Mioe Herrar!
?J hafven lemnat mig ettlika öfverraskande, som
smickrande bevis-pås Eder uppmärksamhet och vän-
skap! Jag skattar detta högt, såsom ett uttryck af
Edert öfverseende för min ringa förmåga och af
den rättvisa, J. gören åt min goda vilja. Att J,
mine Herrar, med värma omfatten samhällets vig-
tigaste angelägenheter och deruti finnen en före-
ningspunkt för medborgliga sinnen, skall nödvän-
digt för Edra Representanter utgöra en tillfreds-
ställande ersättning för det enskilta obehag, som
från Riksdagsmannakallet är oskiljagtigt. Det bi-
fall som alstras af aktade medborgares fosterlands-
- känsla är en mäktig relief för Representantens be-
mödanden; det underhålier hans hopp och gifver
honom, i sjelfva motgången, mod, att samla hela
sin kraft, för att, i sir ringa mon, gagna den sak,
som bör vara cet ädlaste och högsta föremålet för
menskliga intelligensen. Emottagen mine Herrar,
min varma erkänsla för den utmärkelse, hvarmed
jag så oförtjent, blifvit af Eder hedrad! Af vigtiga en-
skiida angelägenheter hindrad att personligen in-
finna mig vid den fest, Eder godbet åt mig be-
redt, nedlägger jag för Eder härigenom min upp-
rigtiga gärd af tacksamhet, jevate min anhål-
lan att i Eder vänskap städse få vara in-esluten.
Hamma:by den 5 Juni 1835.
Thore Petre
Härefter fattades det enhälliga beslut, att en för-
nyad invitation, skule till Hr brukspatron utfär-
das, med tillkänvagifvande det han ägde att sjelf
föreslå och bestämma den dag, som för honom vo-
re lämplig att med personlig gärvaro hedra den
beslutade medborgerliga festen.
I sanning, aldrig kunde en mera lysande upprit-
telse lemnas Hr Petre för den förödmjukelse, som
vid riksdagens slut var horom tillämnad, och för
de smädelser, för hvilka han varit utsatt i de sala-
rierade bladen; aldrig har en deconfiture varit
ful!ständigare för vederbörande.