SIAGIIe HV AVIPVIGIvI, MRILICNdD ala DUv 2 SJULDE vid uvga år, o. s. v. Såsom en ytterligare tillgång för flottans bemanning är sjöbeväringen, som 1827 utgjorde 14000 man, och med visshet synes det, att vi hädanefer ej behöfva komma i förlägerhet för besättningar att röra hela linieflottan om tiligångarna ordnas och begagnvas. i Hved roddflottars besättande angår, som jemförelsevis fordrar mera folk, kunna wi ej dela den meningen, att en sådan flotta kan vara väl organiserad, skickligt och raskt anförd med ett färre antal matroser eller sjövandt folk vid lini.flottan, ty endast genom motsatsen, eller genom en i sjöväserdet uppsmmad och erfaren personal synes det, som roddflo:tan kan bjuda till att verba emot, hvad som här bl.fvit satt i fråga, de stora skeppen. — D-nska roddflottan hade under landets redlösa tillstånd 1807, då det mistade Linieflottan, erfarne besättningar, ech skicklgt förde kanonslupar, derföre, att perso: alen blifvit upp: mmad på seglande skepp; lik väl är ej ringaste tvifvel underkastadt, att om Engelska linie-skeppen, i stället för att passera med konvoijer, med alfvar anfallit landet, så hade, till följd af de båda stridande vapnpens olika förmåga, ej landstigning och kusterras förstöring kurnat hindras. Författaren tyckes gilla den mevirg, att då en pation ej kan underhålla lika fulltalig linieskepps flotta som dess granne, så bör den frånkänna sig pyttan af ett mindre antal; som princip är denna sats lika motbjucande att tillämpa på förhållandet till andra samhällen, sem på enskilta lifvet, då det för hvar man ligger klart, att hvad som i detta afseende kan sägas om färre linieskepp, kan ock sägas om mindre Armeer, Roddflottor, Fästningar, inkomster o. s. v., hvaraf följden tydligen blir gynzandet af de stora och mägtiga, samt att med roten uppycka allt sjelfstärdighetsbegrepp. — Lyckligtvis är förhållandet annorlunda, och stater af andra ordningen kunna vara obercende likaväl som staterana af den första, alldeles som en mindre landtegendom, gerom ägarens karaktär och klokhet, kan vara opafhbängig b edvid den större. Hvad flottans Förråder beträffar, så lärer författaren lika litet, som någon obehörig, veta i bvad skick de befinnas; dock kan med säkerhet antagas, att hela det sjöförsvar vi äga sättesi krigstillstånd inom några veckors tid, ett förhållande som i andra länder ej kan äga rum, ty äfven det mägtiga Engl!and som har 100:tals skepp och fartyg, bar vid utbrott af krig, i första ögonblicket aldrig kunnat rusta mer än en mindre del deraf, hvilket kommer af det enkla skäl, att i behofvets stund man lättare anskaffar ett skepps inventarier, till och med dess besättning, än att bygga sjelfva skeppet, som vinner i varaktighet och blir mindre kostsamt genom en långsammare byggnad; af detta skäl anses det politiskt, att under freden öka skeppens antal, utan att derföre i samma mån anskaffa förstörbara inventarier, Vid ett af författaren anfördt skäl emot linieskepp, nemligen förlusten om de skjutas i sank, få vi erinra, att nationer funnits, som från parti-: strid öfvergått till en samhällsupp!ösande snålhet, cch derföre förkastat al!a krigsredskaper, såsom hinderliga för fribeten, tills omsider deutgått från listan af fria nationer; — En sådan nation var PohJen. i Slutligen må tilläggas, att livieskepp tillhöra det slags sjöförsvar, som på det hela gör största verkan cch kostar minst, hvarföre de ej allenast hittils i många sekler varit en hufvudsak, utan framgent måste förblifva en af de pelare hvarpå nationens sjelfständigbet och förhållande till Europa hvilar, då en roddflotta ej dertill äger krafter; att våra grannar ej allenast bibehålla linieskeppen, utan förbättra dem på allt sätt och anskaffa fere; efter att fiendens Linieskepp med Ånfartyg, troligen våga intränga uti våra skärgårdar,? utan att äfventyra att förstöras eller vara oförmögne hålla stånd emot en roddflotta; att för alliancer och politiska demonstrationer fordras Linieskepp, emedan roddfartyg af andra sjönationer anses som en under seglande flottan ordnad materiel; att det vore en föga klok harvdling att i stället för Linieskepp antaga stora fregatter, som kosta mer än 75 procent af de förra, utan motsvarande försvar; Att Skånes, Gottlands och Hallands, samt andra flacka delar af vår kust, ej af en roddfloita kunna försvaras, då den icke utgör en tillräckligt rörlig försvarsanstalt för de vigtigaste inlopp på Rikets kuster, utan måste sådant i vår tid, öfverlämnas till en linieflottas mera serlcamma och fullärdade ecenskaper.