SIAGIIe HV AVIPVIGIvI, MRILICNdD ala DUv 2 SJULDE
vid uvga år, o. s. v.
Såsom en ytterligare tillgång för flottans beman-
ning är sjöbeväringen, som 1827 utgjorde 14000 man,
och med visshet synes det, att vi hädanefer ej be-
höfva komma i förlägerhet för besättningar att
röra hela linieflottan om tiligångarna ordnas och
begagnvas. i
Hved roddflottars besättande angår, som jemfö-
relsevis fordrar mera folk, kunna wi ej dela den
meningen, att en sådan flotta kan vara väl orga-
niserad, skickligt och raskt anförd med ett färre
antal matroser eller sjövandt folk vid lini.flottan,
ty endast genom motsatsen, eller genom en i sjö-
väserdet uppsmmad och erfaren personal synes det,
som roddflo:tan kan bjuda till att verba emot, hvad
som här bl.fvit satt i fråga, de stora skeppen. — D-n-
ska roddflottan hade under landets redlösa tillstånd
1807, då det mistade Linieflottan, erfarne besättnin-
gar, ech skicklgt förde kanonslupar, derföre, att
perso: alen blifvit upp: mmad på seglande skepp; lik väl
är ej ringaste tvifvel underkastadt, att om Engel-
ska linie-skeppen, i stället för att passera med kon-
voijer, med alfvar anfallit landet, så hade, till följd
af de båda stridande vapnpens olika förmåga, ej land-
stigning och kusterras förstöring kurnat hindras.
Författaren tyckes gilla den mevirg, att då en
pation ej kan underhålla lika fulltalig linieskepps
flotta som dess granne, så bör den frånkänna sig
pyttan af ett mindre antal; som princip är denna
sats lika motbjucande att tillämpa på förhållandet
till andra samhällen, sem på enskilta lifvet, då det
för hvar man ligger klart, att hvad som i detta af-
seende kan sägas om färre linieskepp, kan ock sä-
gas om mindre Armeer, Roddflottor, Fästningar, in-
komster o. s. v., hvaraf följden tydligen blir gyn-
zandet af de stora och mägtiga, samt att med roten
uppycka allt sjelfstärdighetsbegrepp. — Lyckligt-
vis är förhållandet annorlunda, och stater af andra
ordningen kunna vara obercende likaväl som stater-
ana af den första, alldeles som en mindre landtegen-
dom, gerom ägarens karaktär och klokhet, kan va-
ra opafhbängig b edvid den större.
Hvad flottans Förråder beträffar, så lärer förfat-
taren lika litet, som någon obehörig, veta i bvad
skick de befinnas; dock kan med säkerhet antagas, att
hela det sjöförsvar vi äga sättesi krigstillstånd inom
några veckors tid, ett förhållande som i andra län-
der ej kan äga rum, ty äfven det mägtiga Engl!and
som har 100:tals skepp och fartyg, bar vid utbrott
af krig, i första ögonblicket aldrig kunnat rusta
mer än en mindre del deraf, hvilket kommer af det
enkla skäl, att i behofvets stund man lättare an-
skaffar ett skepps inventarier, till och med dess be-
sättning, än att bygga sjelfva skeppet, som vinner i
varaktighet och blir mindre kostsamt genom en
långsammare byggnad; af detta skäl anses det poli-
tiskt, att under freden öka skeppens antal, utan att
derföre i samma mån anskaffa förstörbara inventa-
rier,
Vid ett af författaren anfördt skäl emot linie-
skepp, nemligen förlusten om de skjutas i sank,
få vi erinra, att nationer funnits, som från parti-:
strid öfvergått till en samhällsupp!ösande snålhet,
cch derföre förkastat al!a krigsredskaper, såsom hin-
derliga för fribeten, tills omsider deutgått från li-
stan af fria nationer; — En sådan nation var Poh-
Jen. i
Slutligen må tilläggas, att livieskepp tillhöra det
slags sjöförsvar, som på det hela gör största verkan
cch kostar minst, hvarföre de ej allenast hittils i mån-
ga sekler varit en hufvudsak, utan framgent måste
förblifva en af de pelare hvarpå nationens sjelf-
ständigbet och förhållande till Europa hvilar, då en
roddflotta ej dertill äger krafter; att våra grannar
ej allenast bibehålla linieskeppen, utan för-
bättra dem på allt sätt och anskaffa fere;
efter att fiendens Linieskepp med Ånfartyg, troligen
våga intränga uti våra skärgårdar,? utan att äfven-
tyra att förstöras eller vara oförmögne hålla stånd
emot en roddflotta; att för alliancer och politiska
demonstrationer fordras Linieskepp, emedan roddfar-
tyg af andra sjönationer anses som en under seglan-
de flottan ordnad materiel; att det vore en föga
klok harvdling att i stället för Linieskepp antaga
stora fregatter, som kosta mer än 75 procent af de
förra, utan motsvarande försvar; Att Skånes, Gott-
lands och Hallands, samt andra flacka delar af vår
kust, ej af en roddfloita kunna försvaras, då den
icke utgör en tillräckligt rörlig försvarsanstalt för
de vigtigaste inlopp på Rikets kuster, utan måste
sådant i vår tid, öfverlämnas till en linieflottas mera
serlcamma och fullärdade ecenskaper.