nund, som folket till tacksamhet för dess möda med vä-
gars anläggning och upbrytning kallade Braut-Anurd.
Mera än tuserde år äro försvunra s:dan Braut-
Arurd satt på Sveriges thron, och riket har under
denna långa tid så mycket framskridit i kultur
samt behofvet af kommunikationer blifvit så myc-
ket ökadt, attdet finnes mer än tillräckligt, att i
denna administrations-gren uträtta, för att ännu en
Regent skulle af Ssenska folket för:jenva samma he-
drande utmärkelse som han. Avläggningen af våra
största strikvägar, bära omisskänliga spår af deras
köga ålder. Man ken tydligen se butu den första
anläggaren hållit sig på höjderna för att känna igen
sig och icke misstaga sig om vägens hufvudrigtnsing.
Mera än trefjerdedelar af alla våra backar, skulle i
det värmaste kunna alldeles försvinna: Om man
granskar loppet och lokalen af våra backigaste vä-
gar skall man finna, att de kunna med samma be-
svär och kostnad böjas omkring foten af den kulle
som nu måtte tvärt passeras. Man synes förgäta
den stora fördel som uppkommer af att kunna for-
sla dubbelt så stor! lass på jemn, mot backig väg.
ckså, om jag icke missmicner mig, är det genom
lag föreskrifvit i Norra Amerika, att ingen ny väg
får luta mera än en fot på 30. Götgatsbacken på
Södermalm docerar 17 fot på 10, d. v. s. han lu-
tar nära omkring 79. Kungsbacken på NorrMalm do-
cerar I fot på 11, eller 5 ? 8. Mar chester Jernvägen
docerar, på ett enda ställe (Rairhill) I fot på 96,
eller icke fullt 3 grad, hvilket dock redan gör en
stor svårighet. Den vanliga lutningen på jernvägen
är blott I fot på 830. Ett skäl för våra vwägars
för bättrande är äfven att hemta från den omstän-
digheten att knappt någon enda betydligare bicke
finnes der icke traditionen bevarat minnet af nåcon
sora varit olycklig och kört ihjel sig, merendels på
det sät:et, att hästarne icke förmått draga upp las-
set, utan det har gått baklänges, fallit öfver köra-
ren, och krossat honom. Hvyem bar icke vin!erti-
den varit ute för bekymret att komma helbregda
utför en backe, beklädd med svall-is? Man behöfver
vid så många andra tillfällen taga sin tillflygt till
Guds försyn, att man åtminstone borde vara frikal
lad derifrån vid hvarje backe med svall-is. Det är
ett barbari, och ett bevis på en ytterlig erad af
tröghet och försumlighet, att ännu år 19835 fioncs
på Rikeis mest befarne stråkvägar en mängd med
backar, som, utan synnerlig hvarken kostnad eller
möda, skulle i det närmaste kunna aldeles försvin-
pa.
Jag skall blott nämna några deribland Nyboda
backe, tätt invid hufvudstaden, skulle med 800
Rdrs kosnad kunna helt och hållet kringgås. Hä-
stebräckan, på vägen emellan Alingsås och Gö-
t:eborg, gör fullkowligt skäl för namnet, och. är
en obegriglighet att den får finnas, så mycket mer
som en patriotiskt sinnad man, framl. Baron Alströ-
mer, visat, på en lång sträcka af sawma väg, huru
den bör behandlas medelst åt:killiga backars af
samma hal:brytande beskafferhet som Hästebiäckans,
totala försvinnande. Vid de nya vägar, som på
Statens bekostnad biifvit arlagde sedan år 1809
fån Wermland till Dalarne; från Dalarne till Hel-
singland, från Helsingland till Jemtland och från
J-mt.and till Norrige, har i det närmaste en jemn
plan blifvit iskttagen, oaktadt att drssa -vägar äro
anlagde i de sterilaste trakter Sverige äger. Ett
bevis att sådant låter göra sig blott man wil
Framl. Landstöfdingen Grefve Rosen var en man,
som insåg behofvet af våra vägars förbättrande;
iv genom hans försorg ha tvänne i Bohus jän vidt
cch bredt bekarta beckar blifvit fullkomligt jem-
nade, neml.: Hogdalbsbacken i Norra delen af Bo-
kus läa och Landvettersbecken i södra delen af
nåmnde län. Den senare var af så svår beskaffen-
bet, att när Smålänningarne skulle resa in till Gö-
tbeborg för att afsätta sina landtmanua: produkter,
nödgades alltid flere följas åt för att, när de kom-
mo till Landvetters-backarne, stadna nedanför,
svänna sina hästar ifrån åtskilliga lass ech sätta
äem alla för ett lass, som på detta sätt uppdrogs.
Hved hinder, tidsutdrägt och besvär, som härigenom
uppkom, är lätt ait inse. Nuvarande Lardshöfdin-
ge. i Wermland har också varit mån om, att ut-
lacga åtskilliga svåra backar, som förekommo på
vägen emellan Carlstad och Norrska gränsen, Om
backarne på den såkallade Carlskogavägen emellan
Christinehamn och Örebro utlades — cch det kun-
na de alla — så skulle afståndet emellan Stockholm
och Carlstad, och följakteligen mellan Stockholm
och Norrige, förkortas 2:ne mil. I England är den
priccipen antagen, att på de ställen der befolknin-