Det är icke ovanligt att personer från landsorten draga på munnen åt den enthusiasm, hvarmed hufvudstadens invånare vid alla tillfällen äro färdiga att uppböja och lofsjunga sitt kära Stockholm för dess mirga förträffligheter. Men den som vistats i Stockholm några veckor sommartiden och dervid besökt dess omgifningar: den som på några af de täcka landställena eller så kallade flaskfedrera utoin staden kommit i tillfalle att erfara den glada gästfrihet och hjertlighet hvari den välmående Stoekbolmsborgaren icke ger någon af sina landsmän efter, och den smak för landets nöjen, förstärk1a af god proviant, som råder hos unga och gamla, och framförallt den som sett Stockholm en vacker midsommardag, sådan som den i går, skall kvapt finna den omtalta enthusiasmen öfverdrifven. Vi bafva hört många som längta efter Stockholms vintrar; men till den som vill rätt njuta af dess herrliga nejder och lära känna det rätta Stockholmslifvet i alla dess gladaste färgskiftningar skulle vi vilja säga: Viljen i roa er i Stockholre, så kommen dit att passera Juni månad. De förträffliga spektaklerna på den Kungliga theatern hafva då änru icke upphört, Djurgårdsteatern är redan öpnad; på flustren hos Hrr Pohl och Carlmark ssmt vid Blå Porten synas redan flitiga båRingssugande bin, fastän kostymerade i bonjurer och frackar med cigarrer i munnen. Flora har börjat utbreda sina skatter vid Rosendahl; den finare verlden har ännu icke lemnat hufvudstaden med sina ekipager, och det till fots vandrande folket hvimlar redan om Söndagseftermiddagarna i det gröna på alla trakter kring staden.? Det är det af Bellman besjungna folklifvet, men i en nyare snitt, sådant man kan vänta sedan ångfartyg, giggar och cigarrer efterträdt roddarbåtarne, de gamla korpulenta chäsarra och de väldiga sjöskumspiporna, samt de eleganta, Turkiska kiosker liknande Schweitzarstäl-. lena uppstigit i stället för det anspråkslösa ?Woffelbruket? samt andra dylika näringsställen; sedan