beslut. oo (Forts. e. a. g.) STOCKHOLM dena 19 Maj. Hos Ridderskapet och Adeln diskuterades i går eftermiddag både länge och väl öfser det af Hr Carl Stuart väckta, men af LagUtskottet afstyrkta, förstag, att hos Kongl Maj:t begara utarbetande till nästa riksdag af en . gemensam lag för inrikes och utrikes vexelrörelsev. Ett par af Konungens rådgifvare täcktes vid detta tillfalle tillkännagifsa, att de tillstyrkt den utrikes vexelstadgans behandlande såsom ekonomisk författving. Denna åsigt försvarades äfven lifligt af Friherre Ludvig Boije, som, på en annan ledamots anmärkning, att han tillstyrkte Rikets Ständer att bortskänka en konstitutionell rättighet, nu, såsom vi vilje minnas för andra gången, drog fram sitt arförande angående Hr Dalmans :motion emot häktning för Majestätsbrott, såsom bevis att han talade för folkets sak, när dess rättigheter verkligen voro ifråga. Den motsatta åsigten utvecklades af Grefve Frölich, som Likväl derjemte fick tillfälle att gifva ett litet sidohugg åt den egentligen sigsåkallande oppositionen; af Hr E. von Troil, Grefve Horn, som yttrade sig förträffligt tvänne gånger, af Hrr Dalman, C. Stuart, L. Hjerta och Hjärne. Utskottets betänkande blef dock genom voteriovg bifallet af Adeln, så att derpå nu är 3 Stånds beslut. Denna diskussion innehöll så måvga pikanta punkter, utom det att den rörde en högst vigtig priocipfråga, om gränsen för den ekonomiska :fagstiftningen, att vi utförligare skole återkomma dertill. Emedlertid meddelas här nedan Grefve Frölichs första ytirande i ämnet; samma dag den Kongl. Propositionen . förevar: Gr. FAÖLICH, DAVID: Redan har jag vid bordläggningen af den nykomna, Kongl. Majt:s Nådiga Propasitioo om serskild lag för inrikes vexlar, anmält det obehag, som iär-och blir förehadt med pligten att deremot framkomma med anmärkningar. JScke nog dermed, att man skall förebrå mig att hafva, åstadkommit hinder för remissen till Lag Utskottet och sålunda några dagars. förlängande af Riksdagen, äfvensom att, möjligen genom mitt förvållande äfventyras hela den efterlängtade inrikes vexelrörelsen, i händelse Kongl. Majt finver i Nåder för godt åtskilja R. S., innan beslut hunnit å nyo fattas; men hvad värre är, den sats, hvilken för min motion till Ny Vexellag legat: till grund, som genom en artikel i ett almänt läst blad d. 9 Febr. detta år blifvit till en ;del vidare utveklad och af Banko och Lag Utskotten samt Riksens Ständer, med exempellös enbällighet hyllad och antagen, alt nemligen Lagen borde vara gemensam för inoch utrikes vexlar, denna säts ser jag mig oförmodadt hindrad, att, genom undanrödjande af alla de uppenbarade och icke uppenbarade motiverne för vägrad sanktion, så kraftigt försvara, som det kunnat vara i min förmåga, om det stått mig öppet att bit för bit till vederläggning uptaga och besvara skålen för afslag; men då jag funnit det :till Ridd. och Adeln ankomne:exemplar af Kongl. Majt:s Nåd:ga svar vara en af Konungen ensam undertecknsd och expedierad akt; så har jag blifvit försatt i den största villrådighet hvad jag, såsom laglydig representant, deremot eger eller icke eger att yttra. Väl bjuder 87 4 Reg. form., att Konungen; inran han fattar sitt beslut till bifall eller vägran af R. Ständers förslag i lagstiltningsväg, iskall inhemta Stats-Rådets och Högsta .. Domstolens tankar deröfver; hvaraf synes otvifvelaktigt att Protokoll deröfver blifvit fördt; väl föreskrifver 38 f. samma Reg. form, att alla från Konungen utgående expedisioner skola contrasigneras af den fördragande, som vare ansvarig att de instämma med Protokollet; men icke destomindre framkommer denna expedition i en civil Lags fråga till R. S., såsom en enskild kommunikation från H. M. Konungen, oaktadt RB. St. t. ex. då det nådiga svaret i början af året meddelades, hvarföre Konungen: uppskjutit pröfningen af myntenhetsfrågan, ej allena erhöllo detta svar kontrasignersdt, utan. åtföljdt af hela StatsRåde:s yttrande till protokollet derom. Om detta för mig ovanligt förekommande . expeditionssätt af Könungens nådiga svar, är en följd af glömska utan afsigt att afskära argumentation emot de i det nådiga talet anförde skäl för afslag, eller öm slätligen hela anmärkningen härom som:här endast i förbigående göres, är ett mikstag af mig det medgifver icke tiden för, närvarande att undersöka; nog af att dem öfvertygelse, jag af egen erfarenhet inhemtat, att Hans: Maj:t icke onådigt ; upptager motsägelse, då den redligt och med skäl framställes: den vill jag icke här