att Gr. Frölich å gårdagen väckt en motion. Vidare
hade Grefven anmärkt, att han icke af hans skriftliga
anförande lärt sig skilnaden emellan civil och eko-
nomisk laz: Talaren bekände att så verkligen vo
re, och ytterligare att han i allminhet varit olycklig
nog att icte finna sig öfvertygad af Grefse Frö-
lichs argumentationer vid denna Riksdag.
Frågan vore dessutom ej hvar den omtvistade grän-
sen borde vara, utan hvar dea är, och derom kunde
talarens opinion vara lika tillförlitlig som Grefve
Frölichs. Hvad Friherre Bojies anförande vidkom,
så fägnade det talaren att deraf finna det Friherrn
icke haft något i sak att anmärka, utan exdast om-
fattat tillfället att få hålla ett litet tal om sig
sjelf.
Hr L. HJERTA hade begärt ordet, icke i den afsigt
ait föranleda någon minskning i den tillfredsstäl-
le!se Konungens Rådgifvarie kunde hemta deraf att
här få tillkännagifva, det de i konseljen afstyrkt
ett af Rikets Ständer enhälligt fattadt beslut, utan
emedan han icke kunnat afhålla sig derifrån, då
han hört Friberre Åkerhjelm ytna att det varit af
grannlagenhet han funnit sig förhindrad att i egenskap
af Riksdagsman tala hvarken för eller emot Repre-
sentationens önskningar, i mål som kunde komma
usder pröfnivg i rådtammaren. Han ville nemli-
gen fästa Friherre Åkerbjelms uppmärksamhet åå:
den besynnerliga omständigheten, att en så beskaf-
fed grannlagerhet, om man skulle gifva det detta
namn, hvilket Talaren verkligen ej ansåg behöf-
ligt, ingalunda blifvit af Konungens Rådgifvare i-
agttagit uti åtskilliga endra vigtliga frågor, såsom
1. ex. den om toyckfribeten, om Representations-
förändringen, om Rådgifvarnes ansvarighet m. m, Han
erinrade för öfrigt att Grefve Frölich nyss hade full-
komligt misstagit sig i sin uppfattning af den ledamots
yttrande, som talat om att vexelagarne angingo person
och egendom, då Grefven trott att han med dessa ord
velat gifva en definition på naturen af civillag.
För sin del trodde Hr H. att gränsen mellan den:
et onomiska och civila lagstiftningen låg ganska tyd-
lig, om man blott besinnade: att den förra icke
omfattar annat än hvad talaren ville kalla de or-
ganiska lagarna för näringarna d. v. s. de skyldig-
heter som utgöra vilkoren för deras bedrifvande;
men icke sådana, som angå tvister om mitt cch
ditt medborgare emsllan.
Efter någon ytterligare diskussion blef, på sätt vi
redan nämnt, Betänkandet genom votering bifallit.
Dagen efter denna debatt reserterade sig mot
voteringens utgång Hr Munck af Rosenschöld,
Eberhard, och yttrade att han, som nyss återkom-
mit till Riksdagen, hvilken han för ett år sedan
några veckor bevistade, föresatt sg att icke
så nära Riksdagens slut yttra sig. Mea då han
varit vittne till att BR. o. AÅ., genom sin votering
i går afions, godkänt den åsigt att Lagstiftningen
för utrikes vexlar är, icke civil, utan ekonomisk,
således icke tillhörande Konung och Ständer gemen-
samt, utan Konungen ensam, ville han afgifva sin
reservation häremot, för att åtminstone freda sitt
namn och ryckte från delaktighet i ett sådant,
rakt emot så väl Grundlagens som Rikets sann-
skyldiga nytta, stridande beslut.