nn LJ vn AV
ropa, Asien och Afrika, öppvar sig en o-
mätlig framtid. England fäster blicken på
derna framtid. Gif val akt derpå. Det har vun-
nit försprånget, och det skådespel, hvartill jag nu
måste vara vittne, griper mig djupt i själen, eme-
dan jag icke vill se Fransyska flagga sänkt för nå-
gon, och dock väl inser att hon måste sjunka ned
till slaf, om I uppgifven Algier. Ja, England har
intagit en fruktansvärd ställning i Medelhafvetz det
är i besittniog af dess port Gibraltar; Malta be-
herskar Sicilianska hafsviken; Korfu är ett block-
hus mot Orienten. Vid minsta rörelse ljuder ett
rop, hvilket, upprepadt på Malta och vid Gibraltar,
i ögonblicket ger eko i London, och flottorne kom-
ma. Och det är flottan från Gibraltar, från
Malta, från Korfu, från Svarta hafvet till och
med från Dardarellernre cch från Alexardria. Al-
la intressen äro uppskrämda, handeln stannar, sam-
hället lider, och J ären uppretade mot England.
Bilden äfven eder en framtid, liksom Eng!and, då
skolen J blifva mägtiga såsom det. Bibehållen Al-
gier, som ligger på vägen från Malta till Gibraltar,
som kan hålla ett vaksamt öga på handeln från
Indien till London. Toulon ligger i en vik; det
är för aflägset. Det är nödvändigt att kunna säga:
flottan i O:-an; det är icke mera nog att söga: flot-
tan i Toulen. Tiderre hafva förärdrat sig; akten
eder att J ej försent insen det. Eder ära, edert
välstånd bero derpå. Alla nationer hafva utvid-
gat sig vid Medelhafvet; stannen icke qvar på den
g2ma punkten, då är det förbi med eder. Algier
var ett lyckligt öde, låt det utöfva sitt inflytande.
(Forts. e. a. g.)
Med dagens utländska poster ankommo tidningar
från Paris af d. 6, från London af d. 9, samt från
Hamburg af d. 12 dennes.
Nya mogångar, som träffat Drottningens truppar
i Norra Spanien, synas komma att göra den ifråga-
ställda interventionen allt mer och mer -behöflig.
General Oroa har lidit ett nederlag mot Carlisterne
cch måst flykta till Pamplona, sedan hela hans
korps blifvit sprängd, samt 360 soldater och 4o
officerare, hvaribland en generalens son, blifvit till-
fångatagne. Äfven artilleriet förlorades. Den 3
dennes måste VWVillafrarca, efier ett tappert motvärn,
öfverlemna sig åt de Carlistiske trupperne, och ett
Engelskt blad berättar, efter en skrifvelse från Sar-
re, att Elisondo likaledes samma dag gått öfver.
Befälhafvarn, Öfverste Zugaramurdi, skall med en
hop af sina officerare flyktat öfver på Fransyska ge-
bitet, hvarefter garnisonen kastat från sig sina vapen,
och på nåd och onåd gifvit sig åt Carlisterne. Berga-
ra hade blifvit evakueradt af Drottningens truppar,
hvilka dragit sig till Vittoria, och garnisonerne i
Tolosa och Irun hade likaledes utrymt dessa båda
platser. och retirerat till St. Sebastian. Zumalacar-
reguy hade begagnat afbrottet i krigsoperationer-
re, efter Valdez? första rörelse sedan han mottagit
befälet, för att organisera sina korpser, och förse
dem med alla förnödenheter. Bland befälet i Drott-.
ningens armee skall råda mycken splittring i åsigter
och tänkesätt. De fleste sägas vara tlilgifna Cor-
tezkonstitutionen af 1812 och önska dess återstäl-
lande; men emedlertid verkar denna söndring gan-
ska ofördelaktigt på disciplinen och följakteligen äf-
ven på operationerne.
Ett Pariserblad, Impartial, som anses vara or-
gan för tiers parti, berättar att frågan om inter-
ventionen skulle vara afgjord på det sättet i Fran-
syska kabinettet, att Frankrike stulle låta besätta
de trenne hufvudfästningarne i de insurgerade pro-
vinserne, Pampelona, St. Sebastian och Vittoria,
med. vilkor att Evgland skickade en eskader till
Bilbao, Detta beslut skulle d. 4 om aftonen blif-
vit expedieradt till London, hvarifrån svar vänta-
des efier ett par dagars förlopp, och i fall det blef-
ve efter önskan, så komme ordres genast att afgå till
trupperne vid gränsen att sätta sig i rörelse. Detta be-
slut vore resultatet af en kabinettskonselj, der Ko-
pungen slutligen blifvit öfvertalad att ingå på inter-
ventionen. Hvad som ger någon sannolikhet åt
denna berättelse är, att Journal des debats i
sina senaste N:or kommit till den åsigt, att en in-
tervention å Frankrikes sida förr eller senare blif-
ver oundzänglig, äfven om den förnärvarande upp-
skju:es; ty i fall en absolut regering finge fast fot
i Madrid, blefve Navarra för Julimonarkien det-
samma som Coblentz under förra revolutionen: en
föreningspunkt för alla intriger och sammansätt-
Divgar, till störtande af sakernes nuvarande ordning