rare J ären. Och så förklara vi nu, inför hela verldens ögon, att vi anse för en samvetspligt, att gifva eder det vittnesbörd, att J hittills i alla (?) styckea förbållit eder värdigt den heliga sak, åt hvilken J sgnat edert lif och eder fribet, och att J på det fullkomligaste motsvarat alla fria mäns förväntan. Fastän man hindrat eder att råd:lå med hvarandra och med edra försvarare, så hafven J Lkväl, endast följande edrasamvetens röst, talat och handlat med en enhällighet, som om det blott varit en enda man. Det har blifvit eder förvägradt att få försvaras af dem J sjelfve dertill utsett, och derföre hafven J vägrat att erkänna de domare eder blifvit påtrugade. Edra hustrur, barn och vänner bar tillträde till eder blifvit förnekadt, och eder kraft har i ensligheten blott desto mera vuxit. Man har satt eder bajonetterne på bröstet, och J hafsen satt emot dem bröst af stål. Man har velat stympa edert försvar, och J hafven, heldre än att underkasta eder det, uppgifvit allt försvar. Man har velat försöka att Lksom med förstulen stämma, inför Frankrikes ögon, uppläsa anklagelseakten mot, eder och med hafven med hög och stolt stämma s!ungat beskyllningentillbaka mot edra åklagare. Man har med våldsläpat er ur domsalen, och i sjelfva det ögonblick man gjorde tet, hafsen I, g-nom krafien af dert manbga språk, kommit edra domare att! darra på deras sätev. Med ett ord: J hafven vid detta tillfälle såsom alltid, ice tänkt på eder sjelfve, utan bloti pi de grundsatser af evig rättvisa som I ären kallade att försvara och leda till seger. — Ära vare Eder! — Då det nu är vårt fasta beslut att troget uvppfylla våra pligter, och ända til! slut bistå eder med vårt nit, vår erfarenhet och vår bfliga sympathi, så hafva vi ansett iämpligt att förklara oss i permanens. Med intresse, med broderligt deltagande skola vi följa de debatter, i hvilza vi innerligen beklaga att vi icke kunnat taga någon verksammare del. Vi hålla oss städse beredda att begifva oss på den hederspost ni anvisat oss, så snart det låter förena sig med vår ära och med eder fördel, det vill säga, så snart försvaret tillåtes vara hvad det bör vara: fritt och fullständigt. Under hvilka omständigheter som helst, skola vi veta att utöfva en verksam, kraftig och oupphörlig kontroll öfver de domares beslut, som tillkräktat sig domsrätten öfver eder. Hittills hade det system af våldsambeter, som blifvit föreslaget af Konungens embetsmän och antaget af Pärskammaren, blott sökt att på ett skyggt och förstulet sätt göra sig gällande. Men numera har det öppet ech obeslöjadt visat sig för allas blickar, sedan iman, gerom användande af den råa styrkan, aflägsnat eder från edra föregifna domares skrank. Man började med att utestänga edra försvarare från debatierne; nu utestinger man eder sjelfvez nu vill man skrida till doms, utan att ens hafva hört eder. I sanning, ett sådant förfarande tillhörer icke mera lagskipningen; det är en aåt af borgerligt krig, börjadt m:dt under freden och vid lsgens altare, hvilket borde båilas heligt. — Tröttnen icke, medborgare! Visen eder, såsom hittills, lvgna, stolta, kraftfulla. J — försvaren det naturliga, det allmärna rättstillstindet. Hela — Frankrike, alla partier, hos hvilka fivres redlighet och ädelmod, öfverensstämma deri med eder. Alcrig skall Frarkrike erkänna daemare der, hvarest cet icke ser några försvarsre. Det är intet tvifvel underkastadt, att ju Pärsdemstolen skall ytterligare fortgå på den vög af vå dsamheter, hvilken makten förledt densamma att beträda, och att det icke skall felas denna domstol det bedröfliga modet att dömma eder, sedan den gjort försvaret för eder omöjligt. Med sjelfuppoffrande undergifrenhet skolen J fördrega äfven denna nya orättvisa, hopad till så mången annan. Domerens intami förvandlas ti!l en gloria för den anklagade. I al!a tider och hos alla folkslag bafva de, som medelbarligen eller omedelbarligen, af egen drift eller af svaghet, lånat sig till utöfvande af en regeilös barbarisk justis, nedkallat öfver sig symtidens hat och efterverldens förbannelser! o Helsning och broderskap! m—me——ecsevse