbatterier i bergskrefverna på dem, såsom det tillgick 1808 omkring den 30 a 40 millioner dyra fästningen Sveaborg. Hvad dön disputerade 3 mil långa distancen ifrån fasta landet beträffar, så kan hvilken som vill öfvertyga sig derom på kartan med en passare, om han behagar taga å cirkel öppning, och ställa ena passarpunkten midt i Carlskrona på kartan, och föra den andra rundtomkring, så skall det söart synas att man med 3 mils eirkel öppning icke räcker fasta landet, men väl en mängd holmar och skär. Nämde afstånd och belägenhet hindrar dock ingalunda: att Carlskrona stad och -flotta de vintrar då skärgården är tillfrusen, kan intagas och lätteligen beskjutas samt bombarderas ifrån kringliggande holmar och klippor, liksom händelsen var med Sveaborg, hvilken ovanligt starka. fästning har nära lika belägenhet med fasta landet och skärgården som Carlskrona. os Hvem kommer icke ihog att Svenska armen från Aland och äfven Ryssarne, år 1808 gingo på isen öfver ålands haf till Grisselhamn, och Ryssarna vid Umeå på isen öfver Bottniska hafvet från Wasa samt Carl den X med hela Svenska armen från Tyskland på isen öfver Bältena till Seland, som ligger så mycket sydligare. — Då måtte det äfven vara tänkbart att någon gång på isen nalkas Carlskrona uti den deromkring — tillslutna skärgården, isynnerhet af Nordiska trupper som äro härdade och vande vid is och vinterkampagner. Erinrarens resonnement angående anfall på Karlskrona sommartiden ifrån sjösidan, röjer ännu större kortsynthet samt hristande kännedom om skär rgardsfartygs eller grundg gående kanonslupars och bevärade roddfartygs operationsplaner och anfallssätt, eller också uppsåt att förvilla. Han låtsar anse det undransvärdt och sagolikt att dylika roddfartyg kunna komma till Karlskrona öfver Ostersjön, men motsäger. sig sjelf straxt derpå, då han erinrar att våra förfäder (Wikingarne) med sina små roddfartyg hemsökte Paris och Italiens öppna . stränder, samt satte Konungar på Englands Thron. Redan detta bevisar tillräckligt för hvad vi anfört, nemligen, att Karlskrona somrnartiden lättast intages med kanonslug par och platta armerade båtar (med landstigningstrupper om bord ifrån en i öppna sjön mycket öfverlägsen linieflotta) som kunna ro. och flyta in genom de många sunden på sidan om fästningarne Kungsholmen och Drottningskär, vid stora inloppet. — Dessutom får man draga den linieskepp skära erinraren till minnes; det i sed. nare tider svenska kanonslupar mångfaldiga gånger (till och med sent om hösten) gått ifrån Göteborg genom Kattegatt och sundet förbi Skånska kusten och Karlskröna till Stockholm eller tvärtom, ifrån Pommern till Finland, ifrån Stockholms skärgård utomskärs till Ratan o. s. V., samt Ryska kanonslupar ifran St. Petersburg och Reval genom öppna sjön eller utanför den kala Estländska och Kurländska kusten till Danzig, 0. s. v. När nu härtill kommer, att tvärs öfver Östersjön till Carlskrona är mycket kortare väg och att östra grannens alltför öfverlägsna linieflötta, med dess ångfartyg g, kan i all maklighet föra med sig nödigt antal kanonslupar och .grundgåaende roddfar tyg, jemte landstigningstrupper, så blir det alldeles icke Undransvärdt och sagolikt, utan tvärtom lätt och begripligt att Carlskrona sommartiden ifran sjösidan lättast intages med kanonslupar och platta batar, eller grundgående fartyg som kunna ro och flyta genom de många mindre sunden på begge sidor om fästningarne Kungsholmen och Drottningskär, hvilka fästningar då, såsom förr nämnt är, tjeMa nästan till ingenting, eller blott att göra våra få och numera onyttige linieskepp ännu dyrare. Det lämpligaste sättet alt sommartiden försäkra våra få och fattiga lir nieskepp i Carlskrona emot ett dylikt anfall med grundgående fartyg, äfvensom för anfall ifrån landsidan, blir derföre med ett tillväckligt motsvarande antal skärgårdsfartyg, jemte en del af armeden och landStionines kanone r. iemte det att huncackannan cjolfvre