1 förväg fattade opimoner, och icke sällan okunnige om sammanhanget i den lagstiftning, inom hvars område deras verksamhet är bestämd, finnande sig besvärade af att icke kunna efter egen vilja för tillfället lämpa de uti lagen bestämda former efter sipa önskningar, oberoende af idden för Statsorganismen i allmärhet, dermed de till stor del visat sig vara obekante. Den strid, som vid detta Riksmöte uppstått imellan RiksStånden och Utskottet skall, som jag hoppas, framkalla någon tänkande sedan Riksdagen upphört och passionernas inflytande på arenderna lugnats, att för allmänheten reda begreppen om vårt statsskick, efter en anställd jemförelse af Reg. formens stadganden med Riksdagsbeslulet och grunderna för allmänna bevillningens fördelning 1809, öfverlöggningarne om de öfriga grundlagarne, synnerligast Riksdags-ordn. och det serskildta Jemknings-utskottets, som dervid pröfvades nödvändigt. 9 Y. i Riksdagsbeslutet om bevillningsgrundernes jemförelse skall tydligen ådagalägga, att ideen för Sveriges Statsförfattning är den till möjligaste fullkomlighet utbildade republikanska, i det den velat bereda alla medborgares lika rättigheter och skyldigheter samt proportionella bidragande till statsbehofven utan afseende på stånd eller yrken; i det den bemyndigat Konungen, att ensam, såsom nationens ombud inför verldsdomstolen, styra enligt lagen och derjemte: förekommit skymten af oligarchisk myndighet genom ätt folkets ombud hos Konungen, dess rådgifvare, utan annan rätt än att upplysa och råda, blifvit stälda under ansvar efter pröfning af den dittills ingenstädes påfannaä myndigheten, Konstitutions-Utskottet, i händelse de försökt tillvälla sig någon verkningsförmåga utöfver den för dem i lagen bestämda eller vid rådslagen missledt Konungens omdöme, genom undandöljande af någon upplysning eller af de ärendet rörande författningar. Såsom medrerkande till besluten 1809 har jag uppfattat dem i deras successiva tillkomst och dervid egt tillfälle urskilja dem, som funnos i öfverenstämmelse med statsskicket och dem, som voro i strid dermed; och den skiljaktighet i åsigter, som i afseende på dessa förhållanden hos andra sig yppat, hvilka egt samma tillfälle, är helt naturlig tills frågan, fullständigt utredd, lemnar en hvar tillfälle att skilja de oäkta ymprqvistarne i det Svenska frihetsträdet från den äkta stz2mmen. Jag beder Utskottets Hrr Ledamöter emottaga uttrycken af min högaktning, anhållande att i eder välvilja få vara inesluten. Hr P, G. Cederschölds svar å Friherre Cederströms afsked. Hr Baron och President. På Utskottets och egna vägnar får jag äran hembära Hr Baron och Presidenten en gärd af upprigtig erkänsla och tacksamhet för den ordning, diift och öppenhet, hvarmed Hr Baron ledt Utskotiets öfverläggningar, och för det vackra efterdöme Hr Baronen gifvit af parlamentariskt lugn och aktning för andras motsatta meningar. I anledning af Hr Baronens yttrande om Konstitutions-Utskottets strid med RB. S. får jag äran förklara, att äfven jag anser den icke hafva varit förgäfves, utan helt visst blifva af stor nytta för framtiden; bäldst det endast är genom strid imellan motsatta meningar som sanningen utvecklas i hela sin klarhet. Af hela denna strid har ingenting gått . mig easkildt närmare till sinnes än del deraf, som rört indragningsmakten. Men oaktadt Hr Baronen varit den, som med hela sin stora mannakraft motsatt sig och mest bidragit att vid denna Riksdag tillintetgöra mitt käraste hopp och målet för mitt ifrigaste sträfvande; så får jag likväl betyga, att det skeit på ett sådant sätt, att min personliga högaktning för Hr Baronen derigenom blifvit saarare ökad än minskad. — För öfrigt torde jag få förklara, att jag i detta, likasom i allt annat, är benägen att anse det som sker för: det bästa, och oss mennistor föga annorlunda, än såsom nästan blinda redskap i den högre försynens band. Det har också fordrats ett besynnerligt sammanträffande af många till: en de! efter utseendet små och alldeles tillfälliga omständigheter, för att tillvägabringa det, enligt min åsigt, beklagliga resultatet. Såsom den vigtigaste af dessa omständigheter vill jag blott näntna förändringen af personal inom Konstitutions Utskottet; ty den som uppgjorde planen och af initiativet, hade helt visst skolat sakna den kraft som erfordrades till dess genomdrifvande; och den som utförde planen hade, så framt jag ej alliförBm melantananaen mm 21 oo fa dt lsd nit rmnRA