KALEIDOSKORP
Trumpeten den 26 Maj.
Af en God Herre och Svensk man,
Välkomne Härolder i granna kappor
I krås och bjefs, på gängare de grå!
Jag slitit skodon neg i Ståndets trappor,
Och shtit ondt derinne mer ändå.
Hur ljuft att efter långa värf och mödor
Till mor få jemka mig omsider hem,
Till mina hönsbus, mine vackra grödor,
Och mina grisar, O! gud signe dem!
Och Jefva sen i minnet af det sköna
Och allt det stora, som vi verkat här!
V:sst folkets kärlek skall mig rikt belöna;
Dock bästa gåfvan ofvanefter är.
Vi haft att kämpa emot arga skälmar,
Vi gode män, af hjerta och af själ;
Men vi ha mött dem jemt med öppna hjelmar,
Och ärligheten varar längst likväl.
Om fas och nefas har man jemt fått höra
Och om habila, tal och öfvermod;
Dervid de döda måtte på sig röra,
Och hvarje ärlig själ förstenad stod.
Man ville ha omkull det helga gamla,
Vår yfverborna representation;
Med guds och våran hjelp fiek hon ej ramla,
Med stöttor nog ännu en stund står hon.
Och sjelfva tryckfriheten, utan grimma
Vi troiigen snart nog fått lössläppt se,
Om Erkebispen i en lycklig timma,
Ej baft kursge att derför sätta Pp.
Men att för håvarns knot och dårens joller
Beskydda Majestätets helzedom,
Vi slågit nu för den en balk som håller;
En oförhknelig, en dugtig bom!
Och som kommedians sångmö blef förvunnen,
Alt tand för tunga icke alltid ha,
Så ha tillreds vi smidt ett lås för munnen,
Ty edert tal skall vara nej och ja
Med borgen, lån och hypothek med mera,
Som yppert är, ska vi. nu sälla bli,
Snärt som ett Eden skall vårt land florera,
Och guld och gröna skogar lofva vi. ;
, !
: Farväl då alla plena och strapaser,
Voteringar, och margafalldt besvär!
Och alla frukostar och storkalaser!
f Nog drack man; ändå goda viner der.