tugande att bryta upp nya vägar, der kommer
Regeringen för sådant ändamål till bjelp med half-
va summan. Åren 1827 och 1828 använde Styrel-
sen 7,500 L. på anläggningen af vägar i Skotiska
Höglanderna. För denna i Eagland obetydliga sum-
ma anlades nära 300 engelska mil nya vägar i så-
dane trakter, der man förut icke kunnat komma
fram annorlunda än ridande. På den korta tid som
förflutit sedan 1828, har redan högst fördelaktiga
verkningar visat sig, såsom en följd af denna an-
stalt.
I Sverige har på de sista 25 åren blifvit användt
emellan 10 och 15 millioner Rdr på kanaler och
vattenkommunikatioaer, under det att våra vägar
behöfde på otaliga ställen omläggas. Sådant kan
man kalla att icke se skogen för bara trän. Alla
som försvara de stora emkestnaderne på våra kar
naler, tala om deras indirekta nytta, men månne
goda och jemna vägars indirekta nytta vore min-
dre ?
Vid ett ställe på den såkallade Alströmerska vä-
gen, midt emot Jonsered, som för sin pittoreska be-
lägenhet ådrager sig hvarje resand-s uppmärksam-
het, står en minnesvård uppr-est, som bevarar hågkom-
sten af hvad Alströmer gjordt. Äfven den tanklösaste
kan, vid förbifarten af detta morument, icze undgå
att göra den reflexionen: här har ena nyttig man
framgåt!, som lemnat spår efter sig, att hau fun-
nits på jorden, och som hade både vilja och kraft
att utföra hvad han fann vara för sioa landsmän
nyttigt och båtande; frid och välsignelse öfver hans
minne! Huru många af våra possessionater fiones
det icke, som i deras granskap, och stundom på de -
ras egne ägor, ha svåra och för den vigtiga iore
rörelsen i landet ganska hinderlige backar, hvilkas
borttagande skulle vara en stor välgeraing för den
ort de bebo? De anstränga stuidom sina krafter,
eburu förgäfves, i åtskilliga rigtningar, men förbise
hvad som ligger dem närmast till bands. Det en-
da minne, som fianes efter dem, innefattas ofta i
den anmärkningen i Tunelds Geografi: det och det
året var N. N. ägare till denna egendom. Att ge-
nom Landshöfdingeembetet jåta sammankalla fuil-
mäktige från Socknen eller Häradet hyari man bor;
att med dem öfverlägga om bästa sättet och min-
sta kostnaden att förbättra vägarne; att vaka öfver
verkställigheten m. m. fordrar visserligen omtavka,
besvär och ihärdighet, men ingen sofsver sig till ära
och anscende, och om de generationer som gått före
oss ur tiden, varit lika ljumma, liknöjde och rädde
om besväret som vi äro, huru skulle väl vårt vack-
ra, friska och vattenrika land då sett ut.
(Forts. e. a. g.)