1 förväg fattade opimoner, och icke sällan okunnige om
sammanhanget i den lagstiftning, inom hvars om-
råde deras verksamhet är bestämd, finnande sig be-
svärade af att icke kunna efter egen vilja för till-
fället lämpa de uti lagen bestämda former efter si-
pa önskningar, oberoende af idden för Statsorga-
nismen i allmärhet, dermed de till stor del visat
sig vara obekante. Den strid, som vid detta Riks-
möte uppstått imellan RiksStånden och Utskottet
skall, som jag hoppas, framkalla någon tänkande
sedan Riksdagen upphört och passionernas inflytan-
de på arenderna lugnats, att för allmänheten reda
begreppen om vårt statsskick, efter en anställd jem-
förelse af Reg. formens stadganden med Riksdags-
beslulet och grunderna för allmänna bevillningens
fördelning 1809, öfverlöggningarne om de öfriga
grundlagarne, synnerligast Riksdags-ordn. och det
serskildta Jemknings-utskottets, som dervid pröfva-
des nödvändigt. 9 Y. i Riksdagsbeslutet om bevill-
ningsgrundernes jemförelse skall tydligen ådagalägga,
att ideen för Sveriges Statsförfattning är den till
möjligaste fullkomlighet utbildade republikanska, i
det den velat bereda alla medborgares lika rättig-
heter och skyldigheter samt proportionella bidra-
gande till statsbehofven utan afseende på stånd
eller yrken; i det den bemyndigat Konungen, att
ensam, såsom nationens ombud inför verldsdom-
stolen, styra enligt lagen och derjemte: förekommit
skymten af oligarchisk myndighet genom ätt fol-
kets ombud hos Konungen, dess rådgifvare, utan
annan rätt än att upplysa och råda, blifvit stälda
under ansvar efter pröfning af den dittills ingen-
städes påfannaä myndigheten, Konstitutions-Utskottet,
i händelse de försökt tillvälla sig någon verknings-
förmåga utöfver den för dem i lagen bestämda el-
ler vid rådslagen missledt Konungens omdöme, ge-
nom undandöljande af någon upplysning eller af de
ärendet rörande författningar.
Såsom medrerkande till besluten 1809 har jag
uppfattat dem i deras successiva tillkomst och der-
vid egt tillfälle urskilja dem, som funnos i öfver-
enstämmelse med statsskicket och dem, som voro i
strid dermed; och den skiljaktighet i åsigter, som i
afseende på dessa förhållanden hos andra sig yppat,
hvilka egt samma tillfälle, är helt naturlig tills frå-
gan, fullständigt utredd, lemnar en hvar tillfälle att
skilja de oäkta ymprqvistarne i det Svenska frihets-
trädet från den äkta stz2mmen.
Jag beder Utskottets Hrr Ledamöter emottaga ut-
trycken af min högaktning, anhållande att i eder
välvilja få vara inesluten.
Hr P, G. Cederschölds svar å Friherre Ceder-
ströms afsked.
Hr Baron och President.
På Utskottets och egna vägnar får jag äran hem-
bära Hr Baron och Presidenten en gärd af upprig-
tig erkänsla och tacksamhet för den ordning, diift
och öppenhet, hvarmed Hr Baron ledt Utskotiets
öfverläggningar, och för det vackra efterdöme Hr
Baronen gifvit af parlamentariskt lugn och aktning
för andras motsatta meningar.
I anledning af Hr Baronens yttrande om Konsti-
tutions-Utskottets strid med RB. S. får jag äran för-
klara, att äfven jag anser den icke hafva varit för-
gäfves, utan helt visst blifva af stor nytta för fram-
tiden; bäldst det endast är genom strid imellan mot-
satta meningar som sanningen utvecklas i hela sin
klarhet. Af hela denna strid har ingenting gått
. mig easkildt närmare till sinnes än del deraf, som
rört indragningsmakten. Men oaktadt Hr Baronen
varit den, som med hela sin stora mannakraft mot-
satt sig och mest bidragit att vid denna Riksdag
tillintetgöra mitt käraste hopp och målet för mitt
ifrigaste sträfvande; så får jag likväl betyga, att det
skeit på ett sådant sätt, att min personliga högakt-
ning för Hr Baronen derigenom blifvit saarare ökad
än minskad. — För öfrigt torde jag få förklara,
att jag i detta, likasom i allt annat, är benägen
att anse det som sker för: det bästa, och oss
mennistor föga annorlunda, än såsom nästan blinda
redskap i den högre försynens band. Det har också
fordrats ett besynnerligt sammanträffande af många
till: en de! efter utseendet små och alldeles tillfäl-
liga omständigheter, för att tillvägabringa det, en-
ligt min åsigt, beklagliga resultatet. Såsom den
vigtigaste af dessa omständigheter vill jag blott
näntna förändringen af personal inom Konsti-
tutions Utskottet; ty den som uppgjorde planen och
af initiativet, hade helt visst skolat sakna den kraft
som erfordrades till dess genomdrifvande; och den
som utförde planen hade, så framt jag ej alliför-
Bm melantananaen mm 21 oo fa dt lsd nit rmnRA