En annan fråga, som äfven lemnar en utsigt till riksdagens förlängning genom några ministeriella ledamöters bemödanden, angår indragningsmakten. Sedan trenne Stånd såsom läsaren minnes, hsde beslutat, att oansedt Konmstitutions-Utskottets vägran att åtskilja frågorna om indragniovgsmaktens och juryns upphäfvande, beslutat, att den förra skulle hvila till nästa Riksdag, och äfven Preste-Ståndet yrkat detsamma, men Hr Erkebiskoppen för att sätta p. för alla vidare bemödanden härutinnan, vägrat proposition på detta yrkande, och Expeditions-Utskottet, till hvilket saken blifvit remitterad, ansett sig i följd af nyssvämnde vägran ej kunna upptaga detta bland hvilande grundlagsförslag, återremitterades detta från Adeln. Häröfver har Exp. Utskottet inkommit med ett memorial, till Adeln enskildt, som först i förrgår begärdes på bordet af Hr Bernhard Rosenblad och en annan Ledamot, men i går afgjordes på Riddarhuset genom 2 voteringar på det sättet, att Exp. Utskottet skulle åläggas iokomma med redaktionsförslaget att hvila till nästa Riksdag. Då nu Grefve Horn begärde att de öfriga Stånden skulle inbjudas att förena sig härmed, hvaruti Friherre Kantzow och Hr L. Hjerta instämde, så begärdes äfven denna fråga på bordet af Grefve Snoilsky och Hr Bernhard Rosenblad. Man ser häraf hvad mången tillförene icke vetat, att äfven sistnämnde båda Ledamöter kunna räknas till de habila. Om blott saken kan dragas ut tills trumpeten går, så blir naturligtvis ingenting af alltsammans, om än de öfriga Ståndea ingå på inbjudningen. Emedlertid synes nu tydligen på hvilkendera sidan orsaken till Riksdagens utdragande ligger, då föröfrigt intet enda ärende finnes oafgjordt på Ståndens bord.