rare J ären. Och så förklara vi nu, inför hela
verldens ögon, att vi anse för en samvetspligt, att
gifva eder det vittnesbörd, att J hittills i alla
(?) styckea förbållit eder värdigt den heliga
sak, åt hvilken J sgnat edert lif och eder fribet, och
att J på det fullkomligaste motsvarat alla fria mäns
förväntan. Fastän man hindrat eder att råd:lå med
hvarandra och med edra försvarare, så hafven J
Lkväl, endast följande edrasamvetens röst, talat och
handlat med en enhällighet, som om det blott va-
rit en enda man. Det har blifvit eder förvägradt
att få försvaras af dem J sjelfve dertill utsett, och
derföre hafven J vägrat att erkänna de domare e-
der blifvit påtrugade. Edra hustrur, barn och
vänner bar tillträde till eder blifvit förnekadt, och
eder kraft har i ensligheten blott desto mera vuxit.
Man har satt eder bajonetterne på bröstet, och J
hafsen satt emot dem bröst af stål. Man har ve-
lat stympa edert försvar, och J hafven, heldre än
att underkasta eder det, uppgifvit allt försvar.
Man har velat försöka att Lksom med förstulen
stämma, inför Frankrikes ögon, uppläsa anklagelse-
akten mot, eder och med hafven med hög och stolt
stämma s!ungat beskyllningentillbaka mot edra åklaga-
re. Man har med våldsläpat er ur domsalen, och i sjelf-
va det ögonblick man gjorde tet, hafsen I, g-nom
krafien af dert manbga språk, kommit edra domare
att! darra på deras sätev. Med ett ord: J hafven
vid detta tillfälle såsom alltid, ice tänkt på eder
sjelfve, utan bloti pi de grundsatser af evig rättvisa
som I ären kallade att försvara och leda till se-
ger. — Ära vare Eder! — Då det nu är vårt
fasta beslut att troget uvppfylla våra pligter,
och ända til! slut bistå eder med vårt nit, vår
erfarenhet och vår bfliga sympathi, så hafva vi
ansett iämpligt att förklara oss i permanens. Med
intresse, med broderligt deltagande skola vi följa
de debatter, i hvilza vi innerligen beklaga att vi
icke kunnat taga någon verksammare del. Vi
hålla oss städse beredda att begifva oss på den he-
derspost ni anvisat oss, så snart det låter förena
sig med vår ära och med eder fördel, det vill sä-
ga, så snart försvaret tillåtes vara hvad det bör
vara: fritt och fullständigt. Under hvilka omstän-
digheter som helst, skola vi veta att utöfva en
verksam, kraftig och oupphörlig kontroll öfver de
domares beslut, som tillkräktat sig domsrätten öfver
eder. Hittills hade det system af våldsambeter,
som blifvit föreslaget af Konungens embetsmän och
antaget af Pärskammaren, blott sökt att på ett skyggt
och förstulet sätt göra sig gällande. Men numera har
det öppet ech obeslöjadt visat sig för allas blickar,
sedan iman, gerom användande af den råa styrkan,
aflägsnat eder från edra föregifna domares skrank.
Man började med att utestänga edra försvarare från
debatierne; nu utestinger man eder sjelfvez nu vill
man skrida till doms, utan att ens hafva hört eder.
I sanning, ett sådant förfarande tillhörer icke mera
lagskipningen; det är en aåt af borgerligt krig, bör-
jadt m:dt under freden och vid lsgens altare, hvil-
ket borde båilas heligt. — Tröttnen icke, med-
borgare! Visen eder, såsom hittills, lvgna,
stolta, kraftfulla. J — försvaren det naturliga,
det allmärna rättstillstindet. Hela — Frankri-
ke, alla partier, hos hvilka fivres redlighet
och ädelmod, öfverensstämma deri med eder. Al-
crig skall Frarkrike erkänna daemare der, hvarest
cet icke ser några försvarsre. Det är intet tvifvel
underkastadt, att ju Pärsdemstolen skall ytterliga-
re fortgå på den vög af vå dsamheter, hvilken
makten förledt densamma att beträda, och att det
icke skall felas denna domstol det bedröfliga mo-
det att dömma eder, sedan den gjort försvaret för
eder omöjligt. Med sjelfuppoffrande undergifrenhet
skolen J fördrega äfven denna nya orättvisa, hopad till
så mången annan. Domerens intami förvandlas ti!l en
gloria för den anklagade. I al!a tider och hos alla folk-
slag bafva de, som medelbarligen eller omedelbarligen,
af egen drift eller af svaghet, lånat sig till utöf-
vande af en regeilös barbarisk justis, nedkallat öf-
ver sig symtidens hat och efterverldens förbannel-
ser!
o Helsning och broderskap!
m—me——ecsevse